Rörelse och vistelse i naturen kan stödja ungas mentala välbefinnande
Rörelse och vistelse i naturen har samband med ett bättre mentalt välbefinnande bland unga, visar resultaten från enkäten Hälsa i skolan. Det mentala välbefinnandet är som starkast hos de unga som vistas i naturen dagligen.
I THL:s studie undersöktes sambandet mellan ungas positiva psykiska hälsa och deras rörelse samt vistelse i naturen. Studien baserades på resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2025.
Studien visade att redan en dags rörelse eller vistelse i naturen per vecka var kopplat till en högre nivå av positiv psykisk hälsa. Ju fler dagar i veckan som unga tillbringade tid i naturen, desto starkare var deras positiva psykiska hälsa.
Med positiv psykisk hälsa avses bland annat psykiska resurser, positiva känslor, social förmåga och förmågan att anpassa sig till förändringar. Det är en resurs som kan stärkas.
Det finns omfattande forskningsbevis om naturens positiva effekter på den psykiska hälsan hos vuxna, men kunskapen om unga är knapp.
De flesta unga vistas i naturen minst en dag i veckan
Positiv psykisk hälsa är starkare hos pojkar än hos flickor. Variationer förekommer också mellan utbildningsnivåer. Gymnasiestuderande uppvisar starkare positiv psykisk hälsa jämfört med elever i årskurs 8–9 i grundskolan samt studerande inom yrkesutbildningen.
En klar majoritet (91 %) av de unga uppgav att de rörde sig eller vistades i naturen minst en dag i veckan, och nästan hälften (45 %) minst fyra dagar i veckan.
I enkäten Hälsa i skolan avsåg natur exempelvis skogar, parker, stränder och vattenområden. Unga ombads uppge hur mycket tid de tillbringat i naturen under de senaste sju dagarna.
”Det finns allt mer forskningsbevis för naturens positiva koppling till psykiskt välbefinnande, särskilt hos barn och vuxna. Våra resultat tyder på att naturen också har potential att stödja ungas välbefinnande”, säger specialforskare Tytti Pasanen.
”Psykiska symtom bland unga har ökat kraftigt under 2020-talet, och det behövs olika sätt att förebygga symtom och stärka det mentala välbefinnandet. Naturkontakt är ett enkelt och för de flesta tillgängligt sätt att upprätthålla psykiskt välbefinnande”, fortsätter forskningschef Kaija Appelqvist-Schmidlechner.
I denna studie undersöktes inte var, hur eller hur länge unga vistades i naturen. Materialet visar inte heller om det handlade om aktiv rörelse eller lugn vistelse. Ytterligare forskning behövs för att få mer kunskap om både effekterna av olika naturmiljöer och de mekanismer som ligger bakom naturens betydelse för psykisk hälsa.
Källa:
Ytterligare information:
Kaija Appelqvist-Schmidlechner
forskningschef
THL
tfn 029 524 7275
fö[email protected]
Tytti Pasanen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6114
fö[email protected]
Programmet Hälsa från naturen, som koordineras av THL, uppmuntrar till att ta naturens hälsofördelar i bruk. Det är ett samarbetsprogram mellan flera aktörer som syftar till att stärka befolkningens hälsa och välbefinnande genom att öka naturkontakten i människors vardag och inom olika samhällssektorer.
Läs mer på programmets webbplats
