I Finland har barn som söker asyl samma rätt till barnskyddets tjänster som alla andra barn. Med ett asylsökande barn avses ett barn under 18 år som har kommit till Finland tillsammans med sina vårdnadshavare eller utan vårdnadshavare och ansöker om asyl i landet.
Barn som söker asyl får största delen av de sociala tjänster de behöver via en flyktingförläggning. Dessutom har ett asylsökande barn vid behov rätt att få barnskyddstjänster, och ansvaret för att ordna barnskyddet ligger hos välfärdsområdet.
Bedömningen av barnets och familjens välbefinnande samt behovet av stödåtgärder görs i samarbete mellan välfärdsområdena och flyktingförläggningen. I vissa gränsöverskridande barnskyddsärenden kan myndigheterna bistå de behöriga myndigheterna.
Gränsöverskridande situationer inom barnskyddet: en servicekedjemodell
Barnskyddsärenden hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Social trygghet och tjänster i Finland för dem som söker och får internationellt skydd (SHM)
Vid bemötandet av asylsökande barn och deras familjer tillämpas den sju stegsmodell som presenteras i anvisningen Invandrade som klienter inom barnskyddet. Mera information om sociala och andra tjänster vid flyktingförläggningar finns på Migrationsverkets sida Livet på förläggning.
Barnskyddets socialarbete vid asylsökandes flyktingförläggning
Ett barn som söker asyl är i första hand ett barn vars rättigheter och skydd ska tryggas enligt samma principer som för alla andra barn. FN:s konvention om barnets rättigheter gäller också barn som bor på en flyktingförläggning. Principen om barnets bästa gäller under hela asylprocessen. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut och åtgärder.
En av uppgifterna för socialarbetet vid en flyktingförläggning är att ge ett utlåtande om barnets bästa för asylprocessen. Om barnet har behov av stöd ska dessa lyftas fram i utlåtandet för handläggningen av asylansökan. Detta är viktigt även när Migrationsverket inte särskilt har begärt ett utlåtande om barnets bästa.
En av socialarbetarens uppgifter är att identifiera sårbarheter och förmedla denna information till de nödvändiga aktörerna. En god praxis är att socialarbetaren vid flyktingförläggningen ber andra yrkesutövare som arbetar med barnet om en redogörelse för stödåtgärderna och använder dessa när hen uttalar sig om barnets bästa. Utlåtandena kan ha en central betydelse för att identifiera barnets eller familjens sårbara ställning samt för en smidig asylprocess.