Vaccination av allergiker

I allmänhet kan personer med äggallergi vaccineras på normalt sätt. Det är möjligt att personer med äggallergi får något slags symtom av de vacciner som anges nedan. 

1. Vacciner som framställs i befruktade hönsägg

• Influensavacciner som injiceras
• Influensavacciner i form av nässpray
• Vaccin mot gula febern

Risken för allvarliga IgE-medierade allergiska reaktioner av vacciner som framställs i befruktade hönsägg är mycket liten. En vaccindos innehåller ytterst lite äggproteiner. Myndigheterna har ställt upp följande gränser för förekomsten av rester av ovalbumin i vacciner:

• influensavacciner som injiceras: 1 µg/0,5 ml
• influensavacciner i form av nässpray: 1,2 µg/ml dvs. 0,24 µg/dos på 0,2 ml
• vaccin mot gula febern: 5 µg/dos på 0,5 ml

Ett mikrogram är 0,000 001 gram. 

I praktiken är den partispecifika gränsen för mängden ovalbumin som tillverkarna tillåter mycket mindre än de gränsvärden som myndigheterna ställt upp.

Influensavaccination av personer med äggallergi

Efter flera olika skeden av framställning och rengöring innehåller influensavaccinerna endast försvinnande små rester av ovalbumin från hönsägg. 

Till exempel har restmängden av ovalbumin i de injicerbara influensavacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet varierat partispecifikt från några nanogram till några tiotal nanogram. Mängden ovalbumin i en dos av det vaccin som administreras i form av nässpray kan rentav vara mindre än ett nanogram. 

Influensavaccinet rekommenderas alla dem som är mottagliga för allvarlig influensa. Också personer som fått en anafylaktisk reaktion efter att ha ätit hönsägg eller livsmedel som innehåller hönsägg kan utgående från forskningsrön och erfarenheter vaccineras vid behov. 

Personer som är mycket allergiska mot ovalbumin eller ovomucoid vaccineras under polikliniska förhållanden till exempel på hälsovårdscentralen. Personer som fått en verifierad anafylaktisk reaktion efter att ha ätit hönsägg ska iakttas i 1(–2) timmar efter influensavaccinationen.

Alla andra kan vaccineras på normalt sätt utan särskilda åtgärder. Det gäller till exempel

• personer som är allergiska mot hönsägg och får utslag
• småbarn som får hud- och tarmbesvär av hönsägg
• småbarn med positivt prick- eller RAST-test, men inga kliniska symtom. 

Barnet behöver inte exponeras eller testas på förhand, inte heller i det fallet att barnet aldrig har ätit hönsägg.

2. Vacciner som framställs i cellkultur från kycklingembryo

• MPR-vaccinets mässlings- och påssjukekomponenter
• vacciner mot fästingburen encefalit (TBE)

Personer som är allergiska mot hönsägg kan vaccineras på normalt sätt med MPR- och TBE-vacciner. På grund av framställningssättet innehåller vaccinerna inte betydande mängder äggprotein, ovalbumin. 

Eventuell ovalbumin- eller ovomucoidallergi behöver inte testas på förhand hos en person som ska vaccineras

Faktisk formaldehydallergi uppkommer med fördröjning som ett lokalt irritationssymtom på huden. Fördröjd överkänslighet ökar inte risken för anafylaktisk reaktion till följd av vaccination. 

Personer med formaldehydallergi kan vanligen vaccineras på normalt sätt. 

Formaldehyd förekommer i kroppen som produkt från den normala ämnesomsättningen i mycket större mängder än i en dos vaccin. Formaldehyd sönderfaller mycket snabbt i kroppen. 

Formaldehyd finns inte i alla vacciner. Om ett vaccin innehåller mätbara mängder av formaldehyd, anges detta på sidan om vaccinet i fråga i avsnittet om infektionssjukdomar och vaccinationer. Till exempel de influensavacciner som injiceras innehåller endast mycket små rester av formaldehyd som använts i vaccinets tillverkningsskede. 

Människan exponeras vanligen för formaldehyd via till exempel vatten, mat, kosmetika, luft, inneluft och tobaksrök. Jämfört med exponeringen via miljön har resterna i vaccinerna ingen betydelse.

Överkänslighet mot antibiotika utgör vanligen inget hinder för vaccination, eftersom.

• antibiotika sällan används i framställningen av vacciner
• resterna av antibiotika i färdiga vacciner är obetydligt små.

I början av tillverkningsprocessen kan man vara tvungen att skydda mikrobodlingarna mot skadliga bakterier med hjälp av antibiotika. Dessa är bland annat

• neomycin
• gentamycin
• tetracyklin
• streptomycin
• polymyxin.

I vaccinets bipacksedel kan nämnas sådana ”teoretiska” rester, och allergi mot antibiotika har eventuellt angetts som kontraindikation mot vaccination. 

I allmänhet kan personer med allergi mot antibiotika vaccineras på normalt sätt. 

Allergi mot neomycin uppträder vanligen i form av fördröjda hudreaktioner. Lokala hudsymtom kan uppkomma med lång fördröjning efter flera dygn. 

Fördröjd överkänslighet ökar inte risken för anafylaktisk reaktion till följd ett vaccin. 

Hos personer som är allergiska mot neomycin är det möjligt att MPR-vaccin och vaccin mot vattkoppor ger upphov till någon form av symtom. I dessa vacciner finns dock endast mycket små rester av neomycin. I en vaccindos är mängden neomycin högst

• 25 µg: Priorix, Varivax och Varilrix
• 30 µg: M-M-RVaxPro
• Ett µg, dvs. mikrogram, är 0,000 001 gram.

Ifall en person endast fått lokala symtom av neomycin, kan du på normalt sätt du vaccinera personen med vaccin som innehåller rester av neomycin. Om den som ska vaccineras tidigare fått omfattande hudsymtom eller svåra andningsproblem av preparat som innehåller neomycin, ska en allergolog konsulteras i fråga om vaccinationsbeslutet. 

Ge inte MPR-vaccin eller vaccin mot vattkoppor till personer som fått en anafylaktisk reaktion av neomycin.