För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är avsedd för yrkespersonal inom social- och hälsovården i enheter som producerar dygnet-runt-vård och omsorgstjänster (sjukhus och bäddavdelningar inom primärvården, servicehus samt boendeservice).
Värmeböljor och överhettning av lokaler utgör en betydande risk i vårdinrättningar och omsorgsenheter, eftersom särskilt äldre, långtidssjuka samt svårt sjuka personer är känsliga för värmens skadeverkningar. Anvisningen beskriver hur man genom förhandsplanering och åtgärder under värmeperioder kan förebygga problem orsakade av hetta.
Förebyggande beredskap
- Kartlägg de risker som värmeböljor kan orsaka: vilka avdelningar och rum värms upp lättast? Var finns patienter eller boende som är mest känsliga för värme?
- Installera termometrar i patient- eller boenderum, behandlingsrum, läkemedels- och materialförvar samt allmänna sällskaps- och väntrum för att övervaka temperatur och luftfuktighet.
- Säkerställ att fönster vid behov kan öppnas (om ventilationen tillåter) och skuggas med ljusa persienner eller gardiner. Överhettning kan även förebyggas med solskyddsfilm, yttre markiser eller skuggande växtlighet.
- Om patient- eller boenderum lätt blir varma, skapa särskilda svala utrymmen där temperaturen hålls under 25 grader. Gör nödvändiga ändringar och anskaffningar i god tid (t.ex. solskydd, portabla kylaggregat).
- Planera åtgärder inför värmeböljor, utse ansvarspersoner och utarbeta instruktioner för personalen. Instruera om uppföljningen av temperatur- och luftfuktigheten, metoder för att kyla rum, användning av svala utrymmen, identifiering och prioritering av riskpatienter, regelbunden uppföljning av mående och allmäntillstånd samt personalens välbefinnande och säkerhet. Fundera även på hur personalresurser vid behov kan förstärkas snabbt.
- Utbilda och informera personalen om värmeberedskap på förhand och vid inledningen av den varma årstiden.
- Följ väderprognoser och värmevarningar på sommaren och vidta åtgärder i god tid.
Åtgärder under värmeböljor
- I Finland utfärdar Meteorologiska institutet värmevarning när dygnets högsta temperatur väntas nå 27 grader och medeltemperaturen 20 grader. Skyddsåtgärder mot värme bör dock beaktas redan vid lägre temperaturer. Åtgärder ska vidtas alltid när inomhustemperaturen stiger ovanligt högt.
- Informera personalen om värmevarningen och påminn om rutiner och instruktioner.
- Säkerställ tillgång till vätska och andra nödvändiga förnödenheter.
- Följ inomhustemperaturer morgon, middag och sen kväll.
- Identifiera patienter/boende som är särskilt utsatta för värme och prioritera åtgärder vid behov.
Riskgrupper - Försök förhindra temperaturökning i patient- eller boenderum, behandlingsrum, läkemedelsförvar och allmänna utrymmen. Skugga soliga fönster, stäng fönster dagtid när uteluften är varmare än inomhusluften, släck onödiga lampor och apparater, vädra kvälls- och nattetid eller öka ventilationen. Använd kylaggregat eller dylika lösningar om möjligt.
- Fläktar ger lindring om inomhustemperaturen är under 35 grader. Vid högre temperatur ökar fläktar kroppens värmebelastning. Fläkten ska inte riktas direkt mot personen. Placera inte heller fläkten så att den blåser luft från en person mot en annan.
- Kyl vid behov ned åtminstone vissa patient-/boendeutrymmen till under 25 grader. Möjliggör att känsliga personer kan vistas i de nedkylda utrymmena åtminstone några timmar per dag. Allmänna svala utrymmen är bra för mer självgående boende och patienter.
- Följ regelbundet upp vätskebalans och allmäntillstånd. Utöver tecken på vätskebrist och sjukdomssymtom bör man följa med kroppstemperatur, puls och blodtryck. Anpassa vid behov medicinering enligt läkarens anvisningar. Kyl ned kroppen vid behov (t.ex. med kalla duschar eller kylomslag).
Värmesjukdomar - Använd lätta, vida kläder och sängkläder av naturmaterial (t.ex. bomull).
- Undvik onödig fysisk ansträngning och utevistelse under dagens varmaste timmar. Hållsi skuggan vid utevistelse.
- Var särskilt noggrann vid utskrivningsbedömning: ta i beaktande ifall hettan kan försämra hälsotillståndet, om hemmet lätt blir varmt eller om stöd saknas.
- Öka personalresurser om värmeåtgärder kräver det. Överväg att skjuta upp icke-brådskande verksamhet.
- Användning av personlig skyddsutrustning kan öka risken för värmerelaterade skador hos arbetstagare. Mer information finns att tillgå från Arbetshälsoinstitutet.
Arbete i värme (Arbetshälsoinstitutet)
Åtgärdsgränser för höga inomhustemperaturer enligt förordningen om boendehälsa
I förordningen om boendehälsa (545/2015) finns åtgärdsgränser för inomhustemperaturer. Utanför uppvärmningssäsongen är åtgärdsgränsen för höga inomhustemperaturer i servicehus, åldringshem och motsvarande lokaler 30 grader.
Om denna gräns överskrids ska den ansvariga parten utreda hälsorisken och vid behov åtgärda eller begränsa olägenheten. Vid problem kontakta fastighetsägaren och vid behov kommunens hälsoskyddsmyndighet.
Det är viktigt att notera att dessa gränsvärden inte är hälsobaserade – allvarliga hälsorisker kan uppstå redan vid lägre temperaturer. Åtgärder bör därför vidtas alltid när temperaturen stiger över det normala.