LETHE-studien syftar till att med hjälp av nya teknologiska metoder både förutsäga utvecklingen av minnessjukdomar och förebygga försämring av minnesfunktionerna genom mångsidig livsstilshandledning.
När befolkningen åldras ökar risken för försämrade minnesfunktioner. Många livsstilsfaktorer (bland annat osund kost, brist på motion och rökning) samt riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck, hög glukoshalt i blodet) ökar risken för försämrade minnesfunktioner. Den finländska FINGER-studien, som koordinerades av Institutet för hälsa och välfärd (THL), visade som den första att sunda levnadsvanor och mångsidig livsstilshandledning kan förebygga försämring av minnesfunktionerna hos äldre. Resultaten från FINGER-studien och de arbetssätt som utvecklats inom studien utgör grunden för LETHE-studien.
Mål
LETHE-studien syftar till att med hjälp av nya teknologiska metoder både förutsäga utvecklingen av minnessjukdomar och förebygga försämring av minnesfunktionerna genom mångsidig livsstilshandledning.
Genomförande
LETHE-studiens projektperiod avslutades i juni 2025. THL deltog i projektet i utvecklingen av modeller som förutsäger minnessjukdomar och beaktar individuella faktorer, med hjälp av data från flera olika europeiska studier. Material från olika studier harmoniserades för att skapa ett enhetligt och omfattande datamaterial. Vid analysen av detta material utnyttjades artificiell intelligens och maskininlärning. Med hjälp av de utvecklade modellerna strävade man efter att bättre kunna bedöma risken att insjukna i minnessjukdomar samt identifiera faktorer som förutsäger minnessjukdom, så att försämring av minnesfunktionerna skulle kunna förebyggas redan i ett tidigt skede av sjukdomen.
Dessutom genomfördes inom projektet en ny, tvåårig pilotstudie om förebyggande av försämrade minnesfunktioner, där deltagarna erbjöds ett digitalt stödd livsstilsprogram. Livsstilsprogrammet omfattade handledning om kost, motion, stresshantering, sömn och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar i enlighet med FINGER-modellen. I handledningen och datainsamlingen utnyttjades bland annat en mobilapplikation som utvecklats för projektet. Huvudmålet var att utreda om ett digitalt stödd livsstilsprogram är ett meningsfullt och nyttigt sätt att förbättra levnadsvanorna och om det är lätt att följa. Studien genomfördes samtidigt i Finland, Sverige, Italien och Österrike, och totalt 156 äldre personer deltog. För dem var användningen av digitala enheter och smarttelefon redan bekant sedan tidigare. Analysen av studiens resultat pågår.
Finansiering
EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 (avtalsnummer 101017405).
Samarbetspartner
- Alzheimer Europe (Luxemburg)
- Combinostics Oy (Finland)
- Extra Red s.r.l. (Italien)
- FH Joanneum (Österrike)
- FORTH (Grekland)
- Infotrend Innovations Co Ltd (Cypern)
- i2Grow (Italien)
- KAASA (Tyskland)
- Karolinska Institutet (Sverige)
- Lisbon Council (Belgien)
- Maastricht University (Nederländerna)
- Medical University of Vienna (Österrike)
- Stichting EGI (Nederländerna)
- University of Perugia (Italien)
Kontaktinformation
Uppdaterad: