Huvudmålet med SAAMS-studien är att undersöka äldres kognitiva prestationsförmåga med hjälp av patientjournaluppgifter och tidigare insamlade forskningsmaterial. Utifrån materialet tas de kliniska gränsvärden fram som behövs för att stödja tidig identifiering av minnessjukdomar hos äldre, med beaktande också av ålderns och utbildningsnivåns inverkan på den kognitiva prestationsförmågan. Dessutom utreds hur svår minnessjukdomen är vid diagnostillfället, och det bedöms hur väl uppgifter om patienter med Alzheimers sjukdom (AS) som identifierats utifrån registerdata motsvarar de uppgifter som bedömts utifrån sjukjournaler, för att bättre förstå begränsningarna och möjligheterna i registerdata om minnessjukdomar.
I den första fasen av studien togs nya utbildningsjusterade gränsvärden fram för CERAD-testet som stöd för tidig identifiering av AS hos 60–80-åringar. De nya gränsvärdena identifierade personer med AS i tidigt skede bättre än de tidigare gränsvärdena. Den totala poängsumman som beräknas utifrån de olika deltesten i CERAD identifierade personer med minnessjukdom bättre än någon enskild deluppgift. Studien visade dessutom att en stor andel (21 %) av dem som just hade fått diagnosen AS fick diagnosen först i ett medelsvårt eller svårt sjukdomsskede. I den andra fasen av studien utvidgas åldersgruppen även till personer över 80 år, och utöver CERAD undersöks också hur väl MOCA-testbatteriet fungerar.
Mål
Målet med studien är att undersöka den kognitiva prestationsförmågan hos äldre personer med och utan minnessjukdom samt att ta fram uppdaterade gränsvärden för testbatterierna CERAD och MOCA, som används vid tidig identifiering av minnessjukdomar.
Genomförande
För studien har uppgifter samlats in ur patientjournaler om personer som fått en minnessjukdomsdiagnos av typen Alzheimers sjukdom (AS): resultaten av deras kognitiva test samt bakgrundsuppgifter såsom ålder och utbildning och minnessjukdomens svårighetsgrad vid diagnostillfället. Personer som fått en minnessjukdomsdiagnos identifierades via vårdanmälningsregistren (Hilmo- och AvoHilmo-databaserna) samt genom uppgifter från producenter av hälsovårdstjänster.
Resultaten av de kognitiva testen hos personer med minnessjukdom jämförs med testresultaten hos personer i samma ålder som inte har någon minnessjukdom. Utifrån dessa jämförelser är målet att utreda hur ålder, kön och utbildning påverkar kognitionen och med vilka gränsvärden för testen man bäst kan skilja personer med minnessjukdom från dem som inte har sjukdomen.
Samarbetspartner
- Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
- Helsingfors stad
- Helsingfors universitet
- Kuopio universitetssjukhus
- Södra Karelens välfärdsområde
- Terveystalo
- Östra Finlands universitet
- Åbo Akademi
Kontaktinformation
Uppdaterad: