För vem är anvisningen avsedd?
Denna vaccinationsguide är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. THL fungerar som nationell expertinstitution för bekämpning av infektionssjukdomar och utarbetar riktlinjer för genomförandet av det nationella vaccinationsprogrammet och andra allmänna vaccinationer. De riktlinjer som utfärdats av THL är inte juridiskt bindande.
Vad är dT-vaccin?
Vaccinet är ett kombinationsvaccin som ges som grundvaccin för att ge skydd mot difteri och stelkramp.
Vem får vaccin?
Vaccinet ges i form av boostervaccination till vuxna som en del av det nationella vaccinationsprogrammet.
Vaccinet kan också ges som grundvaccin till barn som fyllt 14 år och äldre.
Vid olycksfall stärks vaccinationsskyddet vid behov med dT-vaccin. För att skydda barn i skolåldern, eller personer födda efter 1993som inte fått dtap-vaccinet vid 25 års ålder, rekommenderas dtap-vaccinet som boosterdos.
dtap-vaccin
Vilket vaccin används och vad innehåller det?
Inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet används vaccinet diTeBooster. Vaccinet innehåller inga levande sjukdomsalstrare.
- Aktiva substanser i vaccinet är toxoider från difteri- och stelkrampsbakterier. Toxoider är bakteriegifter som behandlats så att de är ofarliga.
- Förstärkningsämnet består av en aluminiumförening.
- Hjälpämnen är salt och renat vatten.
- Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.
diTeBooster-vaccinet (Lääkeinfo.fi)
I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.
Dosering och vaccinationsschema
Vaccindosen är 0,5 ml.
En boosterdos ges vid 45 och 65 års ålder. Efter det ges boosterdosen med 10 års intervall.
Observera att, personer som är 25 år får dtap-vaccin.
dtap-vaccin
Om stelkrampsskyddet helt saknas eller är bristfälligt kompletteras skyddet. Använd vid behov följande anvisningar:
Observera:
- Vaccinera klienten om det gått 20 år eller mera sedan föregående boostervaccination även om klienten inte ännu fyllt 45 eller 65 år. Efter detta ges följande boosterdos vid 45 eller 65 års ålder.
- Intervallen mellan boosterdoserna skall vara minst 2 år.
- Då du vaccinerar en person som kontinuerligt arbetar på social- hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter med barn under ett år skall du använda dtap-vaccin. dtap-vaccinets boosterintervall är 5 år
- dT-vaccinet kan vid behov ges även till gravida
Vaccination av gravida kvinnor - Om klienten har fått ett sår med stor risk för stelkramp skall du ge en boosterdos om det gått mer än 10 år sedan föregående vaccination
Vaccinationsanvisningar
Vaccinet ges intramuskulärt (IM) i överarmens deltamuskel.
Vilka är vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?
Alla behöver ett skydd mot stelkramp. Det är viktigt att man inte låter bli att ge vaccinet på för lätta grunder.
Senarelägg planerad dT-boostervaccination om personen har feber eller en infektion med feber. Ibland måste dT-vaccin ges trots att personen har feber, till exempel i samband med ett smutsigt djupt sår.
Vilka är fördelarna med dT-vaccinet?
Vaccinet förhindrar stelkramp och difteri, som båda är allvarliga sjukdomar och kan leda till döden. Vaccination är det enda säkra skyddet eftersom genomgången sjukdom inte leder till immunitet mot stelkramp eller difteri.
Vilka biverkningar kan dT-vaccinet ha?
Allvarliga biverkningar, såsom anafylaktisk reaktion, är mycket ovanligt.
De vanligaste biverkningarna är lokala reaktioner i injektionsområdet, illamående och lätt feber. Också andra övergående allmänna symtom kan förekomma, till exempel muskelvärk, muskelstelhet och huvudvärk.
Eksem, hög feber och steril abscess vid injektionsstället är sällsynt.
Lokala och allmänna symtom är vanligare om boostervaccinationer ges med korta intervall. Det här är en av anledningarna till att intervallet för boosterdoser förlängdes från 10 år till 20 år.
Lokala och allmänna symtom utgör inget hinder för fortsatt vaccination. Symtomen kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande läkemedel, till exempel ibuprofen och naproxen.
Vaccinets historia i vaccinationsprogrammet
dT-vaccinet infördes i Finlands nationella vaccinationsprogram 1989. Innan dess gavs separata stelkramps- och difterivaccin.
