En bild av narkotikasituationen och narkotikaanvändningen skapas genom att kombinera forskningsdata från flera olika källor
Narkotikaanvändningens olaglighet och den stigmatisering som är förknippad med den gör fenomenet svårt att studera. För att få en tillförlitlig och heltäckande bild av narkotikasituationen och narkotikaanvändningen krävs därför att forsknings- och registeruppgifter från ett brett spektrum av källor kombineras.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) producerar och förmedlar information om narkotikaanvändning och användningsmönster samt om deras sociala och hälsorelaterade skadeverkningar. Till uppgifterna hör också att upprätthålla narkotikarelaterad statistik.
Över en fjärdedel av finländarna har prövat cannabis
Enligt Alkohol- och narkotikaundersökningen från år 2022 har 29 procent av den vuxna befolkningen någon gång i livet prövat narkotika, oftast cannabis. Under året före undersökningen hade nio procent använt narkotika, och under månaden före undersökningen fyra procent. Att pröva på, och att använda narkotika är vanligast bland unga vuxna i åldern 25–34 år, av vilka nästan hälften (47 %) någon gång har prövat narkotika.
Det har skett betydande förändringar i attityderna till narkotika och i narkotikapolitiska åsikter. Särskilt har attityderna och åsikterna kring cannabis blivit mer tillåtande, medan man förhåller sig tydligt mer kritiskt till andra typer av narkotika.
Bruket och attityderna
Användningen av stimulantia har mer än fyrdubblats på drygt tio år
Enligt THL:s avloppsvattenundersökningar har den sammanlagda användningen av stimulantia (amfetamin, metamfetamin, MDMA och kokain) mer än fyrdubblats mellan 2012 och 2024. I de undersökningsstäder som ingick skilde sig situationen år 2025 inte nämnvärt från 2024.
De relativa andelarna av olika substanser varierar betydligt både över tid och mellan regioner. Amfetamin används i alla undersökningsstäder, medan användningen av kokain är starkt koncentrerad till stora städer i södra Finland – och har periodvis i huvudstadsregionen till och med överstigit användningen av amfetamin. En kraftig nedgång i amfetaminanvändningen observerades år 2021, sannolikt till följd av en omfattande myndighetsinsats.
Användningen av alfa-PVP, den mest använda nya drogen i Finland och tillhörig gruppen syntetiska katinoner, har ökat betydligt under de senaste åren. Användningen av alfa-PVP är starkt koncentrerad till södra och sydvästra Finland.
Användning på befolkningsnivå regionalt
Buprenorfin, amfetamin och alfa-PVP är de vanligaste drogerna som används genom injicering
I sprutrestundersökningen 2025 ökade andelen av den syntetiska katinonen alfa-PVP till 30 procent av alla undersökta sprutor (2024: 23 %). Samtidigt minskade andelen amfetamin till 16 procent (2024: 20 %). Buprenorfin förblev den vanligaste substansen som användes genom injicering (44 %).
Uppgifterna baserar sig på en undersökning av narkotikarester i sprutor, där använda sprutor som återlämnats till hälsorådgivningspunkter i Helsingfors analyseras.
Buprenorfin och amfetamin har sedan 2017 varit de vanligaste drogerna som använts genom injicering, men under de senaste åren har andelen syntetiska katinoner, särskilt alfa-PVP, ökat. Fynd av mer än ett narkotikapreparat påträffas årligen i en del av sprutorna, vilket tyder på sambruk av substanser och att samma spruta används flera gånger.
Situationen i Finland när det gäller narkotikaanvändning genom injicering skiljer sig avsevärt från många väst- och centraleuropeiska länder, där heroin och kokain typiskt är de vanligaste substanserna som injiceras.
Användning genom injicering
Antalet narkotikaförgiftningsdödsfall har nästan tredubblats under 2000-talet
I Finland har förgiftningsdödsfall kopplade till självmord samt alkoholförgiftningsdödsfall minskat betydligt under de senaste årtiondena. Däremot har narkotikaförgiftningsdödsfallen ökat under hela 2000-talet.
Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men särskild oro väcker den snabba ökningen av dödsfall bland personer under 25 år. I Finland hör andelen under 25-åringar bland narkotikaförgiftningsdödsfallen till de högsta i Europa.
När narkotikaanvändningen ökar, ökar också de skador som är förknippade med användningen och i yttersta fall dödsfallen. Narkotikafynd hos avlidna har blivit vanligare. De är inte alltid direkt kopplade till den underliggande dödsorsaken, men narkotikaanvändning kan ha varit en bidragande faktor.
Under de senaste åren har de flesta narkotikaförgiftningsdödsfall orsakats av buprenorfin och andra opioider, oftast i kombination med andra ämnen som dämpar det centrala nervsystemet, såsom bensodiazepiner. Även amfetamin och under de senaste åren alfa-PVP har varit betydande orsaker. Oftast orsakas dödsfallet av samtidig användning av flera substanser.
I Finland förekommer narkotikaförgiftningsdödsfall oftare i förhållande till befolkningens storlek än genomsnittet i EU. Detta har delvis påverkats av sambruk av flera substanser och mer riskfyllda användningssätt, såsom intravenös användning. Även om narkotikaanvändning är en känd riskfaktor för självmord, är narkotikaförgiftningsdödsfallen oftast olycksfall.
Rättskemi i dödsorsaksutredningar