Vaccinationsprogrammet påverkas av förändringar i förekomsten av sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering, arbetet med vaccinutveckling, nya vaccin och förändringar i sjukdomarnas svårighetsgrad och riskgrupperna.
I denna sidan anges vaccin som används i det nationella vaccinationsprogrammet och inom försvarsmakten i Finland, året när vaccinationerna inleddes och målgruppen.
Mer information om de vaccinationer som för närvarande används i vaccinationsprogrammet och deras målgrupper:
Vilka vacciner rekommenderas i olika åldrar?
Vaccin samt starttidpunkt för vaccinationen
- 1941 alla nyfödda på förlossningssjukhuset fram till september 2006, därefter endast till barn under 7 år som hör till en riskgrupp.
- 1943 i armén.
- 1952 separat kikhostevaccin till barn på rådgivningarna (tills man övergick till DTwP-vaccin).
- 2003 i dtap eller DTap-IPV-vaccinet till 6-åringar fram till 2010.
- 2008 i det fyrvalenta vaccinet (DTaP-IPV) till 4-åringar.
- 2005 i det femvalenta vaccinet (DTaP-IPV-Hib) till barn vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
- 2005 dtap till 11–13-åringar födda före 1997.
- 2011 dtap till 14–15-åringar födda 1997 eller senare.
- 2012 i dtap-vaccinet i armén.
- 2018 i dtap-vaccinet till 25-åringar.
- 2024 fr.o.m. 8/2024 dtap-vaccinet rekommenderades för alla gravida kvinnor. 1.7.2025 inkluderades dtap-vaccinet i nationella vaccinationsprogrammet för gravida kvinnor.
Förklaring av förkortningar:
- DTaP-IPV-Hib: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, dvs. femvalent vaccin
- DTaP-IPV: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, dvs. fyrvalent vaccin
- dtap: boostervaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta
- dT: vaccin mot difteri och stelkramp.
- 1943 till barn i samband med epidemier.
- 1943 separat difterivaccin i armén fram till 1973.
- 1953 de flesta barn.
- 1957 DTwP (f.d. PDT) till alla barn på barnrådgivningen fram till 2005.
- 1989 dt-boostervaccination (f.d. Td) till alla skolelever i åldern 11–13 år fram till slutet av 2004.
- 1989 dT började användas som boostervaccin för allmänt bruk.
- 1990 dT-boostervaccination i armén fram till 2011 och från 2012 dtap-booster.
- 2003 i dtap eller DTap-IPV till 6-åringar fram till 2010.
- 2018 i dtap till 25‑åringar. dT vid 45 och 65 års ålder, därefter med 10 års intervall.
Förklaring av förkortningar:
- DTaP-IPV-Hib: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, dvs. femvalent vaccin
- DTaP-IPV: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, dvs. fyrvalent vaccin
- dtap: boostervaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta
- dT: vaccin mot difteri och stelkramp.
- 1956 särskild stelkrampsvaccination (T) i armén.
- 1957 på rådgivningarna till barn födda 1950 och senare.
- 1967 på utbildningsenheter för sjukskötare.
- 1989 dt-boostervaccination (f.d. Td) till alla skolelever i åldern 11–13 år fram till slutet av 2004.
- 1989 dT började användas som boostervaccin för allmänt bruk.
- 1990 dT-boostervaccination i armén fram till 2011 och från 2012 i dtap- vaccinet. Efter år 2015 till personer, som har fått tidigare boosterdos över 5 år sedan.
- 2003 i dtap eller DTap-IPV-vaccinet till 6-åringar fram till 2010.
- 2018 i dtap till 25‑åringar. dT vid 45 och 65 års ålder, därefter med 10 års intervall.
Förklaring av förkortningar:
- DTaP-IPV-Hib: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, dvs. femvalent vaccin
- DTaP-IPV: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, dvs. fyrvalent vaccin
- dtap: boostervaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta
- dT: vaccin mot difteri och stelkramp.
- 1957 på rådgivningarna och i skolan till barn födda 1940 och senare.
- 1958 i armén.
- 1960–1961 och 1985 nationella vaccinationskampanjer.
- 1974 i armén.
- 2020 till vissa riskgrupper.
1975 på rådgivningarna till 1-åringar fram till 1982.
1960 i armén fram till 1985.
1975 till flickor i åldern 11–13 år i skolan och till nyförlösta kvinnor på förlossningssjukhuset fram till 1988.
- 1982 på rådgivningarna till alla barn, på förlossningssjukhusen till nyförlösta kvinnor som var seronegativa mot röda hund fram till 1993.
- 1986 i armén till alla fram till 2000 och från 2012 till dem som saknar skydd.
- 1987 på utbildningsenheter för sjukskötare om immunitet mot MPR-sjukdomar saknas.
- 1988 till 11–13-åringar i skolan, om den ena MPR-dosen saknas.
2017 till 6‑åringar på rådgivningen.
- 1986 i forskningssyfte på rådgivningarna.
- 1993 till alla barn på rådgivningarna fram till 2005 och därefter som en del av det femvalenta vaccinet.
- 1980 personer som tillhör riskgrupper på grund av sjukdom.
- 2002 alla som fyllt 65 år.
- 2007 alla i åldern 6–36 månader.
- 2010 alla gravida kvinnor.
- 2010 hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar infektionspatienter eller infektionskänsliga patienter.
- 2011 all social- och hälsovårdspersonal som utför direkt patient- och omsorgsarbete samt studerande med motsvarande arbetsuppgifter.
- 2012 närstående till personer som löper risk att insjukna i svår influensa.
- 2012 i armén.
- 2018 alla i åldern 3–6 år.
1993 personer som tillhör vissa riskgrupper.
2005 personer som tillhör vissa riskgrupper.
- 2006 kampanj på Åland för personer som fyllt 7 år.
- 2011 på Åland till personer som fyllt 3 år, har senare utvidgats även till andra områden/orter med hög risk.
- 2009 barn under 5 år som hör till riskgrupper.
- 2010 alla födda efter 1.6.2010.
- 2014 till personer som har fått en stamcellstransplantation.
- 2022 till personer med svår njursjukdom.
- 2023 till svårt immunsupprimerade personer under 75 år samt till personer i åldern 65–84 år med astma eller KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
2009 alla födda efter 1.7.2009.
- 2013 flickor i skolan det äldsta åldersguppet som erbjuds vaccinet var födda år 1998.
- 2020 pojkar i skolan det äldsta åldersguppet som erbjuds vaccinet är födda år 2005.
2017 alla födda efter 1.1.2006.
Vaccinet började användas i Finland 1802. Vaccinationerna av alla barn upphörde i slutet av 1978. Vaccinationerna av resenärer, sjömän, tullmän och lotsar samt hälso- och sjukvårdspersonal fortsatte 1979–1980. Enstaka vaccinationer av långresenärer och sjömän gavs fram till 1982.
Vilka vacciner rekommenderas i olika åldrar?
Det nationella vaccinationsprogrammets mål är att skydda befolkningen i Finland så effektivt som möjligt mot sjukdomar som kan förebyggas med vaccin.
Vacciners säkerhet och effektivitet bygger på omfattande forskningsbevis
Forskning säkerställer att vacciner ger bästa möjliga skydd och orsakar så få biverkningar som möjligt.
Ta de rekommenderade vaccinationerna – de skyddar dig och dina närstående mot allvarliga sjukdomar
Att ta hand om sitt eget och sina barns vaccinationsskydd är ett av de mest effektiva sätten att trygga hälsan.
Vaccinationsanvisningar för professionella
På sidan hittar du samlad anvisningar för professionella om det nationella vaccinationsprogrammet och om vaccinering av olika målgrupper.