För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är en nationell rekommendation och är avsedd som stöd för personer inom välfärdsområdena som ansvarar för infektionsbekämpning när de utarbetar regionala och lokala anvisningar för social- och hälsovården. Syftet är att harmonisera de förebyggande rutiner som används för att förhindra vårdrelaterade luftvägsvirusinfektioner och institutionsutbrott i social- och hälsovårdens verksamhetsenheter. Anvisningen är inte juridiskt bindande.
Rekommendationerna kan tillämpas i
- hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter
- hälso- och sjukvårdens tjänster som ges i hemmet
- socialvårdens verksamhetsenheter som erbjuder långtidsvård och omsorg.
I denna anvisning används termen patient, vilket även kan avse klienter eller boende inom socialvården.
Bakgrund
Luftvägsvirus orsakar epidemier i befolkningen särskilt under senhösten och vintersäsongen. De sprids lätt även i sjukhus och institutioner och är därmed betydande orsaker till vårdrelaterade infektioner.
Under COVID‑19‑pandemin togs olika förebyggande åtgärder i bruk inom hälso- och sjukvården samt inom långtidsvårdens enheter för att minska smittspridningen och skydda patienter, boende och personal. Motsvarande åtgärder är viktiga även vid andra luftvägsvirusinfektioner.
Luftvägsvirus sprids via infektiösa partiklar genom luften. Spridningen kan delas in i två kategorier: partiklar kan inhaleras och orsaka infektion i luftvägarna, eller så kan de på nära avstånd landa direkt på en annan persons slemhinnor (mun, näsa, ögon). Partiklarnas smittsamhet påverkas av flera miljöfaktorer, såsom temperatur och luftfuktighet, samt av virusets egenskaper. Luftvägsvirus kan även spridas via kontaktsmitta.
I denna anvisning används influensa A och B, RS-virus och SARS‑CoV‑2 som exempelvirus. Anvisningen kan tillämpas även på andra luftvägsvirus inom social- och hälsovården.
Basala hygienrutiner
Vid vård av alla patienter är det viktigt att följa basala hygienrutiner, som utgör grunden även för andra skyddsnivåer. Vid luftvägsvirusinfektioner betonas särskilt hand- och hosthygien.
Basala hygienrutiner och skyddsnivåer
Luftvägsvirus kan smitta även från personer utan symtom. Därför är det under perioder med mycket luftvägsvirus i omlopp viktigt att patienter kan hålla avstånd till varandra, särskilt i gemensamma utrymmen.
Kirurgiskt mun‑ och nässkydd
Social- och hälsovårdens enheter bör följa epidemiläget för luftvägsvirus. Under perioder med mycket smitta kan arbetsgivaren rekommendera att personalen använder kirurgiskt mun‑ och nässkydd som tillägg till basala hygienrutiner för att skydda patienter.
Alternativen är:
1) Personal kan använda kirurgiskt mun‑ och nässkydd i av arbetsgivaren definierade utrymmen eller situationer, till exempel:
- i kontakt med patienter med svår immunbrist
- i kontakt med patienter med risk för allvarlig luftvägsvirusinfektion
- i utrymmen där patienter med svår immunbrist vårdas
- i utrymmen där patienter med risk för allvarlig luftvägsvirusinfektion vårdas
- i utrymmen med många patienter som kan ha luftvägsinfektion, t.ex. jourpoliklinik
- i enheter där ett luftvägsvirusutbrott pågår
2) Personal kan använda kirurgiskt mun‑ och nässkydd i patientkontakter (s.k. targeted clinical masking).
3) Personal kan använda kirurgiskt mun‑ och nässkydd i enhetens utrymmen för att skydda patienter (s.k. universal masking).
Dessa alternativ kan varieras under säsongen beroende på det lokala epidemiläget.
Vid bedömning av det lokala epidemiläget kan man beakta
- ökning av antalet positiva prov
- antalet sjukhuspatienter med luftvägsvirusinfektion
- personalens sjukfrånvaro
- enheter där luftvägsvirusutbrott konstaterats.
Vid bedömning av behovet av kontinuerlig användning av kirurgiskt mun‑ och nässkydd bör även eventuella nackdelar för personal, patienter och boende samt kostnader beaktas.
Skyddsåtgärder vid vård av patienter med luftvägsvirusinfektion
Öppenvård
Vi rekommenderar att patienter med symtom förenliga med luftvägsvirusinfektion vårdas med droppskydd som tillägg till basala hygienrutiner.
Rekommendationer för organisering av vården:
- Personalen ska känna till vilka skyddsåtgärder som gäller vid luftvägsinfektioner.
- Patienter med misstänkt luftvägsvirusinfektion bör placeras i ett separat, rymligt väntrum. När de vistas i gemensamma utrymmen rekommenderas kirurgiskt mun‑ och nässkydd om deras tillstånd tillåter det.
- Patienter bör tillfrågas om möjlig zoonotisk infektion (t.ex. MERS‑coronavirus, fågelinfluensa, svininfluensa) genom reseanamnes och djurkontakter.
Mikrobiologisk diagnostik görs enligt behandlande läkares bedömning. Hos riskgrupper bör möjligheten till antiviral behandling vid influensa och COVID‑19 beaktas.
Vid överflyttning till vårdavdelning rekommenderas att orsaken till infektionen klarläggs (influensa, SARS‑CoV‑2 eller RSV) med hänsyn till lokala testningsrutiner.
Vårdavdelningar
Vi rekommenderar att patienter vårdas i enkelrum eller i kohort enligt smittämne. Patienten bör ha egen toalett. Vid förflyttning utanför rummet rekommenderas kirurgiskt mun‑ och nässkydd om tillståndet tillåter.
Om enkelrum inte räcker till rekommenderas att följande patienter prioriteras:
- patienter med flera konstaterade smittämnen
- patienter med immunbrist
- patienter med kraftiga infektionssymtom
- patienter som behöver hög‑risk‑åtgärder i rummet
Enheten bör säkerställa god ventilation, möjliggöra avstånd och använda skärm eller draperi mellan sängar.
Vi rekommenderar patientbundna undersöknings- och vårdredskap.
Personal som vårdar patienter med luftvägsvirusinfektion följer basala hygienrutiner och droppskydd.
Vid användning av skyddsutrustning beaktas
- smittämnets egenskaper
- kontaktens närhet och längd
- hög‑risk‑åtgärder
- patientens symtom
- patientens immunstatus.
Vi rekommenderar följande skydd enligt situation:
Kirurgiskt mun‑ och nässkydd
- Vid kraftiga symtom kan FFP2‑ eller FFP3‑andningsskydd användas vid långvarig nära vård av influensa- eller COVID‑19‑patienter enligt arbetsgivarens riskbedömning.
Skyddsglasögon eller visir
Skyddsrock (eller plastförkläde med ärmar) och skyddshandskar
- Rekommenderas vid åtgärder med risk för stänk eller om patienten hostar, nyser eller har diarré.
- Rekommenderas särskilt vid vård av RSV‑patienter, särskilt spädbarn, små barn och immunsupprimerade.
Hög‑risk‑åtgärder
Vid hög‑risk‑åtgärder ska personalen
- följa basala hygienrutiner, kontakt- och droppskydd
- använda FFP2‑ eller FFP3‑andningsskydd.
Exempel på hög‑risk‑åtgärder:
- öppen sugning av luftvägar (inkl. trakeostomivård)
- inducerat sputumprov
- bronkoskopi, laryngoskopi
- intubation, extubation
- noninvasiv ventilation (NIV), t.ex. CPAP och BiPAP
- resuscitering före intubation
- endoskopi av övre mag‑tarmkanalen
- mun‑, näs‑ och öronkirurgi, ansiktskirurgi
- nebulisatorbehandling (begränsad evidens för aerosolbildning)
- högflödes‑syrgasbehandling (begränsad evidens för aerosolbildning), t.ex. Airvo, Optiflow
Varaktighet av skyddsåtgärder
Vid bedömning av varaktighet beaktas bl.a. tid sedan symtomdebut, symtomens minskning, sjukdomens svårighetsgrad, immunstatus och risk för vidare smitta.
För influensa- och COVID‑19‑patienter kan droppskydd vanligtvis avslutas när följande kriterier uppfylls:
1. Det har gått 5 dygn sedan symtomdebut
och
2. Febern har varit borta i minst 24 timmar
och
3. Övriga symtom är på avtagande.
Detta kan tillämpas även på andra luftvägsvirusinfektioner.
Hos immunsupprimerade och vid svår sjukdom kan droppskydd behöva fortsätta längre, dock högst 14–20 dygn. Hos svårt immunsupprimerade COVID‑19‑patienter rekommenderas minst 20 dygn.
Vid RSV rekommenderas droppskydd i 7 dygn. Hos barn kan virusutsöndringen vara längre, varför droppskydd rekommenderas under hela vårdtiden.
Särskilda aspekter för långtidsvård och omsorg
Ovanstående skyddsåtgärder gäller även långtidsvårdsenheter när en boende har luftvägsvirusinfektion. Dessutom är följande viktigt:
- Enheten har en utsedd hygien- eller infektionskontaktperson.
- Personalen erbjuds utbildning i infektionsbekämpning och skyddsutrustning.
- Handdesinfektion, flytande tvål och pappershanddukar finns tillgängliga för personal, boende och besökare.
- Kirurgiska mun‑ och nässkydd finns tillgängliga under perioder med mycket luftvägsvirus i omlopp.
- Influensavaccination rekommenderas för alla boende utan kontraindikation.
- Boende som omfattas av påfyllnadsdoser för COVID‑19 rekommenderas en sådan.
- Vid flera boende med liknande symtom rekommenderas testning av 3–5 personer för att identifiera smittämnet.
- Även enstaka symtomatiska boende bör testas för luftvägsvirus, särskilt influensa och SARS‑CoV‑2.
Anvisningar för personal inom social- och hälsovården
Utöver ovanstående rekommenderas följande:
- Regelbunden utbildning i infektionsbekämpning och skyddsutrustning
- Säsongsinfluensavaccination rekommenderas
- Enligt smittskyddslagen 48 § får personer med bristfälligt vaccinationsskydd endast av särskilda skäl arbeta i utrymmen där patienter med hög risk för allvarliga infektioner vårdas
- Grundserie av COVID‑19‑vaccin rekommenderas för alla, påfyllnadsdoser för riskgrupper och äldre
- Vid luftvägssymtom rekommenderas att stanna hemma tills symtomen minskat och febern är borta. Vid återgång till arbetet rekommenderas kirurgiskt mun‑ och nässkydd i 5–10 dygn om lindriga symtom kvarstår.
- Testning av symtomatiska arbetstagare kan övervägas vid utbrott.
Anvisningar för besökare
Vi rekommenderar att besökare informeras om hur de kan förebygga smittspridning:
- God hand- och hosthygien
- Ingen besökare med infektionssymtom
Under perioder med mycket luftvägsinfektioner kan besökare rekommenderas att använda kirurgiskt mun‑ och nässkydd i gemensamma utrymmen.
Identifiering och bekämpning av institutionsutbrott
Vid misstanke om institutionsutbrott ska åtgärder vidtas snabbt. Utredning och bekämpning inleds om ett laboratorieverifierat fall tidsmässigt eller lokalt sammanfaller med en grupp av luftvägssymtom.
Vid identifiering och bekämpning av luftvägsvirusutbrott bör följande beaktas utöver tidigare rekommendationer:
- Övervakning av luftvägsinfektioner under epidemisäsong, tidig identifiering och mikrobiologisk verifiering
- Symtomatiska patienter kohorteras eller vårdas i enkelrum med droppskydd
- Exponerade patienter kohorteras om möjligt och vårdas med droppskydd
- Under utbrott rekommenderas att patienter som kan använda kirurgiskt mun‑ och nässkydd gör det i gemensamma utrymmen
- Besökare informeras om utbrottet och uppmanas följa rekommenderade skyddsåtgärder
- Städningen intensifieras
- Vid verifierat influensautbrott inleds antiviral behandling för alla patienter med influensaliknande symtom
- Vid verifierat influensautbrott ges profylax till exponerade patienter och vid behov ovaccinerad personal
Vid verifierat SARS‑CoV‑2‑utbrott rekommenderas testning av dem som kan vara aktuella för antiviral behandling.
