Värmeböljor och höga inomhustemperaturer kan innebära en hälsorisk för vem som helst som inte skyddar sig tillräckligt mot hettans effekter. Olika fysiologiska faktorer och hälsotillstånd som försämrar förmågan att reglera kroppstemperaturen ökar risken för hälsoproblem.
Hög ålder (över 65 år)
Allvarliga hälsoproblem, såsom ökat vårdbehov och för tidig dödlighet, förekommer under värmeböljor främst hos personer över 65 år. Åldersrelaterade fysiologiska förändringar försämrar kroppens värmeregleringsförmåga samt förmågan att känna hetta och törst. Kroniska sjukdomar och användningen av olika läkemedel bidrar till en ökad risk. Dessutom kan äldre ha fysiska, kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar som försvårar möjligheterna att skydda sig.
Spädbarns- och småbarnsålder (under 5 år)
Små barns förmåga att reglera kroppstemperaturen är ännu inte fullt utvecklad. Deras mindre kroppsstorlek i kombination med en proportionellt större hudyta gör dem extra sårbara för både värmestress och uttorkning.
Risken ökar därtill av barns större fysiska aktivitet. De kan inte heller lika bra tolka symtomen på värmestress eller skydda sig mot riskerna.
Nedsatt hälsotillstånd och funktionsförmåga
Kroniska sjukdomar och allvarliga akuta sjukdomar försämrar kroppens förmåga att tåla värmestress. Sjukdomar och läkemedel (t.ex. sådana som påverkar vätske- och elektrolytbalansen, hjärt–kärlsystemet eller har antikolinerga effekter) kan försämra värmeregleringen samt sänka funktionsförmågan och därmed möjligheterna att skydda sig mot hettans effekter. Vanliga riskfaktorer är till exempel
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Kroniska lungsjukdomar
- Diabetes
- Sköldkörtelsjukdomar
- Njursjukdomar
- Minnessjukdomar
- Psykiska sjukdomar
- Substansberoenden
- Svår intellektuell funktionsnedsättning
- Vissa sällsynta sjukdomar, såsom svåra iktyoser, hypohidrotisk ektodermal dysplasi och cystisk fibros
- Fysiska funktionsnedsättningar.
Kön
Kvinnor är fysiologiskt något känsligare för hetta, på grund av en mindre effektiv värmereglering och en lägre svettutsöndring jämfört med män.
Graviditet och amning
Under graviditeten ökar kroppens värmeproduktion och vätskebehov, vilket gör att risken för värmerelaterade sjukdomar ökar. Värmestress ökar risken för graviditetskomplikationer, för tidig födsel, låg födelsevikt, medfödda missbildningar samt missfall och fosterdöd. Även vid amning är risken för vätskebrist förhöjd hos den ammande.