Rusmedel- och beroenderehabilitering erbjuds huvudsakligen av privata aktörer
Våren 2025 fanns det minst 43 enheter i Finland som erbjöd institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering, och dessa drevs huvudsakligen av privata aktörer.
Antalet enheter som erbjuder institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering liksom deras ägarstruktur, hade inte förändrats nämnvärt jämfört med år 2021.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har genomfört enkäter om institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering åren 2021 och 2025. Vid rapporteringen av klientantal och rehabiliteringsperioder ombads enheterna att ange uppgifterna för det år som föregick datainsamlingen.
Antalet klienter och rehabiliteringsperioder har minskat jämfört med år 2020
År 2024 uppgick antalet klienter till 2 923, vilket innebär en minskning med cirka en femtedel jämfört med år 2020. Antalet rehabiliteringsperioder var 3 167 år 2024, vilket motsvarar en minskning på över en tredjedel (36 %).
| Antal | 2020 | 2024 |
|---|---|---|
| Antalet klienter | 3 671 | 2 923 |
| Antalet rehabiliteringsperioder | 4 946 | 3 167 |
Inga förändringar i antalet klientplatser och personal
Trots att antalet klienter minskade förändrades antalet klientplatser och personal inte nämnvärt.
År 2024 fanns det 484 klientplatser vid enheter som erbjuder institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering, jämfört med 486 platser år 2020. År 2025 hade enheterna sammanlagt 513 anställda, medan motsvarade antal år 2021 var 509.
Flera psykosociala metoder används inom rusmedel- och beroenderehabilitering
Motivarande samtal (motiverande intervju, MI), kognitiv beteendeterapi (KBT) och tolvstegsprogrammet var de mest använda psykosociala metoderna i enlighet med Tjänsteutbudsrådets rekommendationer vid behandling av alkoholberoende, vidnarkotikaberoende och spelberoende både år 2021 och 2025.
År 2025 användes även belöningsbehandling (contingency management) vid några enheter. Sådana observationer gjordes inte i den föregående enkäten.
Utbildning i användningen av metoderna hade i huvudsak ökat. Däremot hade personalen fått betydligt mindre handledning i metodanvändingen år 2025 jämfört med år 2021.
Källor
- Cavén, A. m.fl. (2025). Laitosmuotoinen päihde- ja riippuvuuskuntoutus Suomessa 2025. Tutkimuksesta tiiviisti 42/2025. Institutet för hälsa och välfärd (Julkari) (på finska)
- Kuussaari, K ym. (2026, ilmestyy 6.5.2026) Havaintoja laitosmuotoisen päihde- ja riippuvuuskuntoutuksen muutoksista 2021–2025. Teoksessa Kuussaari ym. (toim.) Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila – ratkaisuja muuttuviin tarpeisiin. Raportti 4/2026. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. (Julkari) (på finska)
- Nevalainen, E., Kuussaari, K., Partanen, A., Heiskanen, M. & Määttänen, M. (2022). Laitosmuotoisen päihdehoidon ja -kuntoutuksen saatavuus ja käytetyt menetelmät 2021. Työpaperi 12/2022, Institutet för hälsa och välfärd. (Julkari) (på finska)
Statistikbeskrivning
Undersökningen kartlägger institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering i Finland.
Med institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering avses rehabilitering som bedrivs dygnet runt och där den ansvariga enheten har ändamålsenliga lokaler samt den personal som verksamheten förutsätter.
Rehabiliteringen kan vara antingen medicinsk och/eller social. Och den är tidsbegränsad.
I undersökningen ombeds de enheter som erbjuder institutionsbaserad rusmedel- och beroenderehabilitering att lämna uppgifter om sin verksamhet, inklusive klientantal och rehabiliteringsperioder under föregående år, personalstyrka, använda psykosociala metoder samt samarbete med andra aktörer.
Enkäten har genomförts två gånger: åren 2021 och 2025. Enheterna identifierades via rehabiliteringsinstitutioner godkända av FPA, THL:s registret för verksamhetsenheter (TOPI), Pidä kiinni-ensikodit samt andra offentliga informationskällor.
Uppdateringsschema
Nästa datainsamling genomförs år 2029.
Kontaktinformation
specialforskare
tfn 029 524 7476
[email protected]