Vad är difteri?
Difteri är en inflammation i svalget, struphuvudet, näsan eller huden som orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae.
Bakteriens sjukdomsalstrande förmåga grundar sig framför allt på det toxin den producerar, vilket kan orsaka lokal vävnadsskada och därigenom svåra följdsjukdomar, såsom nervinflammation och hjärtmuskelinflammation.
Människan är den enda kända värden för C. diphtheriae.
Hur smittar difteri?
Difteribakterien smittar från person till person via via sekret från luftvägarna, som nässlem och spott, och via sårsekret. För att smittas krävs nära kontakt med en person som är sjuk eller bär på bakterien.
Inkubationstiden för difteri är vanligtvis 2–5 dygn, men kan också vara 1–10 dygn. En symtomfri och obehandlad person kan sprida smittan i veckor, ibland under flera månaders tid.
Hur förebyggs difteri?
Difteri förebyggs genom vaccinationer.
Vaccinet mot difteri har hört i det nationella vaccinationsprogrammet i Finland sedan 1943. Vaccinationstäckningen bland barn och unga i Finland är hög, och de har ett mycket bra skydd mot difteri.
Vilka är symtomen på difteri?
Luftvägsdifteri kan förekomma i näsan, svalget eller struphuvudet.
Den vanligaste formen är difteri i svalget, och de första symtomen på det är följande:
- halsont
- svårigheter att svälja
- illamående eller allmän sjukdomskänsla
- feber.
Det inflammerade området är svullet och täcks vanligtvis av tjocka beläggningar på slemhinnan som är gråa eller mörka på grund av blödning och som när de sträcker sig till luftstrupen och luftrören kan täppa till luftvägarna.
Den hudinflammation som difteri orsakar framträder oftast som ytliga sårigheter täckta av en gråbrun beläggning och påminner om svinkoppor. Bakterien kan också få fäste i ett utslag, en hudskada eller i ett kroniskt sår.
Difteri kan också orsaka inflammation i andra slemhinne- och hudområden, såsom i
- genitalieområdet
- ytterörat
- ögats bindhinna
En person utan symtom kan bära difteribakterien i nässvalget. Det finns ingen exakt information om hur vanligt bärarskapet är.
Vilka är följdsjukdomarna och konsekvenserna av difteri?
Toxinet kan bland annat skada hjärta, njurar och perifera nerver vilket kan leda till hjärtmuskel- och njurinflammation och nervinflammation som orsakar förlamning.
I västerländska länder avlider 5–10 procent av difteripatienterna. De som överlever följdsjukdomarna är vanligen helt återställda inom några månader, och vanligtvis är hjärtmuskel- och nervskadorna inte bestående.
Hur behandlas difteri?
Hörnstenen i behandlingen av difteri är difteriantitoxin eller motgift.
Dessutom behandlas sjuka med antimikrobiella läkemedel för att bromsa produktionen av toxin och för att förebygga fortsatt smitta.
Eftersom den som har haft sjukdomen inte har garanterad immunitet mot den i framtiden, rekommenderas en vaccinationsserie mot difteri även för dem som har haft sjukdomen.
Hur konstateras difteri?
Diagnosen difteri grundar sig på laboratorieundersökningar.
Hur vanligt är sjukdomen och hur följs den upp?
Tack vare vaccinationer har förekomsten av difteri i Finland varit låg sedan 1950-talet.
På 2000-talet har tre fall av difteri anmälts, det senaste hos en asylsökande 2015.