Ungdomsrelaterad våldsbrottslighet ökar – ofta ligger sammansatta problem i bakgrunden

Ungdomars våldsbrottslighet, som under lång tid har minskat, har under de senaste åren vänt uppåt. Särskilt våldsbrott som begås av barn under 15 år har blivit vanligare sedan 2015, och antalet har ökat. Fenomenet berör både ungdomar med finländsk bakgrund och ungdomar med utländsk bakgrund. Ungdomar bär också allt oftare med sig knivvapen, som används vid våldsdåd eller i samband med rån.

Ungdomsbrottslighet och gatuvåld väcker oro, rädsla och ofta starka reaktioner. Enligt den nationella brottsofferundersökningen uppgav nästan en tredjedel av finländarna (31 procent) år 2023 att de hade känt rädsla för våld utanför hemmet minst en gång per år. Rädslan har ökat i nästan alla åldersgrupper.

Det finns flera orsaker bakom gatuvåld

Med gatuvåld avses våld som sker i offentliga miljöer och som kan begås av en enskild person eller en grupp. Våldsbrott omfattar misshandel, försök till dråp eller mord samt rån.

Det finns ingen enskild förklaring till ungdomars gatuvåld. Det påverkas av många individuella faktorer, såsom ens sociala krets, känslor av utanförskap, marginalisering eller att den unga inte går i skolan.

Sociala mediers påverkan på gatuvåld har också diskuterats mycket. Även om det saknas direkt forskningsbelägg, kan man se att förnedrande inslag samt filmning av gärningar och spridning av videor har ökat.

”Gatuvåld är ofta inte bara en enskild persons handling, utan hänger ofta samman med olika gruppfenomen. Ungdomar bildar grupper och begår allt allvarligare brott. I grupperna kan det också ingå barn som ännu inte är straffmyndiga, och även offren blir allt yngre. Barn och ungdomar kan också användas som verktyg för att begå brott”, säger Emilia Hämäläinen, projektchef vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Sammansatta sårbarheter bakom ungdomsbrottslighet

Ungdomen är den mest brottsaktiva livsfasen, och brotten begås ofta i grupp. Ungdomar söker spänning, mening och ekonomisk vinning, vilket kriminalitet kan erbjuda. De flesta ungdomar fortsätter dock inte med kriminellt beteende i vuxen ålder. Därför är det viktigt att förstå varför vissa ungdomar hamnar i våld och kriminalitet medan andra inte gör det.

Ungdomsbrottslighet är inte enbart ett individuellt val, utan är ofta en följd av sammansatta problem som samhället kan påverka om de upptäcks i tid.

Forskning visar att negativa barndomsupplevelser, såsom misshandel, försummelse eller otrygghet, ökar risken för kriminellt beteende och annan verksamhet som äventyrar hälsa och välbefinnande.

”Bakom ungdomsbrottslighet, och särskilt allvarligare brottslighet, finns ofta generationsöverskridande problem och brister i välbefinnande. Ungdomar upplever att de inte hör till, vilket gör dem sårbara och mottagliga för att dras in i gemenskaper som är skadliga för dem. Sådana gemenskaper betraktar ofta våld som en lösning och anser det acceptabelt att rikta våld mot aktörer som uppfattas som syndabockar”, säger Hämäläinen.

Ungdomar utsätts också för aktiv rekrytering på nätet. De lockas både till kriminella grupper och till våldsamma extremistgrupper. Sociala medier och spelplattformar är till exempel centrala kanaler för detta.

Dessutom försöker man dra in ungdomar i nätgemenskaper som uppmanar till våld. Syftet med dessa gemenskaper är att få den unga att rikta våld mot sig själv, sin närmiljö eller andra mål och att dokumentera dessa våldshandlingar. Detta hänger också samman med att det inspelade materialet används för att utpressa gärningspersonen till att begå allt grövre våldshandlingar.

Lösningen finns i tidiga insatser och samarbete

Tidiga insatser är avgörande för att förebygga ungdomsbrottslighet och gatuvåld. Detta förutsätter genuint multiprofessionellt samarbete mellan olika aktörer. Även vårdnadshavare måste involveras i samarbetet.

”I basservicen måste våldsrelaterade fenomen identifieras i ett tidigt skede och tas upp till diskussion. Målet är att stärka ungdomars egen förmåga att stå emot propaganda och rekrytering som uppmuntrar till våld. Dessutom ska den ungas familj och närstående beaktas som en del av stödnätverket. När en ung person får stöd i rätt tid minskar risken för marginalisering och den kriminella livsstilens dragningskraft avsevärt”, säger Hämäläinen.

Ungdomsbrottslighet är inte enbart ett individuellt val, utan är ofta en följd av sammansatta problem som samhället kan påverka om de upptäcks i tid.

”Förebyggande arbete är inte ett mjukt alternativ, utan det mest effektiva sättet att minska våld och öka tryggheten”, säger Hämäläinen.