THL:s rapport: Många tecken på att social- och hälsovårdstjänsterna har stärkts – den stränga ekonomiska disciplinen präglade välfärdsområdenas två första år
Välfärdsområdena har under sina två första verksamhetsår i betydande grad börjat förnya sina social- och hälsovårdstjänster. Utvecklingen av tjänsterna utmanas dock av trycket på ekonomisk anpassning, visar THL:s omfattande rapport.
Rapporten har utarbetats av nästan hundra forskare och den granskar en reform som till sin skala är exceptionell. I rapporten beskrivs vad social- och hälsovårdsreformen hittills har inneburit för tjänsterna samt deras styrning, ordnande och finansiering.
”Social- och hälsovårdsreformen berör en enorm mängd tjänster, från förebyggande av våld till rådgivningar, äldreomsorg och specialiserad sjukvård. Inom välfärdsområdena har man redan gjort ett utmärkt arbete, men en reform i denna skala tar oundvikligen flera år att genomföra, säger ledande forskare Liina-Kaisa Tynkkynen.
”En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att betydelsen av social- och hälsovårdsreformen inte kan granskas enbart som en enda stor redogörelse. Den behöver också granskas som många små redogörelser, där man beaktar både skillnaderna mellan välfärdsområdena och mångfalden bland tjänster.”
Betydande regionala skillnader
Enligt rapporten har många social- och hälsovårdstjänster förbättrats, men de regionala skillnaderna är betydande.
Till exempel har tillgången till mentalvårdstjänster och serviceutbudets enhetlighet förbättrats på många orter. Det förebyggande rusmedelsarbetet har också etablerats inom välfärdsområdena.
Dessutom har familjetjänsterna blivit mer enhetliga och den specialkompetens som barnfamiljerna behöver har stärkts på basnivå.
Det ser också ut som om social- och hälsovårdsreformen skapat goda möjligheter till serviceintegration, dvs. samordning av olika tjänster. I praktiken ansvarar till exempel olika multiprofessionella team inom områdena för att klienten får de tjänster hen behöver som en smidig helhet.
”Målen med social- och hälsovårdsreformen är bland annat att stärka primärvården samt tjänsternas jämlikhet och integration. Vad gäller dessa mål har stora framsteg redan gjorts inom välfärdsområdena”, säger THL:s direktör Piia Aarnisalo.
Finanspolitik betonas i den nationella styrningen
Tre ministerier ansvarar för den nationella styrningen av välfärdsområdena: finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet. Enligt rapporten betonas de finanspolitiska målen starkt i styrningen.
”Inom välfärdsområdena har anpassningen av ekonomin hittills stulit resurser från utvecklingen av tjänster. Om områdenas finansiering inte är flexibel kan man bli tvungen att försämra tjänsterna. Här finns det en risk för att förtroendet för att alla får den vård de behöver minskar”, säger Tynkkynen.
Trots att välfärdsområdena är självstyrande aktörer, verkar deras självstyre svagt enligt rapporten. Detta beror på att staten nästan helt ansvarar för områdenas finansiering och att den nationella styrningen av områdena och till och med enskilda tjänster är stark.
Utveckling av social- och hälsovårdssystemet förutsätter omfattande politiskt stöd
Till exempel företagshälsovården och FPA:s ersättningssystem hamnade utanför social- och hälsovårdsreformen. Enligt rapporten är det nu aktuellt att granska dessa. Dessutom behöver finansieringen via flera kanaler förnyas.
”I stället för att skapa servicemodeller som fungerar enligt andra spelregler parallellt med den primärvård som välfärdsområdena producerar, till exempel FPA-ersättning för 65 år fyllda, borde man stödja områdenas möjligheter att stärka sin basservice”, säger Tynkkynen.
En fungerande social- och hälsovård är också en del av samhällets kristålighet. Utvecklingen av social- och hälsovården förutsätter långsiktighet och en nationellt enhetlig syn på vilka följande faser och mål är.
”Välfärdsområdena ska ges möjlighet att lyckas i sin uppgift. De behöver inte bara tillräckliga resurser, utan också ett brett politiskt stöd. För att säkerställa detta borde det parlamentariska framtidsarbetet inom social- och hälsovården inledas”, konstaterar Tynkkynen.
Mer information:
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra (meddelande 28.1.2025)
Piia Aarnisalo
direktör
THL
tfn 029 524 7048
[email protected]
Liina-Kaisa Tynkkynen
ledande forskare
THL
tfn 029 524 8517
[email protected]
