Information styr barnskyddets framtid
Under de nationella barnskyddsdagarna som ordnades i Jyväskylä i oktober diskuterades hurdan information som mest behövs på barnskyddsfältet och varför informationen är avgörande för barnens och familjernas välfärd. Under diskussionerna lyftes det också fram ett behov av bättre tillgång till och utnyttjande av informationen i det dagliga arbetet.
Barnskyddsdagarna samlade en stor grupp yrkesutbildade personer från olika delar av Finland, trots att välfärdsområdenas ekonomiska situation gjorde deltagandet utmanande. Dagarnas program innehöll aktuella anföranden och temat i år var ”Sydämellä ja sisulla” (”Med hjärta och mod”). THL:s barnskyddsteam deltog i evenemanget vid en egen presentationspunkt där vi mötte fältets yrkespersoner och samlade in deras åsikter med hjälp av ett inkluderande webbverktyg. Frågorna gällde i synnerhet barnskyddets informationsbehov för att stärka informationsunderlaget, vilket är en av de centrala tyngdpunkterna för vårt team 2024–2027.
Som en del av Barnskyddsdagarnas program ordnade vi ett underseminarium där vi behandlade centrala teman för barnskyddets nationella nätverk av utvecklare. Dessa teman är den ansvariga socialarbetarens roll och arbetsfördelning, storleken på barnskyddets ”dörr” – borde den breddas eller förminskas, bedömningsindikatorer för kvalitet och effektivitet samt sektorsövergripande samarbete inom missbruks- och mentalvårdsarbetet med hjälp av systemiska principer.
Informationsunderlagets betydelse inom barnskyddet
Vi har inlett en kartläggning av barnskyddets informationsunderlag, eftersom det saknas en heltäckande helhetsbild av det nationella informationsunderlaget och dess luckor. Ett starkt informationsunderlag behövs som grund för beslutsfattandet och som stöd för utvecklingsarbetet. Med hjälp av kartläggningen strävar vi efter att identifiera kunskapsluckor som stärker de yrkesutbildades kompetens och gör det möjligt att följa upp barnskyddsåtgärdernas genomslagskraft. På så sätt kan vi rikta utvecklingen till rätt saker och säkerställa att barnskyddet genomförs på ett högklassigt sätt i enlighet med barnets bästa.
Vilken information behövs mest?
Under Barnskyddsdagarna frågade vi deltagarna vilka ämnen det behövs mer information och forskning om. Alternativen var omhändertagande och vård utom hemmet, öppenvård, information om genomslagskraft, erfarenhetsbaserad information samt ”något annat”.
Resultaten var tydliga: informationen om genomslagskraften var viktigast, eftersom nästan hälften av respondenterna ansåg att det var det största skuggområdet för informationen. Erfarenhetsbaserad information var näst mest eftertraktad och man efterlyste också mer information om öppenvården samt om omhändertagande och vård utom hemmet. De som valt alternativet ”Något annat” lyfte fram behovet av att undersöka fattigdom i barnfamiljer, familjevård, flickors rättigheter, invandrare, kulturell och språklig mångfald samt arbetstagarnas ork. Barnskyddets kvalitet och genomslagskraft lyftes fram som de viktigaste temana även på barnskyddsdagarnas underseminarium, där vi kartlade vilket utvecklingsbehov som syns i deltagarnas arbete.
Hopp för framtiden
Vi ville också höra av yrkesutbildade personer vad som inger hopp med tanke på barnskyddets framtid. I svaren framkom forskningsrön, yrkespersonernas engagemang, utvecklingsarbetets kontinuitet och bättre beaktande av barnens och familjernas behov.
Det viktigaste som ingav hopp var ”barnen”.
Mot ett effektivare barnskydd
Grunden för ett effektivt barnskydd är ett starkt och tillförlitligt informationsunderlag. En långsiktig forskningsprocess är en väsentlig del av detta, eftersom den producerar djupgående, kollegialt utvärderad, omfattande och hållbar information som styr utvecklingen strategiskt. Sådan forskning gör det möjligt att gestalta helhetsbilden, bedöma genomslagskraften och grunda beslutsfattandet på stark forskningsbaserad evidens.
Samtidigt vet vi att det kan ta länge att omsätta forskningsdata i praktiken, trots att informationsbehovet ofta är akut. Därför kan ett alternativ i framtiden vara att utnyttja snabbare metoder än tidigare, till exempel R3-undersökningar (rapid, responsive, relevant). Med detta avses lättare och snabbare datainsamling som producerar väsentlig och tillräckligt tillförlitlig information som stöd för beslutsfattandet. Långsiktig forskning och smidiga metoder kunde komplettera varandra så att barnskyddets utveckling framskrider både djupgående och i realtid.
Läs mer
Rapid evaluation of service innovations in health and social care (NIHR Journals Library)