Nästan alla finländare använder hälsovårdstjänster
Enligt uppgifter från vårdanmälningsregistret år 2025 utnyttjade över fem miljoner patienter hälso- och sjukvårdstjänster, vilket innebär att nästan alla finländare använde hälso- och sjukvårdstjänster.
Cirka 4,5 miljoner patienter använde offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och cirka 2,7 miljoner patienter använde privata hälso- och sjukvårdstjänster.
Antalet vårdhändelser, dvs. besök, distanskontakter eller vårdavdelningsperioder uppgick år 2025 till totalt över 63 miljoner.
Läs mer om hälso- och sjukvårdstjänsterna som helhet
Öppenvården inom primärvården var de mest använda hälso- och sjukvårdstjänsterna år 2024
Av de totalt 5,2 miljoner klienterna inom hälso- och sjukvården använde 80 procent den offentliga primärvårdens öppenvårdstjänster i Finland år 2024.
År 2024 uppgick antalet besök och distanskontakter inom den offentliga primärvårdens öppenvård till totalt cirka 37 miljoner och antalet kunder till 4,3 miljoner. Flest tjänster utfördes inom öppen sjukvården.
Läs mer om öppenvården inom primärvården
Inom specialistvården ökade antalet patienter inom den specialiserade somatiska och psykiatriska sjukvården under 2024
Specialistvården omfattar krävande undersökningar, behandling och akutvård av befolkningens somatiska och psykiska sjukdomar. År 2024 utnyttjade totalt över 2,6 miljoner patienter specialistvårdens tjänster.
Merparten av vårdkontakterna sker inom öppenvården. Totalt uppgick antalet besök och andra kontakter inom den specialiserade somatiska och psykiatriska sjukvården till cirka 9,6 miljoner.
Läs mer om den specialiserade sjukvården
Nästan 2,5 miljoner patienter använde tjänster inom den specialiserade somatiska sjukvården 2024
Cirka 2,4 miljoner patienter behandlades inom den specialiserade somatiska sjukvården, och de vanligaste orsakerna till behandling i öppenvården var sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Antalet patienter och vårdperioder på vårdavdelning minskade. År 2024 var antalet patienter 396 000 och antalet vårdperioder 570 000.
Mängden slutenvård har minskat under detta årtionde. Antalet vårdperioder har minskat med 23 procent och antalet patienter som vårdats på bäddavdelningar med 18 procent mellan 2014 och 2024.
Läs mer om den specialiserade somatiska sjukvården
Antalet korta vårdperioder ökade inom den specialiserade psykiatriska sjukvården år 2024
Inom den specialiserade psykiatriska sjukvården fanns cirka 216 000 patienter, och vården inriktades vanligtvis på affektiva störningar. På vårdavdelningarna vårdades cirka 396 000 patienter inom den somatiska sjukvården och cirka 22 600 patienter inom psykiatrin.
Antalet patienter som vårdades på vårdavdelning inom den psykiatriska specialiserade sjukvården var nästan oförändrat och antalet vårdperioder med 2,1 procent jämfört med 2023.
Läs mer om den specialiserade psykiatriska sjukvården
En tredjedel av alla hälsovårdspatienter använde företagshälsovårdens tjänster år 2025
Inom företagshälsovården genomfördes år 2025 totalt över 12 miljoner besök och distanskontakter för sammanlagt cirka 1,7 miljoner kunder.
Företagshälsovårdens tjänster är inriktade på sjukvård och annan hälso- och sjukvård som genomförs inom företagshälsovården, utöver den lagstadgade förebyggande företagshälsovården. Företagshälsovårdens kunder utnyttjade främst tjänster som tillhandahölls av läkare, hälsovårdare och sjukskötare.
Utmaningar med den psykiska hälsan syns hos patienter i arbetsför ålder som man möter inom den prehospitala akutsjukvården
Den prehospitala akutsjukvården är en väsentlig del av social- och hälsovårdens jourtjänster och beredskap. Välfärdsområdena ansvarar för att organisera den prehospitala akutsjukvården. Personalen inom den prehospitala akutsjukvården bedömer patientens tillstånd på plats, ger omedelbar vård och transporterar vid behov patienten vidare för fortsatt vård.
Cirka hälften av de uppdrag som larmcentralen tar emot skickas vidare till akutsjukvården. I antal innebär detta drygt 700 000 uppdrag.
Den vanligaste orsaken till att ambulans larmas för personer i arbetsför ålder är psykiska problem. I cirka 14 procent av alla uppdrag angavs förstavårdaren koden ICPC-2 för psykiska problem.
THL får uppgifterna om den prehospitala akutsjukvården från myndigheternas fältsystem KEJO och journalen som ingår i systemet.
Läs mer om den prehospitala akutsjukvården
Tre av fyra kritiskt sjuka patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar lever ett år efter intensivvårdsperioden
Intensivvård ges på intensivvårdsavdelningar till allvarligt sjuka eller skadade patienter vars hälsotillstånd kräver noggrann övervakning och stödbehandling av sviktande livsfunktioner. De vanligaste orsakerna till behovet av intensivvård är andningssvikt, cirkulationssvikt och medvetanderubbningar.
Enligt resultaten från kvalitetsregistret för intensivvården levde 75 procent av intensivvårdspatienterna, som hade livshotande störningar i de grundläggande livsfunktionerna, ett år efter intensivvården. De flesta intensivvårdspatienterna återhämtar sig och blir kapabla att leva ett självständigt liv.
Antalet personer som fick vård på vårdavdelning på grund av olycksfall minskade i alla åldersgrupper år 2024
Cirka 48 000 personer fick vård på vårdavdelningar på grund av olycksfall år 2024. Detta motsvarade cirka 67 000 separata vårdperioder på sjukhus. Av dem som vårdades på vårdavdelningar var 53 procent kvinnor och 47 procent män.
Inom den specialiserade sjukvårdens öppenvård orsakade olycksfall vårdbesök för 240 000 personer år 2024. Sammanlagt orsakade olycksfallen 426 000 besök inom den specialiserade sjukvården.
Olycksfall som ledde till vård på vårdavdelning skedde oftast hemma (39 %), på fritiden (22 %) eller i trafiken (9 %). Olycksfall i arbetet utgjorde 3 procent. En femtedel av olycksfallen inträffade i en okänd miljö.
Flest vårdperioder orsakade av olycksfall förekom i Birkaland (4 672 personer) och det minsta antalet på Åland (447 personer). I förhållande till befolkningen var antalet vårdperioder störst på Åland (146/10 000 inv.) och minst i Mellersta Nylands välfärdsområde (55/10 000 inv.).
Följande publikationer om ämnet
Tidpunkten för publicering av de nya uppgifterna finns i THL:s kalender för utgivning av statistik.
Utgivningskalender
Aktuell information finns i databasrapporterna på flikarna.
Kontaktinformation
- e-post [email protected].
- Primärvård och företagshälsovård: Kaisa Pyrhönen. Kontakta oss helst via den gemensamma e-postadressen avohilmo(at)thl.fi.
- Specialiserad sjukvård: Atte Kyrölä. Kontakta oss helst via den gemensamma e-postadressen terveyshilmo(at)thl.fi.
- Akutsjukvård och intensivvård: Juho Riihimäki.
- Olycksfall: Antti Impinen.
- Hälso- och sjukvården som helhet: Jutta Järvelin ja Kaisa Pyrhönen. Kontakta oss helst via den gemensamma e-postadresserna avohilmo(at)thl.fi och terveyshilmo(at)thl.fi