Undersökningen om fångars hälsa och välfärd (Wattu IV) är en hälsoundersökning i en befolkningsgrupp som inte syns i traditionella befolkningsundersökningar.
Den första omfattande undersökningen om hälsa, arbetsförmåga och vårdbehov hos nyintagna fångar Wattu I publicerades år 1985 och var den första i sitt slag i världen. Uppföljningsstudier genomfördes i början av 1990-talet (Wattu II) och 2010 (Wattu III). Wattu IV belönades med "International Corrections and Prisons Association (ICPA) Research Excellence Award" 2025.
Fängelsetiden är en sällsynt möjlighet att undersöka komplexa problem, såsom obehandlade sjukdomar, socialt utanförskap eller psykisk ohälsa. Tvärprofessionellt samarbete underlättas i fångarnas hemkommuner när hälsobehov identifieras under fängelsetiden. I bästa fall kan forskning om fångar förebygga brottslighet och öka samhällets säkerhet.
Mål
Målet med undersökningen var i likhet med traditionella befolkningsundersökningar att samla information om hälsotillståndet och förebygga sjukdomar, men i förestående undersökning fångpopulationen utvidgades målet att omfatta även anhopningen av svåra sociala problem.
I bästa fall kan undersökningen bidra till att förebygga fängelsestraff och minska brottsligheten. Förutom detta sökte man identifiera metoder för att stärka kontinuiteten i vård- och servicestigar samt producera information som stöd för att utveckla tjänsterna inom hälso- och sjukvården för fångar och fångvården.
Syftet är att utnyttja data om fångbefolkningen i fortsatta tvärvetenskapliga studier för att fördjupa den övergripande förståelsen av medborgarnas servicebehov samt för att främja välbefinnandet hos individer i särskilt utsatta positioner.
Genomförande
Datainsamlingen under perioden november 2020–december 2022 utfördes med enkät som delades ut till samtliga fångar, en intervju och en hälsoundersökning som genomfördes av en forskningsskötare samt för ett delurval även laboratorieundersökningar, en undersökning av munhälsan, en panoramaröntgen av munnen samt intervjuer vilka kartlade störningar i den psykiska hälsan. Utredningen omfattade även en enkät som skulle returneras anonymt.
Undersökningen utfördes både på slutna (Helsingfors, Riihimäki, Tavastehus och Åbo) och i öppna anstalter (Sveaborg, Ojoinen, Vånå och Vittis). De anställda vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ansvarade för att rekrytera personer att delta i undersökningen samt för hälsoundersökningen, intervjun och blodprovstagningen. Kontrollen av munhälsan utfördes av tandläkare och tandskötare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar medan psykiatriska sjukskötare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar och Rises psykologer ansvarade för intervjuerna om psykisk hälsa. Forskningsskötarna fick utbildning i att använda metoderna av Institutet för hälsa och välfärds (THL) experter inom befolkningsundersökningar.
Undersökningsamplet bestod av 403 män och 126 kvinnor. Andelen personer som avböjde att delta i utredningen uppgick till 17,5 procent. Fångarna i undersökningssamplet har en jämförbar bakgrund och beskriver fångar i slutna fängelser en viss dag. Urvalet omfattar cirka en fjärdedel av samtliga fängelsedömda i Finland. Studien använde THL:s metoder för befolkningsundersökningar. Detta möjliggör jämförelser mellan fångarnas hälsotillstånd och den allmänna befolkningens. Registerstudiefasen beräknas pågå i cirka 20 år. Materialet bevaras och hanteras i enlighet med THL:s praxis och tillståndsförfaranden.
Finansiering
Brottspåföljdsmyndigheten, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, Institutet för hälsa och välfärd
Samarbetspartner
Brottspåföljdsmyndigheten, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar
Kontaktinformation
Uppdaterad: