Grunden för psykisk hälsa byggs under barndomen och ungdomstiden. Uppväxt- och studiemiljöer kan i bästa fall stödja utvecklingen av psykiska resurser, men ojämlikhet och ansamling av problem skapar stora skillnader i barns och ungas utgångslägen. Betydelsen av barndoms- och ungdomsskedet för välbefinnandet måste erkännas för att den psykiska hälsan ska kunna stödjas effektivt i vardagen.
Utveckling av mentalvårdsarbete för barn och unga
Målet med den nationella mentalvårdsstrategin är att förbättra tillgången till psykosociala behandlingsformer och interventioner samt skapa en samarbetsstruktur där universitetssjukhusens sjukvårdsdistrikt och kompetenscenter koordinerar tillgången till och spridningen av evidensbaserade behandlingar regionalt, med beaktande även av glesbygdsområden. I projekten inom programmet för social- och hälsocentraler (2020–2023) krävdes införande av effektiva psykosociala metoder för unga.
Detta mål stöds av den terapigaranti för personer under 23 år som trädde i kraft i maj 2025. Syftet är att säkerställa barns och ungas tillgång till korttidsterapi inom primärvården samt till strukturerade korttidsinterventioner inom social- och hälsovården inom en månad.
Införandet och etableringen av metoder i social- och hälsovårdssystemet förutsätter tydliggörande av rollerna mellan bas- och specialnivå samt samordning av tjänsterna. Som åtgärdsförslag för vidareutveckling av tjänsterna rekommenderas att man inom primärvården inrättar allmänläkarledda, men med stöd av integrerad specialistkonsultation fungerande, multiprofessionella arbetsgrupper för barn (7–12 år) och unga (13–24 år), som ska ha huvudansvaret för utredning och behandling av lindriga och medelsvåra störningar.
Mer information:
- Barns och ungas psykiska symtom ökar: vad kan beslutsfattare göra för att förbättra tjänsterna? (på finska, Julkari)
- Effektivare mentalvårdstjänster för barn och unga: åtgärdsrekommendation (på finska, Julkari)
Könsmångfalden – Ungas välbefinnande och bemötande inom social- och hälsovårdstjänsterna
Ett av uppdragen inom mentalvårdsstrategin har varit att förebygga psykiska störningar och självmord bland unga som tillhör könsminoriteter samt den diskriminering de utsätts för. Arbetet har främjat rättidig och resursinriktad hjälp och vård för unga som tillhör könsminoriteter samt förbättrat funktionsdugligheten i servicekedjorna och samarbetet. Dessutom har kunskapsunderlaget utvecklats, tillgången till information förbättrats och social- och hälsovårdspersonal utbildats i temat könsmångfald.
Könsmångfalden – Ungas välbefinnande och bemötande inom social- och hälsovårdstjänsterna (på finska, Julkari)