Vanliga frågor om stelkrampsvaccinationer av vuxna och unga
Kan den första dosen femvalent vaccin tas tidigare till exempel på grund av en utlandsresa?
Om resan tar en eller två veckor, finns det inte skäl att tidigarelägga vaccinationen. Om vaccinationsserien fördröjs på grund av en resa, kan den första vaccindosen dock ges redan i åldern 6 veckor. Då ges den andra dosen tidigast 8 veckor efter den första dosen, och den tredje dosen normalt i åldern 12 månader.
Kan den tredje dosen femvalent vaccin tidigareläggas och ges redan vid 10 månaders ålder?
Enligt vaccinationsprogrammet ges DTaP-IPV-Hib-vaccinserien enligt schemat 3, 5 och 12 månader. Om den tredje dosen uteblir eller fördröjs avsevärt till exempel på grund av en resa, är det bättre att ge dosen vid 10 månaders ålder än att dosen uteblir. Den fjärde dosen ges enligt vaccinationsprogrammet i åldern 4 år.
Barnet har haft kikhosta. Kan barnet vaccineras med det fyr- eller femvalenta vaccinet?
Ja. Genomgången kikhosta utgör inte någon kontraindikation vid vaccination. Barnet har dessutom nytta av vaccinet, eftersom genomgången kikhosta inte ger ett livslångt skydd.
Barnet har endast fått en injektion med vätskan från det femvalenta vaccinet. Hur kan misstaget åtgärdas?
Ampullen med vaccinpulver innehåller vaccinets Hib-komponent. Vätskan i sprutan är vaccinets DTaP-IPV-del.
Ge barnet ett separat Hib-vaccin. Gör så här:
- Blanda den oanvända ampullen med vaccinpulver med 0,5 ml koksaltlösning för injektionsvätskor (natriumklorid 9 mg/ml) och ge vaccinet.
- Om alternativet ovan inte är möjligt, beställ ett separat Hib-vaccin.
Ett 1,5 år gammalt barn har flyttat från utlandet och där fått det femvalenta vaccinet vid 2, 4 och 6 månaders ålder. Hur ska vaccinationerna fortsätta?
Barnet har redan fått tre kombinationsvaccin, men inom en kort tid. För att säkerställa att skyddet blir långvarigt ges en DTaP-IPV-Hib-vaccindos nu och DTaP-IPV i åldern 4-6 år.
Föräldrarna vill att barnet endast ska få tetanusskydd. Finns det ett separat vaccin mot stelkramp?
Ett separat vaccin mot stelkramp är inte tillgängligt i Finland. Barnen får ett grundskydd mot stelkramp som en del av kombinationsvaccinen (DTaP-IPV-Hib och DTaP-IPV). Det strider mot barnets bästa, om barnet blir utan ett skydd mot difteri, kikhosta, polio och Hib.
Kan dT-vaccinet användas för spädbarn och småbarn som grundvaccination?
Mängden antigen i vaccinet är för liten. Det lönar sig inte att använda vaccinet för grundvaccinationsserien för spädbarn eller småbarn, eftersom det inte är säkert att det kommer att ge tillräckligt skydd. Enligt försäljningstillståndet av vaccinet används vaccinet för att vaccinera personer som fyllt 5 år och äldre.
Vacciner upphandlats för det nationella vaccinationsprogrammet ska användas i enlighet med nationella anvisningarna, för rätta målgrupper.
Familjen vill inte att barnet ska få det femvalenta vaccinet. De vill att barnet får dessa vaccin som separata injektioner. Är detta möjligt? Vilken skada kan det orsaka barnet?
Det strider mot barnets bästa att låta bli att skydda barnet mot sjukdomsalstrare som kan orsaka en allvarlig sjukdom, en skada eller leda till döden.
Separata Hib- och poliovaccin kan köpas mot läkarrecept på apoteket. Separata vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta är däremot inte tillgängliga i Finland.
Blir inte ett litet barns immunsystem överbelastat av kombinationsvaccinet?
Nej. Människan utsätts för otaliga sjukdomsalstrare genast från födseln.
Det uppskattas att ett spädbarn teoretiskt sett kan producera antikroppar mot upp till 10 000 vaccin som ges samtidigt, även om varje vaccin skulle innehålla 100 antigener. Antigen är det ämne som gör att antikroppar börjar bildas eller effektiverar immunförsvarets förmåga att producera antigen.
Största delen av de finländska vuxna har fått DTP-, dvs. trippelvaccinet, som tillverkats av Folkhälsoinstitutet. Vaccinet innehöll mer än 3 000 antigener per dos. De nuvarande DTaP-IPV-Hib- och DTaP-IPV-kombinationsvaccinen innehåller mindre än 20 antigener.
Föräldrarna vill utelämna Hib-delen ur det femvalenta vaccinet. Vilken skada orsakar det barnet?
Barnet får inte ett skydd mot allvarliga sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b. Framför allt hos småbarn kan bakterien orsaka hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation, blodförgiftning, lunginflammation eller led- och beninflammation.
Struplocksinflammation kan framskrida mycket snabbt och bli livshotande då svullnaden som inflammationen orsakar blockerar luftvägarna.
Också hjärnhinneinflammation och blodförgiftning är livshotande sjukdomar. Hjärnhinneinflammation förknippas med en betydande risk för skador. Var sjätte insjuknad får någon typ av bestående skada i det centrala nervsystemet, vanligen en hörselskada.
Vanliga frågor om vaccin mot kikhosta för gravida
Lönar det sig att att ta dtap-vaccinet ännu graviditetsvecka 38–41?
Ja, det lönar sig. Vaccinet ger ett snabbt antikroppssvar, om den gravida tidigare i livet har fått ett vaccin mot kikhosta eller om hon har kommit i kontakt med kikhostebakterien. Antikroppar överförs genom moderkakan till det ofödda barnet och utsöndras även i bröstmjölken. Barnet får alltså skydd även efter födseln om mamman ammar.
Den gravida har under pågående graviditet fått dT-vaccin, ges dtap-vaccinet ändå?
Ja. Att skydda det nyfödda barnet mot kikhosta är så viktigt att det rekommenderade minimiintervallet för stelkrampsvaccin inte behöver följas i detta fall. Det är dock bra att informera den gravida om att det kan uppstå rodnad, värme, svullnad och smärta vid injektionsstället på grund av det täta vaccinationsintervallet. Detta är inte farligt, och symptomen kan behandlas hemma med symtomlindring, till exempel med svala omslag.
Kan gravida kvinnor få anti-D-skydd och dtap-vaccination vid samma mödrarådgivningsbesök?
Ja det kan de. dtap-vaccinet innehåller inga levande patogener, så det kan ges samtidigt med anti-D-skyddet.
Den gravida kvinnan har haft kikhosta under den pågående graviditeten, ges dtap-vaccinet ändå?
Vaccinet behövs inte. Om hon har haft kikhosta under den pågående graviditeten behöver hon inte en dtap booster. En naturlig infektion producerar antikroppar åt modern, som sedan förs vidare till det ofödda barnet.
Maken till den gravida kvinnan vill ha dtap-vaccinet. Kan han ta det?
Ja det kan han. Om det är minst 2 år sedan senaste dt- eller dtap-vaccination. Vaccinationen måste dock bekostas själv om maken inte tillhör åldersgruppen 25 år. Om han inte har fått dtap-vaccinet vid 25 års ålder och han är född år 1993 eller senare, kan han få dtap-vaccinet gratis.
Kan en ammande mamma ta dtap-vaccinet och har barnet någon nytta av vaccinet?
Ja det kan hon. Vaccinet skyddar mamman mot kikhosta och skyddar därmed också barnet. Om mamman vaccineras under graviditeten får barnet antikroppar via bröstmjölken. Mängden antikroppar är här mindre än den mängd barnet skulle ha fått då vaccinet skulle ha tagits under graviditeten.
Under amningstiden måste dtap-vaccinationen bekostas själv, såvida inte mamman tillhör åldersgruppen 25 år. Om hon inte har fått dtap-vaccinet vid 25 års ålder och är född 1993 eller senare kan hon få dtap-vaccinet gratis.