Invandrade som klienter inom barnskyddet

Grunden för ett lyckat och meningsfullt bemötande är genuint förtroende och respekt. Förtroende skapas genom ett värdigt bemötande och förståelse för olikheter. En förtroendefull relation stärker engagemanget i gemensamma mål, överenskomna stödåtgärder och samhället. En förtroendefull atmosfär uppmuntrar klienten att ställa frågor och vara en aktiv aktör i barnskyddets tjänster. Därför är byggandet av förtroende en central del av all verksamhet.

Med ett kultursensitivt och antirasistiskt arbetssätt avses yrkesutövarnas medvetna strävan att bemöta klienten med respekt och värdighet, samtidigt som man identifierar både individuella behov, kulturella bakgrunder och strukturella utmaningar. Det förutsätter en lyhördhet inför hur kultur, språk och religion påverkar människans vardag och identitet samt ett aktivt arbete för att förebygga diskriminering och rasism. Det är viktigt att bryta ned diskriminerande strukturer och fördomar, främja jämlikhet och säkerställa att varje klient blir hörd och accepterad.

En del personer som flyttat till Finland kan ha upplevt svåra och traumatiska erfarenheter i ursprungslandet, under resan till Finland och/eller i Finland. Ett traumamedvetet arbetssätt innebär att man strävar efter att förstå individens traumatiska erfarenheter och hur de påverkar vardagen och beteendet. Arbetssättet utgår från insikten att nuvarande utmaningar kan vara följder av tidigare trauman, och att klienten bemöts medmänskligt och med medkänsla. Det väsentliga är att stärka känslan av trygghet och bygga förtroende.

Som yrkesutövare är det viktigt att ta hänsyn till klientens bakgrund och språkkunskaper. Tydligt allmänspråk är en bra grund, men använd vid behov lätt språk, audiovisuell kommunikation och beakta kulturella skillnader i icke-verbal kommunikation. Kom ihåg att förklara fackspråk. Säkerställ förståelsen genom att be klienten återge med egna ord hur hen uppfattade och tolkar saken.

Vid arbete med personer som har flyttat till Finland är det viktigt att vara medveten om att kommunikationsstilar ofta är kulturbundna. Samma interaktionssituation kan få olika betydelser för människor med olika bakgrund, vilket kan leda till missförstånd. När den språkliga kommunikationen är begränsad blir icke-verbala medel särskilt viktiga. Dessa inkluderar bl.a. mimik, gester, pauser, ögonkontakt, beröring och hur man använder utrymme. Genom att sätta dig in i olika kommunikationsstilar kan du minimera oklarheter och främja förståelse.

En tolk behövs om arbetstagaren och klienten inte har ett gemensamt språk. Att arbeta med tolk är både klientens och yrkesutövarens rättighet. Tolkning säkerställer bland annat patientsäkerheten, jämlik behandling och arbetstagarens rättsskydd. Det är av största vikt att klienten kan delta och bli hörd på sitt eget språk. Det är bra att beakta att barnskyddets fackspråk kan vara utmanande för många klienter, även om de talar finska eller svenska i vardagssituationer.

Det ska reserveras tillräckligt med tid för tolkningen. Tolkens förberedelser underlättas om hen får information om mötets tema i förväg. Man kan använda när- eller distanstolkning, och formen bör avtalas med klienten. Distantstolkning kan vara en bra lösning särskilt i små språkgrupper. Barn, partner eller släktingar rekommenderas inte som tolkar, eftersom det kan försvaga förtroendet och äventyra informationens korrekthet.

Tolkar är bundna av tystnadsplikt och ska förhålla sig opartiskt till ärendet, vilket är bra att klargöra i början av mötet. För att bevara förtroendet bör tolken inte föra samtal med arbetstagaren före mötet, och hen bör lämna mötet samtidigt som klienten.

Varje klient och familj är unik. Den kulturella bakgrunden definierar inte en människa i sig, och utmaningar hos personer med invandrarbakgrund ska inte reduceras till språkproblem eller kulturella skillnader. Det är viktigt att beakta vardagens bekymmer, såsom kontakten med närstående, svårigheter att sköta praktiska ärenden, osäkerhet, stress samt erfarenheter av rasism och utanförskap. En öppen dialog stärker förtroendet och hjälper att se klienten som individ, inte genom stereotyper. Öppna och nyfikna frågor underlättar skapandet av en gemensam förståelse.

Barnskyddets yrkesutövare ska säkerställa att klienten förstår syftet med barnskyddet samt grunderna för åtgärder och stödinsatser. Det är viktigt att beakta att personer med invandrarbakgrund kan ha misstro mot myndigheter på grund av tidigare erfarenheter i ursprungslandet eller i Finland, vilket kan leda till att klienten inte frågar eller berättar väsentliga saker. Att skapa gemensam förståelse kräver konkreta exempel, upprepningar och ett vänligt och sakligt bemötande, vilket stärker förtroendet och känslan av trygghet – särskilt i klientarbete med personer som har flyttat till Finland.

Tillsammans stärker dessa principer och arbetssätt förtroendet och tryggheten, vilket är särskilt viktigt i klientarbete där man möter en kulturellt mångfaldig befolkning.