Män är olika – hur får vi med alla?

Hälso- och välfärdsklyftan mellan män är stor i Finland. Detta konstateras i Statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken, där mäns hälsa och välfärd har lyfts fram som ett tema.

Mäns differentiering i grupper som klarar sig bättre respektive sämre syns redan i pojkarnas inlärningsresultat. Det finns skillnader i den förväntade livslängden hos män mellan både låg- och höginkomsttagare, men också regionalt. För pojkar är den högsta förväntade livslängden på Åland, 81,8 år, och den lägsta i Kajanaland, 77,1 år.

Jämställdhetsredogörelsen fastställer också som ett jämställdhetspolitiskt mål att bryta den ökande ojämlikheten mellan män. Men hur kan man stödja de mest utsatta männen och vilka är de?

Stöd och lösningar genom delaktighetsprojekt

Europeiska socialfonden Plus finansierar utvecklingsprojekt inom det särskilda målet Jämlik delaktighet (4.3). Målet med projekten är att förbättra ställningen för människor som upplever mycket svag delaktighet i samhället.

Upplevelsen av mycket svag delaktighet är vanligare bland män än bland kvinnor i den vuxna befolkningen. Detsamma gäller många av de bakomliggande faktorerna till utslagning. Till exempel är en betydande majoritet av de bostadslösa och fångarna män.

Delaktighetsprojekten strävar efter att lösa utmaningarna för en mångsidig målgrupp ur olika synvinklar. Man håller till exempel på att utveckla en vägglös träning för unga män, där rehabiliterande arbetsverksamhet och social rehabilitering huvudsakligen sker utanför verkstäderna.

Man stöder studerande män som flyttat till Finland att aktivt delta i utbildning och arbetslivet genom att utveckla läroanstaltstjänsterna och stärka arbetsgivarnas rekryteringskompetens och beredskap att bygga upp en mångsidig företagskultur.

En smidigare integrering av manliga fångar som friges i samhället eftersträvas i ett projekt som strävar efter att minska effekten av generationsöverskridande utmaningar och stigma på brotts- och missbruksrelaterade mönster samt livshanteringen.

Projektens små framgångshistorier öppnar nya möjligheter för enskilda människor – oavsett om det är fråga om att våga lämna hemmets väggar eller delta i en ny hobby. På samhällsnivå kan förankringen av projektens verksamhetsmodeller som en del av permanenta tjänster och strukturer bidra till att minska den ökande ojämlikheten mellan män.

Män är en mångsidig grupp

För att påverka den ökande ojämlikheten mellan män såväl i projekt som i annan verksamhet krävs det att man identifierar att männen är en central målgrupp för någon tjänst eller verksamhet.

Dessutom behöver skillnader mellan män identifieras. Hur skiljer sig till exempel behoven och möjligheterna hos en man med invandrarbakgrund och en man med funktionsnedsättning från varandra? Hur kan dessa skillnader beaktas i verksamheten?

Man hör ofta att alla kan delta i en verksamhet. Syftet är många gånger bra. Man vill erbjuda verksamhet till alla som behöver den och ingen utesluts från den.

Risken är dock att verksamhet som planerats på samma sätt för alla i själva verket kan öka ojämlikheten. Deltagandet i verksamheten är alltså i verkligheten inte tillgängligt eller tryggt för alla.

Därför är det bra att på förhand fundera på vilka ”alla” är. Hur riktas åtgärderna och deras effekter mot olika kön och människogrupper? Vilka och hurdana är dessa effekter? 

Stöd för projekt för att främja jämställdhet och likabehandling

Att beakta jämställdhet och likabehandling ökar projektens genomslagskraft. Det är dock inte alltid lätt att avgöra var man kan börja.

Koordinationen för jämlik delaktighet vid Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt en checklista för jämställdhet som stöd för projekten. Frågorna på checklistan hjälper dem som planerar, genomför och utvärderar projekten att beakta jämställdhets- och likabehandlingsperspektiven i projektets olika skeden.

Läs mer

•    Statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken (Publikationsarkivet Valto, 2022)
•    Handbok för främjande av likabehandling (Publikationsarkivet Julkari, 2024)