Åtgärdsanvisning för mässlingsfall

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Mässling är en allmänfarlig smittsam sjukdom (Smittskyddslag 1227/2016 4 § och -förordning 146/2017 1 §). Denna anvisning beskriver hur spridning av mässling förebyggs. Målet är att harmonisera vårdens åtgärdspraxis.

Anvisningen är i första hand avsedd för kommunernas ansvariga läkare och sjukskötare för smittsamma sjukdomar samt för enheter inom välfärdsområdena som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar och för kliniska mikrobiologiska laboratorier. Anvisningen är inte juridiskt bindande.

Mässlingvirus och dess smittvägar

Mässling är en mycket lättsmittsam systeminfektion orsakad av ett paramyxovirus. Sjukdomen smittar via kontakt- och droppsmitta samt luftburet. Smittöverföring har också beskrivits via ytor.

Inkubationstiden från smitta till de första symtomen är vanligen 9–11 dygn, men kan variera mellan 7 och 21 dygn.

Mässlingvaccinationer i Finland

I Finland har de flesta som är födda före 1965 en bestående immunitet mot MPR‑sjukdomar (mässling, påssjuka, röda hund) efter att ha genomgått dem som barn.

Finland började vaccinera mot mässling år 1975. År 1982 övergick man till MPR‑vaccinationer. Vaccination ges på rådgivningen vid 12–18 månaders och 6 års ålder. Inom försvarsmakten gavs MPR‑vaccinationer 1986–2000.

Täckningen för den första MPR‑vaccindosen hos småbarn i Finland är cirka 95 %, vilket ger flockimmunitet. Skyddet kan vara bristfälligt särskilt hos dem som är födda 1965–1975 och hos personer födda utomlands, eftersom en del av dem varken har genomgått mässling eller fått två doser vaccin mot sjukdomen.
MPR‑vaccin (LÄNK TILL VACCIN-SIDAN)

Sjukdomsbild och differentialdiagnostik

Sjukdomsbild

Sjukdomen börjar med luftvägssymtom. Den insjuknade har snuva, hosta, feber och konjunktivit. Efter några dagar kan man under 1–2 dygn se ljusa 1–3 millimeter stora fläckar (Kopliks fläckar) på kindernas slemhinnor.

Ett makulopapulärt utslag uppträder 3–5 dygn efter de första symtomen, det vill säga cirka 2 veckor efter smittotillfället. Utslaget börjar bakom öronen, sprider sig till ansikte och bål och blir slutligen violettfärgat. Utslaget varar drygt en vecka.

Hos vaccinerade är sjukdomsbilden vanligen mildare och sjukdomen svårare att känna igen än hos ovaccinerade.

Differentialdiagnostik

Många infektioner såsom scharlakansfeber, mononukleos, tredagarsfeber samt adeno‑, parvo‑ och enterovirusinfektioner kan ge utslagsförändringar.
Vid meningokocksjukdom ses små punktformiga blödningar, så kallade petekier.
Hos barn förekommer Kawasakis sjukdom, vars symtombild omfattar ett mångformigt utslag och konjunktival injektion.
Även läkemedelsallergier och utslag vid tropiska sjukdomar såsom dengue bör beaktas differentialdiagnostiskt.

Kriterier för misstänkt mässling

Misstanke om mässling är befogad hos en person,

som inte tidigare har haft mässling OCH
som har feber följt av utslag OCH
minst ett av följande symtom: hosta, snuva eller konjunktivit OCH
som nyligen vistats i ett land eller område där mässling förekommer OCH/ELLER
har varit i kontakt med en person med misstänkt eller bekräftad mässling.

Informationsflöde vid misstanke om mässling

När en läkare misstänker mässling ska hen omedelbart konsultera

under tjänstetid välfärdsområdets ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar eller välfärdsområdets infektionsläkare
under jourtid välfärdsområdets jourhavande läkare eller HUS infektionsjour (tfn 09 4711).

Konsultation ska göras alltid oavsett om patienten sökt vård inom offentlig eller privat hälso- och sjukvård.

Vid telefonkonsultation bedöms om det rör sig om en motiverad misstanke om mässling. Bedömningen beaktar:

symtombild
exponeringsuppgifter
vaccinationsbakgrund.

Frågeformulär som stöd för intervju vid misstanke om mässling (LINKKI)

Även en person som har fått en eller två doser MPR‑vaccin kan insjukna i mässling särskilt om exponeringen är kraftig och långvarig.

När misstanken om mässling utifrån bedömningen är motiverad, ordnas provtagning. Samtidigt tas kontakt med det laboratorium som tar emot provet (se avsnitt Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om mässling) samt med THL.

Under tjänstetid kontakt med THL:s smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557) eller Mikrobiologienheten (tfn 029 524 6116)
Under jourtid kontakt med välfärdsområdets jourhavande läkare eller HUS infektionsjour (tfn 09 4711), som vid behov kan konsultera THL:s jour
Under tjänstetid om den epidemiologiska situationen för mässling fås ytterligare information från THL:s ledande expert Mia Kontio (tfn 029 524 8365) eller smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557).

I detta skede inleds också en initial kartläggning av exponerade, ledd av välfärdsområdets ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar och/eller välfärdsområdets infektionsläkare.

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om mässling

Laboratoriediagnostik av mässling är centraliserad inom offentlig hälso- och sjukvård till HUS Diagnostikcentrum och Tyks laboratorier.

Vid misstanke om mässling bör diagnosen säkerställas så snart som möjligt efter symtomdebut. Diagnosen ska inte ställas enbart på klinisk bild. Diagnosen baseras på påvisning av virus med PCR‑teknik från svalgsprov samt serologisk antikroppsbestämning från serum.

Misstanke om mässling försöks alltid styras till ett särskilt avtalat rum, skilt från övriga patient- och personalutrymmen. På så sätt undviks ytterligare exponeringar (se avsnitt Smittsamhetsperiod, vård och isolering av patient med mässling).

Provtagning bör ordnas utan att flytta patienten. Rummet där patienten vistats ska stå oanvänt i två timmar.

Prover som ska tas

Så snart som möjligt efter symtomdebut tas

Serumprov (S‑MorbAb) minst 2 ml (från små barn minst 0,5 ml)
Svalgsprov för PCR‑test (‑MorbNhO) tas med 2 provtagningspinnar (nylon- eller dacronpinne). En pinne läggs i ett rent rör och den andra pinnen i ett virustransportmedium eller i ett rör med steril koksalt.

Proverna ska åtföljas av en remiss som anger

patientens grundläggande uppgifter och reseuppgifter
tidigare MPR‑vaccinationer
symtom och datum för symtomdebut.

Laboratorier kan använda THL:s MPR‑remissunderlag. Mer information och anvisningar under tjänstetid ges av THL:s Mikrobiologienhet, tfn 029 524 6116.

Sändning av prover

Laboratorieundersökningar för mässling utförs på vardagar av HUS Diagnostikcentrum och Tyks laboratorier. Under jourtid utförs laboratorieundersökningar för mässling av HUS Diagnostikcentrum.

Sändning av prover till HUS Diagnostikcentrum

Registrera undersökningsbeställningar i informationssystemet: antikroppar (S‑MorbAb, KL 2815) och svalgets PCR‑test (‑MorbNhO, KL6272).

Svalgsprov för PCR‑test tas med 2 provtagningspinnar (nylon- eller dacronpinne). En pinne placeras i ett rent rör och den andra i ett virustransportmedium, t.ex. Universal Transport Medium UTM (Copan), eller i ett rör med steril koksalt.

Före sändning av proverna till HUS Diagnostikcentrum ring Virologiska enheten och kom överens om analys och provtransport. Under tjänstetid (må–fr, kl. 08–15) ring nummer 050 427 2169 och under jourtid (kl. 15–08 samt lö–sö och helgdagar) nummer 040 -837 4010 eller 040 -837 4011. Virologiska enheten behöver uppgifter om patientens symtom, reseanamnes och MPR‑vaccinationsstatus.

Proverna skickas alltid till adressen: HUS Diagnostikcentrum, Klinisk mikrobiologi, Provtagningens mottagning, Haartmaninkatu 1–3, 00290 Helsingfors.

Sändning av prover till Tyks laboratorier

Tyks Klinisk mikrobiologi utför på vardagar antikroppsundersökningar (S‑MorbAb, KL 2815) samt analyser av svalgets PCR‑test (MorbNhO KL 6272).

Laboratoriet ska alltid informeras per telefon om behovet av en brådskande undersökning innan proverna skickas (provtagningens mottagning tfn 046 922 1330). Annars behandlas proverna inte som brådskande.

Skicka proverna till adressen Tyks, Klinisk mikrobiologi, Medisiina D 8. vån., Kiinamyllynkatu 10, 20520 Åbo.

Vård och isolering av misstänkt eller bekräftat mässlingsfall

Smittsamhetsperiod

En person med mässling är smittsam i 4 dygn före utslag (dvs. redan före de första symtomen) och i 4 dygn efter att utslaget brutit ut.

Vård i hemmet

Patienter i gott allmäntillstånd kan vårdas i hemmet. Innan diagnosen är bekräftad ska patienten stanna hemma. Om mässlingsdiagnosen bekräftas, ska den insjuknade stanna hemma tills smittsamhetsperioden är över. Särskilt ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer bör inte besöka den sjuke under smittsamhetsperioden.

Den insjuknade eller vårdnadshavaren till en insjuknad under 16 år kan få ersättning för inkomstbortfall, dvs. smittskyddsdagpenning, under frånvaro från arbetet, isolering eller karantän. Detta förutsätter beslut enligt smittskyddslagen.

Läs mer om smittskyddsdagpenning (FPA) (LINKKI SIVULLE)

Vård i hälso- och sjukvårdens enheter

Vid misstanke om mässling ska man beakta att sjukdomen kan smitta andra som vistas i enheten. Hälso- och sjukvårdsenheter bör ha en plan för hur en smittfarlig patient styrs och isoleras i lokalerna.

För att undvika ytterligare exponering ska en person med misstänkt mässling

vid ankomst till sjukhus i första hand styras till ett undertrycksrum för luftisolering eller, om det saknas, till ett rum med sluss
vid hälsovårdscentral styras till ett rum som är åtskilt från övriga patient- och personalutrymmen.

På grund av risken för luftburen smitta leds patienten helst in i rummet utifrån. Om patienten kommer in via inomhusutrymmen ska hen bära ett kirurgiskt mun‑nässkydd innan hen går in. För vuxna kan även ventillöst FFP2‑andningsskydd användas om sådana finns tillgängliga.

Patienten får inte bära andningsskydd med utandningsventil, eftersom de filtrerar luften endast i en riktning. De skyddar endast bäraren och hindrar inte mikrober från att spridas med utandningsluften.

En patient som behöver sjukhusvård vårdas i första hand i ett undertrycksrum med luftisolering under hela smittsamhetsperioden. Personal som deltar i vården ska ha skydd genom genomgången mässling eller två doser vaccin.

Även vaccinerade kan få mässling om exponeringen är betydande och långvarig, t.ex. vid undersökning och vård på sjukhus. Om personal endast har vaccinskydd ska hen använda FFP2‑ eller FFP3‑andningsskydd enligt tillverkarens anvisningar vid vistelse i mässlingspatientens rum.

Gravida bör inte delta i vården av mässlingspatienter.

Basala hygienrutiner och isoleringsklasser (LINKKI)
Användning av andningsskydd inom hälso- och sjukvården (LINKKI)

Isolering

Isolering av den sjuke bör i första hand avtalas tillsammans med den insjuknade eller vårdnadshavaren. Om de vägrar frivillig isolering kan den insjuknade vid behov isoleras enligt smittskyddslagen även mot sin vilja.

Beslut om tvångsisolering fattas i första hand av en tjänsteinnehavande läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet eller HUS‑samkommunen (smittskyddslag 63 §).
Vid behov kan även annan legitimerad läkare inom offentlig hälso- och sjukvård besluta om isolering i högst tre dagar. Beslutet ska bekräftas så snart som möjligt av den tjänsteinnehavande ansvariga smittskyddsläkaren (smittskyddslag 70 §).

Vid övervägande av tvångsisolering bör THL:s smittskyddsläkare kontaktas (tfn 029 524 8557).

Vid behov kan läkaren som fattat isoleringsbeslutet begära handräckning från polisen, som har befogenhet att hämta personen till tvångsisolering (smittskyddslag 89 §). Isolering kan genomföras t.ex. i specialsjukvårdens lokaler.

En person har rätt till smittskyddsdagpenning som ersättning för inkomstbortfall om hen har förbjudits att arbeta (smittskyddslag 57 §), isolerats (63 §) eller satts i karantän (60 §) för att förhindra spridning av mässling (82 §). (se även avsnittet Om karantän för tidigare oskyddad person som exponerats för mässling).

Spårning, skydd och uppföljning av personer exponerade för mässling

Person exponerad för mässling

En exponerad person är en som vistats i samma utrymme som en smittsam mässlingspatient samtidigt eller inom 2 timmar efter att den smittsamma personen lämnat utrymmet (på grund av luftburen smitta).

Spårning av exponerade

Vid misstanke om mässling bör behandlande läkare omedelbart inleda kartläggning av exponerade i samarbete med kommunens ansvariga smittskyddsläkare och välfärdsområdets infektionsläkare.

När diagnosen bekräftats inleds spårning av exponerade. Ansvaret för smittspårningen ligger hos välfärdsområdet och HUS‑samkommunen (smittskyddslag 23 §), liksom beslut om eventuell karantän (60 §).

Det är särskilt viktigt att utreda om det bland de exponerade finns riskgrupper, dvs. ovaccinerade små barn eller gravida eller immunsupprimerade personer som inte fått två doser vaccin mot mässling eller genomgått sjukdomen.

När diagnosen är säkerställd tas kontakt med personer som varit i kontakt med patienten under smittsamhetsperioden. Målet är att identifiera dem som är mottagliga för mässling och som bör skyddas efter exponering för att bryta smittkedjan.

Majoriteten av dem som är födda före 1965 har genomgått mässling och behöver i regel inte spåras.
Om den insjuknade har fått två doser vaccin i Norden spåras endast ovan nämnda riskgrupper. Det är mycket osannolikt att mässling sprids vidare från en två gånger vaccinerad person.

THL hjälper till med spårning av exponerade på olika orter samt nationell information.

Om en person med mässling har rest med flyg eller annat offentligt transportmedel under smittsamhetsperioden bedömer THL från fall till fall om spårning behövs.

Skydd av exponerade

Exponerade skyddas i första hand med MPR‑vaccin eller immunglobulin. Det är bra att lokalt och regionalt på förhand komma överens om var vaccin och immunglobulin kan fås även under veckoslut och helgdagar.

Vid stora masseexponeringar, såsom vid publikevenemang eller i kollektivtrafik, är det ofta svårt att bedöma sannolikheten för individuell exponering. I sådana fall bedöms behovet av skydd för tidigare oskyddade personer som eventuellt exponerats för mässling från fall till fall.

MPR‑vaccin

MPR‑vaccin ges så snart som möjligt efter exponering till personer som

inte har haft mässling
är ovaccinerade
har fått endast en vaccindos mot mässling.

Vaccin givet inom 72 timmar efter exponering förhindrar sannolikt insjuknande eller lindrar symtom. Till barn över 11 månaders ålder och vuxna ges vaccin även om längre tid än detta har gått. Personer för vilka MPR‑vaccin är kontraindicerat ges immunglobulin.

Tiden mellan första och andra MPR‑vaccindosen ska vara minst sex månader. Om ett extra MPR‑vaccin ges till ett barn 6 månader–6 år på grund av exponering, behöver barnet även de ordinarie MPR‑vaccinationerna enligt vaccinationsprogrammet.

Immunglobulin endast för särskilda grupper

Immunglobulin är i första hand reserverat för skydd av de särskilda grupper som listas nedan. Immunglobulin bör ges helst inom 72 timmar, men senast inom 6 dygn efter exponering.

Trots immunglobulin kan personen insjukna i mässling under inkubationstiden och eventuellt smitta andra.

Barn under 6 månaders ålder får endast immunglobulin. Sedvanliga MPR‑vaccinationer ges senare enligt vaccinationsprogrammet.
Barn 6–11 månader får immunglobulin inom 6 dygn efter exponering endast om MPR‑vaccin inte hunnit ges inom 72 timmar efter exponering.
Gravida och immunsupprimerade som inte genomgått mässling eller fått två doser vaccin ges immunglobulin.
- Om tiden tillåter kan antikroppstest göras om det råder oklarhet om genomgången infektion eller givna vaccinationer (kontakt med det egna välfärdsområdets laboratorium eller THL:s Expertmikrobiologienhet, tfn 029 5246 116 eller 029 524 8365).
- Om antikroppstest visar att personen saknar skydd mot mässling ges immunglobulin.
- Gravidas vaccinationsskydd kompletteras enligt vaccinationsprogrammet efter förlossningen.
- Allvarligt immunsupprimerade inkluderar bland annat personer med medfödd immunbrist, organ‑ och stamcellstransplanterade patienter samt personer som får cytostatikabehandling eller vissa immundämpande läkemedel. Dessa kan få immunglobulin oberoende av vaccinationsstatus.
Om MPR‑vaccin är kontraindicerat på grund av en vacciningrediens eller tidigare anafylaxi ges immunglobulin.

Vad kan orsaka en immunbrist som påverkar vaccination? (LINKKI)

Kontraindikationer och försiktighet vid MPR‑vaccination (LINKKI)

Anvisningar för administrering av immunglobulin

På marknaden tillgängliga immunglobulinpreparat för skydd av personer exponerade för mässling är listade i tabellen.

Immunglobulinpreparat för skydd av personer exponerade för mässling

Immunglobulinpreparat för skydd av personer exponerade för mässling
Immunglobulin (preparatnamn)	Styrka	Administreringssätt	Förpackningsstorlek
GammaQuin®	160 mg/ml	Främst intramuskulärt (i.m.), vid behov s.c.	2 ml
Gammanorm®	165 mg/ml	Främst subkutant (s.c.), vid behov i.m.	10 ml, 20 ml, 48 ml
Hizentra®	200 mg/ml	Främst subkutant (s.c.), vid behov i.m.	5 ml, 10 ml, 20 ml, 50 ml
Hyqvia®	100 mg/ml	Subkutant (s.c.)	100 ml, 200 ml, 300 ml
Privigen®	100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar
Octagam®	100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar
Gammagard S/D®		Intravenöst (i.v.)	5 g, 10 g
Gamunex®	100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar
Intratect®	50 mg/ml, 100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar
Kiovig®	100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar
Nanogam®	50 mg/ml, 100 mg/ml	Intravenöst (i.v.)	Flera förpackningsstorlekar

Barn i öppenvård: djupt intramuskulärt (sätes-/lårmuskulatur) långsamt, 80 mg/kg, maxvolym 5 ml, högst 2,5 ml per injektionsställe.
Gravida i öppenvård: djupt intramuskulärt (sätes-/lårmuskulatur) långsamt, 15 ml oberoende av vikt och immunglobulinets styrka, högst 5 ml per injektionsställe.
Immunsupprimerade: alltid intravenöst 400 mg/kg på sjukhus.

Efter administrering av immunglobulin ska personen observeras i minst 30 minuter.

MPR‑, MPRV‑ eller vattkoppsvaccin kan vid behov ges tre månader senare, men helst tidigast sex månader efter immunglobulingivning. Vaccination given mindre än sex månader efter immunglobulin betraktas som en extra dos.

Övriga vaccinationer kan ges enligt normal tidtabell.

Information och uppföljning av alla exponerade

Alla exponerade, även de som fått vaccin eller immunglobulin, ska helst skriftligen informeras om smittrisken och symtomen på mässling. De ska också få anvisningar om att söka vård om de får symtom förenliga med mässling under inkubationstiden.

På grund av mässlingens höga smittsamhet är det bra att i förväg planera vilken vårdenhet sådana personer ska hänvisas till.

Om en person som fått vaccin efter exponering får symtom som tyder på mässling under de 21 dygnen av inkubationstid, är det viktigt att ta ett svalgsprov för PCR‑undersökning. THL:s PCR‑test visar snabbt om det rör sig om mässling orsakad av MPR‑vaccinstammen eller av vildtypvirus. Om det är vaccinstammen behövs ingen smittspårning.

Karantän för tidigare oskyddad person som exponerats för mässling

En person exponerad för mässling sätts i karantän om

hen saknar skydd mot sjukdomen och varken hunnit få MPR‑vaccin eller immunglobulin efter exponering
hen har vägrat postexpositionsprofylax.

I första hand bör karantänen avtalas tillsammans med den exponerade eller vårdnadshavaren. Enligt smittskyddslagen (1227/2016) 60 § kan beslut om karantän vid behov fattas även mot personens vilja.

Beslut om karantän fattas i första hand av tjänsteinnehavande smittskyddsläkare inom välfärdsområdet eller HUS‑samkommunen.
Vid behov kan även annan legitimerad läkare inom offentlig hälso- och sjukvård besluta om karantän i högst tre dagar. Beslutet ska bekräftas så snart som möjligt av tjänsteinnehavande smittskyddsläkare (smittskyddslag 70 §).

Vid stora masseexponeringar, såsom publikevenemang eller kollektivtrafik, är det ofta svårt att bedöma individuell exponering. Då bedöms behovet av karantän från fall till fall.

Karantänens längd är minst 14 dygn från första exponeringen. Därefter bedöms behovet av fortsatt karantän från fall till fall. Karantän kan förlängas upp till 21 dygn.

Personer i karantän har rätt till smittskyddsdagpenning

En person som satts i karantän för att förhindra spridning av mässling har rätt till smittskyddsdagpenning som ersättning för inkomstbortfall. Samma rätt har vårdnadshavaren till ett barn under 16 år som enligt beslut måste hållas hemma, och vårdnadshavaren därför är förhindrad att arbeta (smittskyddslag 82 §).

Personer som fått MPR‑vaccin eller immunglobulin i tid behöver vanligtvis inte sättas i karantän

Personer behöver i regel inte sättas i karantän om de fått MPR‑vaccin inom 72 timmar efter exponering eller immunglobulin inom 6 dygn. Karantän bör dock övervägas från fall till fall i situationer där spridning av mässling är sannolik (t.ex. daghem eller skola) eller där spridning skulle få allvarliga konsekvenser (t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal).

Immunsupprimerade ska sättas i karantän även om de fått immunglobulin.

Att beakta för hälso- och sjukvårdspersonal

Enligt smittskyddslagen (1227/2016) 48 § ska hälso- och sjukvårdspersonal ha skydd mot mässling genom två vaccindoser eller genomgången sjukdom.

Om en arbetstagare endast har vaccinskydd ska hen bära FFP2‑ eller FFP3‑andningsskydd vid inträde i mässlingspatientens rum. Om den inte använts korrekt ska arbetstagaren instrueras att följa upp eventuella symtom förenliga med mässling under 7–21 dygn efter exponering.