Hur kan olika aktörer bygga ett hållbart och hälsofrämjande livsmedelssystem?

Många olika aktörer delar ansvaret för att främja en hälsosam och hållbar kost i Finland.

Staten, välfärdsområdena och kommunerna ska skapa strukturer och styrmedel som gör det möjligt att välja hälsosamma och hållbara livsmedel. Måltidstjänster, livsmedelsbranschen och handeln påverkar direkt vilka alternativ som finns tillgängliga och hur attraktiva de är.

Utbildningssektorn, forskningsinstitut och organisationer har dessutom en viktig roll i att förmedla kunskap och stärka kompetensen.

Vår livsmedelsmiljö stödjer inte hälsosamma val – strukturella styrmedel behövs

För att utveckla livsmedelsmiljön så att den stödjer hälsosamma val krävs strukturella styrmedel som når hela befolkningen.

THL vill främja en övergripande hälsobaserad livsmedelsskatt, som omfattar en punktskatt på ohälsosamma livsmedel med högt innehåll av mättat fett, socker eller salt samt en sänkning av skattesatsen för hälsofrämjande produkter, det vill säga grönsaker, frukt och bär.

Hälsobaserad beskattning har flera syften: att höja detaljhandelspriserna på ohälsosamma livsmedel och därigenom minska konsumtionen av dessa produkter, att stärka budskapet om vikten av en hälsofrämjande kost, att uppmuntra livsmedelsindustrins produktutveckling i en hälsosammare riktning samt att minska riskfaktorerna för icke smittsamma sjukdomar i hela befolkningen.

En hälsobaserad skatt på livsmedel bör kopplas till en bredare uppsättning av styrmedel, såsom:

• begränsning av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel
• utveckling av tydliga förpackningsmärkningar som beskriver produkternas näringskvalitet
• reglering av placeringen av ohälsosamma livsmedel (valarkitektur)
• främjande av tillgången till hälsosammare alternativ.

Tillsammans utgör dessa åtgärder en konsekvent helhet som stödjer befolkningens hälsa, förebygger icke smittsamma sjukdomar och främjar mer jämlika kostval i hela samhället.

Handeln och livsmedelsindustrin kan främja hälsosamma och hållbara matval mer aktivt än i dag

Handeln och livsmedelsindustrin kan styra konsumenterna mot hållbara och hälsosamma matval mer aktivt än i dag. Produktsortiment och placering, förpackningsmärkningar, marknadsföring och nätbaserad dagligvaruhandel är alla delar av en livsmedelsmiljö som kan påverkas.

De strukturella styrmedel som THL förespråkar, såsom hälsobaserad beskattning, begränsning av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel särskilt riktad till barn och unga samt reglering av placeringen av ohälsosamma livsmedel, styr handelns och livsmedelsindustrins verksamhet mot en mer hållbar och hälsosam livsmedelsmiljö.

Ju större andel av utbudet som följer kostrekommendationerna och ju enklare, synligare, mer tilltalande och prisvärda de hälsosamma alternativen är, desto sannolikare är det att de väljs.

De effektivaste åtgärderna minskar behovet av att konsumenten själv aktivt måste anstränga sig. De kan också styra ätandet i en rekommenderad riktning utan att kunderna medvetet försöker förändra sina vanor.

Handelns och livsmedelsindustrins åtgärder har stor betydelse, eftersom livsmedelssystemets hållbarhet och dess möjligheter att främja befolkningens hälsa i stor utsträckning formas av vardagliga val.

Hur offentliga måltidstjänster kan utvecklas för att påverka matvanor

Offentliga måltidstjänster når en bred del av befolkningen i olika åldrar, särskilt barn och unga som är mottagliga för att lära sig nya matvanor.

Ansvarsfullt drivna måltidstjänster beaktar förutom kostrekommendationerna även miljö‑ och etiska aspekter i hela verksamheten – från valet av råvaror till matlagning och servering, minskning av matsvinn och till val av förpackningar, kärl och andra material.

Staten, kommunerna och välfärdsområdena ansvarar för att säkerställa tillräckliga resurser för måltidstjänster och för att främja den näringsmässiga kvaliteten genom krav i upphandlingen.

Krav på näringsmässig kvalitet bör ingå i avtalen med tjänsteleverantörer. Även måltidspersonalens yrkeskompetens måste säkerställas. Näringsmässig kvalitet och hållbarhet ska beaktas i livsmedelsupphandlingar.

Hållbart genomförda offentliga måltidstjänster stödjer också försörjningsberedskapen och självförsörjningsgraden.