Socioekonomiska skillnader i psykisk hälsa uppstår redan i barndomen – stöd till familjernas levnadsförhållanden behövs

Psykiska problem har en social dimension och hänger nära samman med frågan om ojämlikhet. Inom MEDIG-forskningsprojektet, som finansierats av Finlands Akademi, undersökte man hur psykisk hälsa, familjebakgrund, utbildning och genetisk predisposition tillsammans utgör en grund för ojämlikhet under livets gång – och i vilka skeden det skulle vara möjligt att påverka denna utveckling.

Forskningsresultaten antyder att psykiska störningar är en viktig orsak, men inte den enda, till att ojämlikhet uppstår. Psykiska störningar uppstår tidigt, har inverkan på utbildningsvägarna och riskerar att befästa utsatthet om de inte åtgärdas i tid. 

Projektets resultat indikerar att tidigt och tillräckligt stöd till familjer, elever och studerande är ett viktigt verktyg för att minska de socioekonomiska skillnaderna i psykisk hälsa.  

En låg utbildningsnivå och psykiska störningar hos föräldrarna är riskfaktorer för barnets psykiska hälsa

I en registerundersökning som omfattade 4–17-åringar i hela Finland observerades att psykiska störningar fördelar sig ojämnt bland barn och unga redan i tidig ålder. Cirka fem procent av barnen och ungdomarna hade diagnostiserats med en psykisk störning inom specialistsjukvården eller hade en psykiatrisk vårdkontakt. 

Föräldrarnas utbildningsnivå hade ett konsekvent samband med barnets psykiska hälsa, vilket var starkare än sambandet med familjens inkomstnivå. Ju lägre utbildningsnivån var hos föräldrarna, desto större var risken för att barnet skulle drabbas av en psykisk störning – och detta samband kvarstod under hela barndomen och ungdomen.

Psykiska problem hos föräldrarna ökade i sin tur risken för psykiska störningar hos barnet avsevärt, men förklarade inte de socioekonomiska skillnaderna i psykisk hälsa. 

"Psykiska problem hos föräldrarna hänger samman med deras socioekonomiska ställning, och båda faktorerna har ett starkt samband med psykiska störningar hos barnet, vilka i sin tur har negativ effekt på barnets framtida socioekonomiska ställning. De socioekonomiska hälsoskillnaderna och deras uppkomstmekanismer måste alltså granskas ur ett generationsöverskridande och dynamiskt perspektiv”, säger ledande forskare Maria Vaalavuo. 

Den psykiska hälsan i ungdomen är en del av förklaringen till att utsatthet går i arv

Inom projektet undersöktes även sambandet mellan nedärvningen av utsatthet från en generation till en annan och psykiska störningar som diagnostiseras i ungdomen. 

Resultaten indikerar att psykiska störningar som diagnostiserats i ungdomen har ett starkt samband med en svagare socioekonomisk ställning i tidig vuxen ålder, även när man beaktar familjebakgrund och skolframgång. 

Psykisk hälsa är dock endast en del av förklaringen till hur utsatthet går i arv i hela befolkningen. 

”Resultaten vittnar om att det är viktigt att stöda den psykiska hälsan, men samtidigt måste man akta sig för ensidig ’medikalisering’ av utsatthet”, säger Vaalavuo. 

Den psykiska hälsan i barndomen påverkar utbildningsvägar och inkomster

Psykiska störningar i barndomen påverkar utbildningsvägarna och inkomstutvecklingen under hela ungdomen och det tidiga vuxenlivet, vilket framgår även när man jämför syskon med samma uppväxtmiljö. 

De som har upplevt psykiska störningar hade lägre slutbetyg från grundskolan, större risk att inte få någon examen på andra stadiet och mindre sannolikhet att avlägga en högskoleexamen. Dessa skillnader visade sig även i inkomsterna under tidig vuxen ålder. 

”Syskonjämförelserna visade att skillnaderna inte enbart beror på familjebakgrund, utan att psykisk hälsa har ett samband med utbildnings- och inkomstutvecklingen även inom samma familj”, säger Vaalavuo.

Genetisk information ger nya perspektiv på forskningen om ojämlikhet

Det tvärvetenskapliga projektet kombinerade exceptionellt omfattande finländskt registerdata, genetisk information samt mångsidiga och delvis även nya statistiska metoder. 

Resultaten ger en övergripande bild av hur den socioekonomiska ojämlikheten i psykisk hälsa uppstår redan i den tidiga barndomen, hur den kan bidra till överföringen av utsatthet mellan generationer samt hur utbildningsvägar å ena sidan kan mildra och å andra sidan förstärka dessa skillnader.

”Det är bra att reflektera över hur vårt samhälle förhåller sig till personer med psykiska störningar. Vilka möjligheter har de som kämpar med sin psykiska hälsa redan i tidig ålder, och hur kan institutioner, såsom utbildningssystemet, antingen förebygga eller förstärka marginalisering?”, undrar Vaalavuo.

Mer information

Maria Vaalavuo
ledande forskare
THL
tfn 029 524 6754
[email protected]

Vaalavuo, M., Niemi, R., Suvisaari, J. (2022). Growing up unequal? Socioeconomic disparities in mental disorders throughout childhood in Finland. SSM – Population Health, 20, 101277.  

Niemi, R., Vaalavuo, M., Suvisaari, J. (2022) Sosioekonomiset erot mielenterveyden häiriöissä ilmenevät jo elämänkulun alussa lapsilla ja nuorilla. THL Tutkimuksesta tiiviisti 38/2022.  

Dobewall, H., Sirniö, O., Vaalavuo, M. (2023). Does social disadvantage persist over generations due to unevenly distributed mental health problems? A longitudinal investigation of Finnish register data. Social Science & Medicine, 330, 116037.  

Vaalavuo, M., Friel, C., Sirniö, O. (2026) Diverging destinies? A sibling fixed effects study on family background differences in the educational and economic consequences of childhood mental health disorders. INVEST working paper 153/2026.