Värme och kraftig svettning kan göra att kroppen förlorar vätska och salter, och kan leda till olika former av värmesjukdomar. På den här sidan hittar du information om deras symtom och behandling.
Värmebelastning kan också förvärra symtomen vid många kroniska sjukdomar. Dessutom kan olika sjukdomar eller läkemedel försämra kroppens förmåga att anpassa sig till värme och därmed öka risken för värmesjukdomar. Om symtomen på en underliggande sjukdom förvärras kraftigt under en värmeperiod, är det bäst att vid behov kontakta vården.
Utslag
Kraftig svettning kan orsaka utslag där små röda knottror uppstår i ansiktet, på halsen, bröstet, under brösten, i ljumskarna eller på pungen. Utslag är vanligare hos små barn.
Särskild behandling behövs normalt inte, men området bör hållas torrt. Antihistamin kan lindra eventuell klåda, och en antiseptisk salva kan minska risken för infektion.
Svullnad
Värme kan orsaka svullnad i benen, särskilt runt anklarna.
Svullnaden brukar minska när kroppen anpassar sig till värmen eller när temperaturen sjunker, och kräver oftast ingen särskild behandling. Om personen använder vätskedrivande läkemedel kan svullnaden också bero på en underliggande sjukdom. I sådana fall bör medicineringen diskuteras med läkare.
Muskelkramper
Efter fysisk ansträngning kan muskeltrötthet, vätskebrist och saltbrist leda till muskelkramper. Kramper uppstår oftast i benen, men kan ibland också förekomma i armarna eller magmusklerna.
Kramper lindras av vila i en sval miljö, intag av vätske- och saltersättning samt lätt massage och stretching. Kontakta läkare ifall kramperna fortsätter i mer än en timme.
Svimning
Värme kan orsaka blodtrycksfall, vilket kan ge plötslig yrsel eller svimning.
Vila på en sval plats med benen högt och drick mer vatten. Om tillståndet inte förbättras, kontakta läkare.
Solsting
Solsting orsakas av direkt värmestrålning mot huvudet och påverkan på centrala nervsystemet. Särskilt små barn är känsliga för solsting. Symtom kan vara huvudvärk, illamående, yrsel och irritabilitet.
Den som drabbats av solsting bör föras till en sval plats i skugga för vila och återhämtning. Huvudet ska hållas något höjt och en kall kompress kan läggas på pannan. Om allmäntillståndet försämras, kontakta läkare.
Värmeutmattning
Värmeutmattning utvecklas gradvis till följd av vätske- och saltbrist. Möjliga symtom är stark törst, kraftig svettning eller kall och fuktig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritabilitet och illamående.
Lindrig värmeutmattning går vanligtvis över när man dricker mer vatten och vilar på en sval plats. Ta av eller lätta på klädseln så att kroppen kan svalna. Kroppen kan kylas effektivare genom att fukta huden med svalt vatten, använda fläkt, eller lägga på kalla kompresser eller kylpåsar.
Om symtomen är kraftiga eller inte går över, kontakta hälso- och sjukvården. Ta i första hand kontakt per telefon (närmaste hälsocentral, jourmottagning eller 116 117 – Jourhjälpen). Ring endast nödnumret 112 vid akuta nödlägen. Om personen är förvirrad eller har nedsatt medvetandegrad, ring 112 omedelbart.
Värmeslag
Värmeutmattning kan utvecklas till ett livshotande tillstånd som kallas värmeslag. Värmeslag kan också uppstå mycket plötsligt vid kraftig fysisk ansträngning.
Vid värmeslag kan kroppen inte längre göra sig av med värme. Svettningen upphör och kroppstemperaturen stiger över 40 grader. Symtom på värmeslag kan vara varm och torr hud, svaghet, huvudvärk, illamående, balanssvårigheter, andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande beteende eller förvirring, kramper och plötslig medvetslöshet.
Vid misstanke om värmeslag ska man omedelbart ringa nödnumret 112.
Medan ambulansen väntar:
- Flytta personen till en skuggig och sval plats, klä av personen och börja kyla kroppen direkt. Kylning kan göras genom att duscha eller hälla svalt vatten på huden och genom att fläkta. Kalla kompresser eller kylpåsar kan placeras i nacke, armhålor och ljumskar.
- En vaken person placeras i halvsittande ställning eller med benen något höjda. En medvetslös person läggs i stabilt sidoläge.
- Ge kallt vatten eller annan kall dryck till den som är vid medvetande (dock inte drycker som innehåller alkohol eller koffein).
- Ge inte personen febernedsättande läkemedel såsom paracetamol eller aspirin.