För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning ger information om åtgärder för att förebygga spridning av salmonella från personer som insjuknat i salmonellainfektion. Målet är att harmonisera vårdpraxis. Anvisningen är inte juridiskt bindande.
Anvisningen är avsedd för personer som ansvarar för smittsamma sjukdomar vid hälsocentraler, för företagshälsovårdens läkare och sjukskötare, för dem som ansvarar för regional bekämpning av smittsamma sjukdomar och livsmedelstillsyn samt för klinisk mikrobiologiska laboratorier.
Anvisningen beskriver de minimikrav som lagen om smittsamma sjukdomar fastställer för bekämpning av salmonellainfektioner. Arbetsgivaren kan ha strängare rutiner som en del av företagets egenkontroll.
Anvisningen gäller inte Salmonella Typhi (tyfoidfeber) eller Salmonella Paratyphi (paratyfoidfeber). Den innehåller inte heller anvisningar för förebyggande av salmonella hos resenärer. Information om förebyggande av turistdiarré finns i Resenärens hälsoguide.
Förebyggande av turistdiarré (Resenärens hälsoguide)
Utredning av hälsotillstånd för personer som utför riskarbete
Med riskarbete avses arbetsuppgifter som innebär stor risk att sprida salmonellainfektion.
Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) 56 § ska arbetsgivaren kräva en tillförlitlig utredning om att arbetstagaren inte har salmonellainfektion när personen arbetar
- i ett livsmedelsutrymme enligt livsmedelslagen (297/2021) och hanterar oförpackade livsmedel som serveras utan upphettning.
- på en mjölkproducerande gård i andra mjölkhanteringsuppgifter än mjölkning, om gården levererar mjölk till ett mejeri där mjölken inte pastöriseras.
En person som bär på salmonella kan kontaminera livsmedel när hen hanterar dem. Salmonellabakterier förstörs dock lätt genom upphettning.
Därför krävs utredning av hälsotillstånd endast av personer som hanterar oförpackade livsmedel som inte upphettas före försäljning eller servering och som därigenom kan sprida smitta.
Man bör observera att livsmedel kan kontamineras även efter upphettning. Därför krävs utredning även av personer som hanterar oförpackade livsmedel efter värmebehandling och som inte upphettas på nytt före servering.
En utredning krävs av personer som deltar i upphettning av livsmedel.
Exempel på personer som behöver lämna utredning:
- person som hanterar oförpackat kött på slakteri eller styckningsanläggning
- person som hanterar mjölk som används utan värmebehandling, såsom råmjölk eller råmjölksprodukter. Personer som hanterar råmjölk (colostrum) behöver inte lämna utredning eftersom råmjölk alltid upphettas.
- person som hanterar lättfördärvliga bakverk, t.ex. gräddtårtor och ostkakor
- person som hanterar oförpackade livsmedel efter värmebehandling när de inte upphettas före servering (t.ex. pastöriserade mjölkprodukter, oförpackade köttprodukter)
Hantering av oförpackade lättfördärvliga livsmedel (Livsmedelsverket)
En utredning krävs av alla, även praktikanter och andra motsvarande personer utan anställningsförhållande.
Utredning krävs vid anställningens början eller när det finns skälig misstanke om att arbetstagaren kan bära salmonella, t.ex. vid feberassocierad diarré eller när en familjemedlem diagnosticerats med salmonella.
För säsongs- och korttidsanställda samt personer med långa frånvaroperioder ska arbetsgivaren bedöma risken och vid behov kräva utredning.
Hälsoutredning krävs inte av:
- personer som hanterar oförpackade livsmedel där smittorisk är mycket låg, t.ex. lösgodis, alkoholdrycker, kex och torra kakor
- personal som endast delar ut färdigmat, t.ex. på äldreboenden
- personer som arbetar i primärproduktion, t.ex. växthusproduktion
Fler exempel finns på Livsmedelsverkets webbsidor (Livsmedelsverket)
Hälsoutredning vid anställningens början
Enligt lag ska arbetsgivaren kräva en tillförlitlig utredning om att arbetstagaren inte har salmonella. Den kan göras av läkare eller sjukskötare inom företagshälsovård, hälsocentral eller studerandehälsovård. Intervjun kan ske per telefon.
Under intervjun bör följande hygienrutiner betonas:
- man arbetar inte med symtom
- man informerar arbetsgivaren om sjukdomar som kan smitta via livsmedel
- man följer god handhygien
- Intyget är fritt formulerat och kan lämnas till arbetsgivaren med arbetstagarens samtycke.
Laboratorieundersökning rekommenderas om arbetstagaren har eller har haft feberassocierad diarré (≥38°C) under senaste månaden.
Resande som är symtomfria behöver inte lämna prov.
Olika aktörer som ordnar hälsoutredningar
- Arbetsgivaren ordnar hälsoutredningar som en del av företagshälsovården.
- Studerandehälsovården ordnar utredningar för studerande som arbetar utan anställningsförhållande.
- Praktikanter via arbets- och näringsbyrån eller privata läroavtalsföretag får utredning vid välfärdsområdets hälsocentral.
Hälsoutredningen är gratis eftersom den gäller en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om klientavgifter 734/1992, 5 § punkt 4).
Utredningar vid magtarmsymtom
För att utreda orsaken till feberassocierad diarrésjukdom rekommenderas salmonellodling (F‑SalmVi) eller en bredare kombination av nukleinsyrapåvisning och odling (F‑BaktNho, F‑MikrNho).
Om laboratorieundersökningen inte begränsas till salmonella kan även andra sjukdomsalstrare upptäckas.
Om diarrén inte tydligt är förenad med feber rekommenderas beslut om provtagning göras från fall till fall med beaktande av den lokala epidemisituationen.
Om personen är arbetsför kan arbetsuppgifter där smittrisken undviks ordnas i samråd med företagshälsovården. Återgång till riskarbete kan ske efter två symtomfria dagar om salmonella inte har påvisats eller om salmonella inte odlats fram från ett PCR‑positivt prov.
Åtgärder efter konstaterad salmonellainfektion i riskarbete
Avstängning från riskarbete
När en person som utför riskarbete konstateras ha salmonella stängs hen av från sina arbetsuppgifter. Beslutet fattas av ansvarig smittskyddsläkare (57 § i lagen om smittsamma sjukdomar).
I första hand ordnas andra arbetsuppgifter i samråd med företagshälsovården. Om detta inte är möjligt kan en smittskyddsläkare vid välfärdsområdet eller HUS besluta om arbetsförbud i upp till två månader.
Vid behov kan avstängningen förlängas med högst sex månader åt gången om förutsättningarna kvarstår.
Det är viktigt att betona att riskarbete inte får utföras under antibiotikabehandling, eftersom salmonellans försvinnande från tarmen inte säkert kan fastställas under behandlingen.
Uppföljningsprover
För att fastställa salmonellafrihet hos personer i riskarbete ska tre konsekutiva avföringsprov tas. Salmonellafrihet konstateras när odlingen av alla tre prover är negativ.
Proverna tas med cirka två dygns intervall, t.ex. måndag, onsdag och fredag, eller mer sällan.
Uppföljningsprovtagning inleds tidigast en vecka efter att salmonellapositivitet konstaterats. Om personen fått antibiotika inleds provtagningen tidigast fem dagar efter avslutad behandling.
Prover tas en gång i veckan tills det första negativa provet erhålls. Därefter tas prover med två dygns intervall tills tre negativa prov erhållits.
Om proverna fortfarande är positiva fyra veckor efter att infektionen konstaterats kan glesare provtagning övervägas.
Åtgärder efter konstaterad salmonellainfektion
Hygieniska åtgärder
God hand- och toaletthygien betonas för alla som fått salmonella.
Särskild försiktighet samt god allmän- och handhygien rekommenderas vid matlagning hemma samt vid vård av små barn och äldre.
Hygienanvisningar:
- i hemmet tvättas kärl, wc-utrymmen och tvätt normalt
- avföringsförorenad tvätt tvättas i minst 60 grader
- i skolor och daghem används engångshanddukar vid epidemisituationer
- inom hälso- och sjukvården används dessutom alkoholbaserade handdesinfektionsmedel
Antibiotikabehandling endast i undantagsfall
Infektioner orsakade av salmonella rekommenderas i regel inte behandlas med antibiotika.
Beslut om behandling baseras på patientens symtom och allmäntillstånd.
Antibiotikabehandling kan övervägas i följande situationer:
- långdraget sjukdomsförlopp
- misstanke om systemisk infektion
- patienten är under ett år eller äldre
- personen har allvarlig underliggande sjukdom såsom malignitet, hiv, annan immunosuppression, diabetes eller lever- eller njursvikt
Antibiotikabehandling under diarréfasen kan förlänga bärartiden. Vid långvarigt bärarskap kan behandling övervägas från fall till fall.
Infektionsläkare konsulteras vid behov.
Förfaranden för särskilda grupper
1. Daghemsbarn och skolelever
- daghemspersonalen informeras
- barn med salmonella bör hållas hemma från dagvård
- barnet kan återvända när det varit symtomfritt i två dagar
- skolelever kan gå i skolan enligt ork
- barnen instrueras i god hand- och toaletthygien
2. Personer som bor i institutionsliknande miljöer, t.ex. äldre, personer med funktionsnedsättning och beväringar
- om en boende har salmonella betonas god hand- och toaletthygien för både personen och personalen
- beväringar som är salmonellapositiva bör inte delta i långa fältövningar eller i tillredning/distribution av mat
3. Patienter inom hälso- och sjukvården
- salmonellapositiva patienter vårdas med kontaktisolering så länge diarré pågår
- patienterna instrueras om god hand- och toaletthygien
4. Gravida och födande personer
- bärarskap kan påverka val av förlossningssätt och placering på förlossningssjukhus
- infektionsläkare konsulteras för närmare anvisningar
Normala försiktighetsåtgärder och försiktighetsklasser (länk)
Utredning av smittkälla
Följande exponeringar kartläggs för sju dygn före symtomens början:
1. Resor
- resor utomlands under sju dygn före första symtomen
- resor hos andra i hushållet 2 dygn – 2 månader före insjuknandet
2. Närkontakter
- mag-tarmsymtom hos personer i samma hushåll
- symtom hos blöjbarn, förskolebarn eller andra nära kontakter
3. Risklivsmedel
- köttprodukter, särskilt fjäderfä, groddar, opastöriserad mjölk och andra råa livsmedel. Särskilt vid fjäderfä beaktas risken för korssmitta – bakterier kan överföras mellan livsmedel direkt eller indirekt via t.ex. händer.
- livsmedel införda från utlandet
- risklivsmedel konsumerade utomlands, t.ex. färska sallader, råa grönsaker, ägg och äggprodukter samt streetfood
4. Kontakt med djur
- reptiler, ödlor, sköldpaddor och andra exotiska husdjur
- gårdsdjur
- igelkottar
- fåglar
- råfoder och tuggben till husdjur
5. Övriga exponeringar
- dricksvatten med avvikande lukt, smak eller färg
- tillställningar, fester och andra situationer med massmåltider
Kostnader för vård och förebyggande
Enligt lagen om smittsamma sjukdomar är salmonellainfektioner allmänfarliga smittsamma sjukdomar.
Undersökning, vård och ordinerade läkemedel samt isolering av den som insjuknat eller misstänks vara smittad är avgiftsfria för patienten (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992).
Folkpensionsanstalten (FPA) ersätter inkomstbortfall som orsakas av avstängning från arbetet eller av en förälders frånvaro från arbetet när denne vårdar ett barn som smittats. Ytterligare information om dagpenning vid smittsam sjukdom finns på FPAs webbplats.
Dagpenning vid smittsam sjukdom (FPA)
Anmälan av salmonellafall
- Det mikrobiologiska laboratoriet gör en smittskyddsanmälan om laboratorieverifierade salmonellafall.
- Den behandlande läkaren kontaktar välfärdsområdets ansvariga smittskyddsläkare för att utreda behovet av åtgärder.
- Om en epidemi misstänks inleder kommunens epidemirutredningsgrupp utredningsåtgärder.
- Vid misstanke om en livsmedels- eller vattenburen epidemi gör epidemirutredningsgruppen dessutom en anmälan till Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Anmälan av epidemi
- Om den insjuknade arbetar med nötkreatur, svin, fjäderfä eller andra produktionsdjur, eller bor på en sådan gård, underrättar smittskyddsläkaren kommunalveterinären.
- Om salmonellainfektion konstateras hos djur på en sådan gård ska kommunalveterinären ta kontakt med välfärdsområdets ansvariga smittskyddsläkare.
Laboratoriediagnostik av salmonellainfektion
När salmonella eller annan bakterie misstänks orsaka magtarmsymtom begärs nukleinsyrapåvisning kombinerad med odling (t.ex. F‑BaktNho eller F‑MikrNho).
Vid utredning av asymtomatiskt salmonellabärarskap begärs enbart salmonellodling av avföring (F‑SalmVi). Avföringsprover tas före eventuell antibiotikabehandling.
Med anrikningsodling eller nukleinsyrabaserade test kan mycket små mängder salmonella påvisas, ned till cirka 10 salmonellaceller per gram avföring.
I infektionsskedets början finns vanligtvis rikligt med bakterier i avföringen och de är lätta att påvisa även utan anrikning. Hos bärare finns bakterier oftast i små mängder och utsöndringen kan vara intermittent.
Isolerade stammar identifieras med hjälp av bakteriernas totalproteinprofiler (MALDI‑TOF) och/eller biokemiska tester. Salmonella namnges till släktnivå (Salmonella sp.) eller till serogrupp med agstester och kommersiella antisera. Vissa mikrobiologiska laboratorier namnger även serotyper för de vanligaste typerna.
Vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) görs mer detaljerad typning av inhemska stammar, inklusive serotypning.
