Återhämtningsinriktat arbetssätt

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Detta ramverk lämpar sig för i princip allt klientarbete inom social- och hälsovården. Det används särskilt inom psykisk hälsa samt missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna kan tillämpas av alla yrkesgrupper som arbetar inom dessa tjänster och möter klienter eller patienter, såsom sjukskötare, socialarbetare och läkare.

Vad innebär ett återhämtningsinriktat arbetssätt?

Ett återhämtningsinriktat arbetssätt utgår från individens egna upplevelser, värderingar och mål. Grundtanken är att varje person själv definierar vad som ger livet mening och vilka steg som är viktiga i den egna utvecklingen.

Perspektivet är helhetsbetonat – människan ses som en person med resurser, relationer, styrkor och drömmar. Diagnoser eller svårigheter ska inte vara det som definierar individen. Arbetssättet bygger på delaktighet, hopp och respekt, och syftar till att stärka individens förmåga att skapa ett meningsfullt och hållbart liv.

Centrala värden är:

individualitet
delaktighet
självbestämmande
hopp
meningsfullhet

Återhämtning handlar inte enbart om symtomlindring, utan om en process där personen bygger upp ett fungerande och meningsfullt liv trots eventuella begränsningar. Samarbetet mellan professionell och klient bygger på ömsesidig respekt. Klientens egen förståelse av sin situation värderas lika högt som den professionellas expertkunskap.

Praktisk tillämpning

I mötet lyssnar den professionella aktivt på klientens mål och värdesätter klientens perspektiv. Diskussionen fokuserar på att stärka hopp, främja kunskap och färdigheter samt stödja sociala nätverk.

CHIME modellen (Leamy et al., 2011) kan användas som struktur. Modellen lyfter fem centrala delområden för återhämtning:

Samhörighet
Hopp
Identitet
Meningsfullhet
Empowerment

Modellen används på ett sätt som främjar social delaktighet, exempelvis genom att stödja vägar till arbete, studier, fritidsaktiviteter eller andra sociala roller. Arbetet ska identifiera och lyfta fram klientens styrkor. Tillit och öppen dialog är centralt.
Arbetet grundar sig på klientens mål och en gemensamt utarbetad vård- eller klientplan.

Tips för möten

Möten kan vara både planerade och spontana. I alla situationer är ett respektfullt och uppskattande bemötande viktigt.

Lyssna uppriktigt och respektera klientens identitet.
Använd ett positivt och uppmuntrande språk.
Stärk hoppet och framtidstron.
Fråga efter klientens egna mål.

Det kan vara hjälpsamt att tillsammans reflektera över vad som hindrar och vad som stöder utvecklingen, vilka nya inslag som kan provas och vilket som är det minsta möjliga steget framåt. Gemensamt kan ni prova, utforska och ta små, trygga risker – något som kan leda till nya erfarenheter för båda parter.

Självutvärdering

Professionella kan reflektera över sitt arbete genom att ställa sig frågor som:

Stödde mötet klientens styrkor och gav det hopp?
Uppmuntrade jag klienten att hantera sina svårigheter, till exempel genom att ge information eller stärka befintliga strategier?
Gav jag exempel ur egna eller klienters erfarenheter som kunde inspirera?
Visade jag respekt och uttryckte jag en vilja till jämlikt partnerskap?
Stödde jag klienten i att identifiera sina mål?

Utöver dessa frågor är det värdefullt att reflektera över hur dessa saker gjordes. Det är också bra att diskutera dem inom arbetsgemenskapen. Genom kontinuerlig individuell och gemensam reflektion stärks och upprätthålls det återhämtningsinriktade arbetssättet.

Val av ord

Språket som används i klientarbetet påverkar hur personer uppfattar sina möjligheter till återhämtning. Stigmatiserande termer ersätts med uttryck som stärker hopp och inkludering. Klientens egen berättelse ska ges utrymme och dess betydelse betonas.
Ordvalet är viktigt också i dokumentationen: både styrkor och utmaningar ska framgå. Det är till exempel en skillnad mellan att beskriva en person som ”schizofren” eller som ”en person som lever med schizofreni”.

Organisationens roll

Organisationen ansvarar för att skapa strukturer som stöder återhämtningsinriktningen. Utbildning och handledning säkerställer att personalen förstår principerna och vet hur de omsätts i praktiken. Tjänsteutvecklingen ska baseras på klienternas erfarenheter, inte enbart på kliniska indikatorer.

Viktiga faktorer vid implementering är bland annat:

användning av mångsidig information
samarbete mellan aktörer
engagemang i arbetssättet
planering och tydliga strukturer
tillräcklig tid för arbete och utveckling
introduktion och kontinuitet i kompetensen
att identifiera och hantera hinder, såsom överdriven formalitet eller hierarki

Lista över återhämtningsinriktade utbildare

Utbildarna på listan har bred och varierad erfarenhet av återhämtningsinriktat arbete. Listan kan användas för att hitta utbildare för olika syften och sammanhang.

Listan beställs via e-post till projektledare Saara Rapeli ([email protected]). Av dataskyddsskäl kan den inte publiceras på webbplatsen.

Om du själv är utbildare inom återhämtningsinriktning kan du anmäla dig via enkäten:
Enkät för återhämtningsinriktade utbildare (på finska)