Färsk undersökning: i vissa välfärdsområden uppgav till och med dubbelt så många unga att de har depressionssymtom som i andra områden
THL har publicerat förhandsinformation om ungas psykiska symtom inom olika välfärdsområden. Samtidigt publicerade THL rekommendationer om åtgärder för beslutsfattarna inom kommunerna och välfärdsområdena. Välfärdsområdenas och kommunernas uppgift är att förebygga depression hos unga genom att se till att yrkesutbildade personer har förutsättningar att erbjuda unga hjälp med låg tröskel. Det är viktigt att granska de regionala skillnaderna i kommunerna och välfärdsområdena, det vill säga där orsakerna och lösningarna bäst kan identifieras.
Största delen av de finländska ungdomarna upplever att deras psykiska hälsa är god, men en av fyra högstadieelever uppger att de lider av depression och en av fem av ångest. Resurserna och riskfaktorerna som ökar risken för utmaningar i välbefinnandet, såsom upplevelsen av ensamhet, samlas hos vissa unga och i vissa regioner. Andelen unga som uppger depressionssymtom är i vissa välfärdsområden dubbelt så stor som i andra.
Liksom i tidigare undersökningar förekommer det minst psykiska symtom bland unga i Södra Österbotten. I Egentliga Finland och Norra Savolax var andelen respondenter som uppgav att de har depression, ångest och använder rusmedel hög, men endast en liten del av de unga upplevde att det finns en vuxen i skolan som de kan berätta om sina problem för. Ensamhet är vanligast i Lappland.
”De regionala skillnaderna i andelen personer med depressionssymtom är något större än i enkäten Hälsa i skolan 2023. Resultaten bör övervägas inom välfärdsområdena i förhållande till tillgången till tjänster”, berättar THL:s överläkare Outi Linnaranta.
Uppgifterna framgår av THL:s uppföljningsundersökning, där man samlar in omfattande data om högstadieelevernas psykiska hälsa och resurser. I undersökningen utreds bland annat hur många unga som behöver och söker hjälp för depression och hur lätt de får hjälp. Dessutom bedöms vårdens effekt och kostnader jämfört med en situation där den unga blir utan vård trots depression. Det nu publicerade materialet har samlats in 2024–2025.
Färska forskningsdata hjälper regionerna att granska sina uppgifter i förhållande till andra
I allmänhet belastas de ungas psykiska hälsa till exempel av de ökade kraven på självstyrning i skolvärlden, mindre motion och att familjernas ekonomiska spelrum har minskat.
”Välfärdsområdena och kommunerna känner bäst till de lokala orsakerna till utmaningarna med de ungas psykiska hälsa och tillgången till hjälp. De kommuner och välfärdsområden som deltog i undersökningen kan med hjälp av den information vi publicerar granska situationen i sitt eget område i förhållande till de andra områdena och utnyttja informationen som stöd för utvecklingen av tjänsterna”, säger Linnaranta.
Undersökningen Uppföljning av interpersonell handledning för unga i Finland är en del av projektet IMAGINE, som finansieras av Rådet för strategisk forskning. Materialet preciseras fortfarande och undersökningens resultat publiceras i vetenskapliga tidskrifter 2026.
De regionala skillnaderna i psykisk hälsa och resurser ska beaktas i utvecklandet av tjänsterna inom välfärdsområdena
THL har publicerat rekommendationer för beslutsfattarna för att förbättra tjänsterna för unga. Rekommendationerna för beslutsfattarna för att stödja de ungas psykiska hälsa i kommunerna och välfärdsområdena är:
- Genom att förtydliga servicestrukturerna görs vårdkedjorna smidigare och ledningen underlättas.
- Elevhälsotjänsterna som en central närservice för barn och unga bör stärkas.
- Tjänsterna ska ordnas så att de kan utnyttjas av användarna.
- Arbetets effektivitet förbättras med evidensbaserade metoder och genom att stärka kompetensen.
- Välbefinnandet bland barn och unga stärks genom att stöda familjerna och föräldrarna.
Dessutom ska de regionala skillnaderna i de ungas situation beaktas både i kommunerna och inom välfärdsområdena.
”Under de senaste fem åren har yrkesutbildade personer som arbetar i skolor erbjudits metodisk utbildning för att förebygga depression. Interpersonell handledning är en metod som har visat sig fungera som hjälp med låg tröskel för unga. Nu behövs det stöd och tillräckliga resurser av ledarna för att kompetensen inte ska gå till spillo och utnyttjas även i fortsättningen. På så sätt stöder man också de ungas upplevelse av att det vid behov går snabbt och enkelt att få hjälp”, konstaterar överläkare Terhi Aalto-Setälä.
Mer information:
Undersökningen Införande av interpersonell handledning för unga i Finland, projektet IMAGINE
Bekanta dig med undersökningens resultat på IMAGINE-projektets webbplats (pä finska). Du kan granska uppgifterna om alla välfärdsområden och kommuner som deltar i undersökningen på webbplatsen.
Outi Linnaranta
överläkare
THL
tfn 029 524 7517
[email protected]
Publikation: Lasten ja nuorten mielenterveysoireilu yleistyy ‒ mitä päättäjä voi tehdä palvelujen parantamiseksi?
Bekanta dig med rekommendationerna här (julkari.fi).
Terhi Aalto-Setälä
överläkare
THL
tfn 029 524 7437
[email protected]
