Andra länders social- och hälsovårdssystem erbjuder inga snabba lösningar för Finlands modell - arbetet kräver parlamentariskt samarbete
De modeller för ordnande av social- och hälsovården som används i andra länder erbjuder också ett underlag för utvecklingen av Finlands social- och hälsovårdssystem, men erbjuder inga snabba lösningar, konstateras i THL:s färska utredning.
Det är värt att notera att omfattande strukturella reformer inte nödvändigtvis behövs i Finland, utan egenskaper hos olika lösningar kan väl främjas inom det nuvarande systemet.
”I stället för att bygga upp hela vårt social- och hälsovårdssystem från grunden borde den nuvarande modellen utvecklas långsiktigt och över valperioderna. Vi har föreslagit att man i Finland inleder ett parlamentariskt framtidsarbete för social- och hälsovårdssystemet”, säger THL:s generaldirektör Mika Salminen.
I den offentliga debatten har man diskuterat flera olika modeller som också har erbjudits som alternativ till Finlands nuvarande sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster.
I THL:s färska publikation presenteras fyra olika lösningar och tillämpningen av dem i Finland.
”Modellerna är inte THL:s förslag, utan vårt mål är att i den offentliga debatten ge information om och synpunkter på riktningen för utvecklingen av social- och hälsovårdssystemet”, betonar Liina-Kaisa Tynkkynen, ledande forskare vid THL.
Granskning av fyra sätt att ordna tjänster
I THL:s utredning granskas följande modeller för ordnande av social- och hälsovård eller enbart hälso- och sjukvård:
- Ett nationellt social- och hälsovårdssystem
En nationell organisation ansvarar för ordnandet av tjänster och styr de aktörer som ansvarar för produktionen. Produktionen av tjänsterna är i huvudsak offentlig. Till exempel Storbritannien har nationell hälsovård.
- Starka regionala anordnare av social- och hälsovård
Starka självstyrande områden ansvarar för att ordna tjänster inom sitt eget område. I modellen betonas ofta en stark regional demokrati och regionernas möjlighet att samla in skatteintäkter. Modellen är i bruk till exempel i Spanien.
- Försäkringsbaserad hälsovård
Hälsoförsäkringen är obligatorisk för alla. Privata försäkringsbolag samlar in försäkringspremier av sina kunder och ingår avtal med privata producenter utifrån vilka kunderna får tjänsterna. Oftast deltar också staten i finansieringen. Socialvården ordnas och finansieras separat. Modellen är i bruk till exempel i Nederländerna.
- Nationell hälsoförsäkring
En nationell försäkrare betalar ersättningar för användningen av hälso- och sjukvårdstjänster eller ersätter kostnaderna för dem direkt till tjänsteproducenterna. Regleringen och finansieringen är starkt under nationell styrning. Tjänsterna produceras i huvudsak av privata aktörer. Modellen är i bruk till exempel i Australien.
Ett nationellt system och starka regioner liknar Finlands nuvarande modell mest
Finlands nuvarande system innehåller redan nu element från alla ovan nämnda sätt att ordna tjänster.
"Vår nuvarande lösning som bygger på välfärdsområden ligger i grånslandet mellan den nationella modellen och starka regionala anordnare. På grund av att privata försäkringar blivit vanligare och på grund av FPA-ersättningssystemet finns det dock mindre element även av andra behandlade modeller inom hälso- och sjukvården i Finland", säger Tynkkynen.
Enligt utredningen kunde ett nationellt social- och hälsovårdssystem eller starka regionala anordnare av social- och hälsovården vara naturliga fortsättningar på Finlands nuvarande modell.
Den nationella modellen skulle ytterligare centralisera beslutsfattandet och de regionala aktörernas roll skulle vara att tillhandahålla tjänster utan politiska fullmäktige.
Å andra sidan kunde modellen med starka regionala anordnare av social- och hälsovård stärka de nuvarande välfärdsområdenas självstyrelse, som är svag på grund av att välfärdsområdena saknar beskattningsrätt. Den regionala modellen skulle också stöda idén om närtjänster som värnas i Finland.
En försäkringsbaserad modell skulle medföra den mest betydande förändringen jämfört med nuläget.
”Försäkringsbaserad hälso- och sjukvård skulle sannolikt vara förknippad med betydande grundlagsmässiga problem i Finland, eftersom ansvaret för att ordna social- och hälsovård enligt grundlagen ankommer på den offentliga makten”, säger Tynkkynen.
Hon påminner också om att alla social- och hälsovårdslösningar alltid är starkt bundna till det omgivande samhället, kulturen och värderingarna, vilket gör det svårare att tillämpa andra länders modeller.
”Granskning av internationella exempel är dock en nyttig spegel som hjälper oss att bedöma nuläget och utvecklingsmöjligheterna i vårt eget system.”
Mer information:
Arbetspapper (på finska): Näkökulmia kansainvälisten terveydenhuoltomallien soveltamiseen Suomessa
THL:s rapport: Många tecken på att social- och hälsovårdstjänsterna har stärkts – den stränga ekonomiska disciplinen präglade välfärdsområdenas två första år (meddelande 10.3.2025)
Mika Salminen
generaldirektör
THL
tfn 029 524 6001
Liina-Kaisa Tynkkynen
ledande forskare
THL
tfn 029 524 8517
