Social- och hälsovårdens ekonomi

De reala nettodriftskostnaderna per invånare ökade mest inom funktionsnedsättning tjänster år 2024

År 2024 var nettodriftskostnaderna för social- och hälsovården 24,6 miljarder euro. Per invånare uppgick kostnaderna till 4 395 euro.

Social- och hälsovårdstjänsternas största nettodriftskostnader per invånare (1 161 euro) hänförde sig till den specialiserade somatiska sjukvården. Kostnaderna för den specialiserade somatiska sjukvården och tjänster för äldre täcker nästan hälften (47 %) av kostnaderna per invånare.

Den specialiserade somatiska sjukvården täcker 26 procent och tjänsterna för äldre 21 procent av nettodriftskostnaderna.

Läs mer om kostnader och intäkter

Socialskyddsutgifterna motsvarar nästan en tredjedel av hela nationalproduktens värde

Socialskyddsutgifternas förhållande till bruttonationalprodukten steg till cirka 33 procent år 2024.

Den största utgiftsposten var socialskydd som hänför sig till åldrande, där särskilt ålderspensionerna dominerade. Den åldrande befolkningen ökar pensionsutgifterna, och dessutom höjde indexjusteringarna beloppen i euro år 2024.

År 2024 ökade socialskyddsutgifterna som hänför sig till sjukdom och hälsa, funktionsnedsättning, familjer och barn, änkestånd och vårdnadshavares död samt arbetslöshet i reella termer med mellan en och fyra procent. Utgifterna för boende förblev oförändrade i reella termer.

Läs mer om socialskyddsutgifterna och deras finansiering

Andelen av hälso- och sjukvårdskostnaderna i förhållande till bruttonationalprodukten var 9,6 procent år 2020

Utgifterna för hälso- och sjukvården i Finland 2020 uppgick till 22,9 miljarder euro. Jämfört med 2019 ökade hälso- och sjukvårdskostnaderna i reella termer med 3,6 procent. Per invånare uppgick utgifterna till 4 138 euro.

Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procentenheter från 2019 och uppgick till 9,6 procent år 2020. Ökningen var särskilt markant inom den specialiserade somatiska sjukvården i öppenvården (+16,8 %) samt inom primärvården i öppenvården (+12,1 %).

Läs mer om hälso- och sjukvårdsutgifter och dess finansiering

Uppgifter om enhetskostnader för social- och hälsovårdstjänsterna tjänar hela social- och hälsovårdssystemet

Genomsnittet för de nationella enhetskostnaderna för åren 2023 och 2024 har publicerats för sjutton (17) serviceklasser. Den specialiserade sjukvården är dyrast.

Enhetskostnadsberäkningarna används både i välfärdsområdenas egen kunskapsbaserade ledning och i statens styrning av områdena.

THL utvecklar informationshanteringen av social- och hälsovårdstjänsternas ekonomiska uppgifter och verksamhetsuppgifter samt beräkningen av nationella och välfärdsområdesspecifika enhetskostnader i samarbete med regionerna, social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och finansministeriet (FM).

Läs mer om enhetskostnader

Sjukhusens kostnader ökade och produktiviteten minskade år 2023

År 2023 förblev produktionen av tjänster inom den somatiska specialiserade sjukvården i alla sjukhus på samma nivå som 2022. Kostnaderna ökade dock i alla sjukhus. Den fortsatt höga inflationen påverkade kostnadsutvecklingen inom den somatiska specialiserade sjukvården år 2023.

Läs mer om sjukhusens produktivitet

Vårdkedjornas effekt och kostnader

Vårdkedjornas funktion, effekt och kostnader har analyserats registerbaserat för stora sjukdomsgrupper eller sjukdomsgrupper som är betydande ur ett kostnadsperspektiv.

Metoderna och indikatorerna möjliggör regional och producentvis uppföljning av användningen av de tjänster som ingår i patienternas vårdkedjor samt deras kostnadseffektivitet. Med hjälp av uppgifterna kan man också till viss del bedöma vilka faktorer som förklarar regionala och producentvisa skillnader.

Bekanta dig snabbrapporteringen PERFECT ACS om akut koronart syndrom (ACS) (på finska)

Följande publikationer om ämnet

Tidpunkten för publicering av de nya uppgifterna finns i THL:s kalender för utgivning av statistik.
Statistikens publiceringskalender