Hur fördelas 27 miljarder euro i finansiering för social- och hälsovården?

Staten finansierar välfärdsområdena årligen med cirka 27 miljarder euro. Summan är enorm: den uppgår till ungefär en tredjedel av statens totala årsbudget. Som jämförelse kan nämnas att utgifterna för den grundläggande utbildningen uppgår till cirka sex miljarder euro per år.

”Summan för finansieringen av social- och hälsovården har ökat i snabb takt under de senaste åren och kommer också att fortsätta öka under de kommande åren. Orsaken är framför allt befolkningens åldrande”, säger THL:s specialforskare Tuukka Holster.

Läs mer om hur finansieringen av social- och hälsovården fördelas
 

THL publicerade förslag för fortsatt utveckling av finansieringsmodellen för social- och hälsovården

Finansieringsmodellen för välfärdsområdena kräver fortsatt utveckling, och i arbetet bör man bl.a. utreda incitamenten i den nuvarande modellen, den demografiska modellen samt områdenas beskattningsrätt. THL konstaterar att det inte finns någon enda finansieringsmodell som uppfyller alla önskemål. Olika modeller betonar olika saker och målen är delvis motstridiga. Bedömningen av prioriteringarna kräver politisk prövning.

THL:s pressmeddelande om utvecklingen av finansieringsmodellen för social- och hälsovården

Behandlingstiderna för data i social- och hälsovårdens finansieringsberäkning tidigareläggs från hösten 2026

Behandlingstiderna för uppgifterna i vårdanmälningsregistren (Hilmo), som används i behovsberäkningen inom finansieringen av social- och hälsovården, ändras stegvis från och med nästa höst. Målet är att man inom de närmaste åren ska kunna använda sjuklighetsuppgifter som är ett år färskare i beräkningen. För närvarande används material som är tre år gamla i behovsberäkningen inom finansieringen av social- och hälsovården.

Ändringarna i behandlingstiderna genomförs enligt följande

  • Hilmo-materialen för statistikåret 2024 frystes enligt den tidigare tidtabellen den 28 februari 2026. De påverkar finansieringen för åren 2027 och 2028.
  • Hilmo-materialen för statistikåret 2025 fryses redan den 31 augusti 2026, det vill säga ett halvt år tidigare än enligt den tidigare tidtabellen. THL granskar och korrigerar materialet fram till slutet av februari 2027. Uppgifterna för år 2025 används i finansieringsberäkningarna för åren 2028 och 2029.
  • Hilmo-materialen för statistikåret 2026 tas ut första gången den 28 februari 2027 och fryses slutligt den 15 april 2027. THL korrigerar eventuella fel i materialet även efter detta, dock högst till mars 2028. Uppgifterna används i finansieringsberäkningarna för åren 2029 och 2030.
  • THL meddelar senare om de uttag av material för statistikåret 2027 som görs år 2028.

Tidsfristerna för behandling av material i beräkningen av social- och hälsovårdens finansiering tidigareläggs – sista inlämningsdag för Hilmo-uppgifter är i år den 31 augusti (Nyhet 7.4.2026)

Den demografiska finansieringsmodellen

Den statliga finansieringen av social- och hälsovården till välfärdsområdena baseras på invånarnas servicebehov. Servicebehovet fastställs i sin tur huvudsakligen utifrån invånarnas sjuklighet.

Som ett alternativ har man ofta lyft fram den demografiska finansieringsmodellen. Vad innebär den och vilka fördelar och nackdelar skulle den ha? THL:s specialforskare Konsta Lavaste berättar.

Syvenny aiheeseen

Välfärdsområdena får 400 miljoner euro utifrån främjandet av välfärd och hälsa

Beloppet av statlig finansiering till social- och hälsovården som fördelas till välfärdsområdena baseras till stor del på invånarnas servicebehov, som bedöms utifrån sjuklighet.

THL har en betydande roll i beräkningen av finansieringen av social- och hälsovården

THL upprätthåller och uppdaterar det informationsunderlag som används vid beräkningen av befolkningens servicebehov och fastställer behovskoefficienterna, utifrån vilka varje välfärdsområde får sin behovsbaserade andel av finansieringen för social- och hälsovården.

Bakgrunden förklaras: Vanliga frågor om finansieringen av social- och hälsovården

Anordnarna av social- och hälsovården behöver tillräcklig finansiering för att täcka de kostnader som uppstår vid ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.

Klientavgifterna inom social- och hälsovården kan framöver öka mer än tidigare – regeringen vill binda avgifterna till välfärdsområdesindexet

Regeringen presenterade i slutet av april ett utkast till proposition om ändringar i lagstiftningen om klientavgifter inom social- och hälsovården, som hittills inte har diskuterats särskilt mycket i offentligheten. En av de föreslagna...

Läs hela texten

Verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov

Med hjälp av verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov kan välfärdsområdena förutse hur servicebehovet utvecklas och vilken inverkan utvecklingen har på kostnaderna.

Prognoser över användningen av tjänster och kostnaderna presenteras i verktyget i form av diagram och tabeller. Uppgifterna visas både per välfärdsområde och på nationell nivå.

Verktyget stöder välfärdsområdets långsiktiga strategiska planering och behovet av att rikta resurserna utifrån servicebehovet. Med hjälp av verktyget får välfärdsområdets ledning information om hur förändringar i åldersstrukturen påverkar servicebehovet.

Centrala fördelar med verktyget:

  • Beredskapen och förmågan att förutse regionala förändringar i servicebehovet förbättras.
  • Välfärdsområdena får nationell jämförelseinformation om andra områden.
  • Insynen i orsakssamband vid utvecklingen av tjänster förbättras.
  • Möjligheterna att rikta resurserna utifrån behov förbättras.
  • Förutsägbarheten i det framtida finansieringsbehovet förbättras.

Ladda ner verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov (xls 40 MB)