För vem är anvisningen avsedd?
Modellen och anvisningarna för bedömning av konsekvenser för psykisk hälsa är avsedda att användas av alla förvaltningsområden inom kommuner och välfärdsområden som en del av bedömningen av hälso- och välfärdskonsekvenser. Bedömningen kan också tillämpas inom statsförvaltningen i beredningen av lagstiftning, policyer och program.
Varför bör konsekvenserna för den psykiska hälsan bedömas?
Kommunerna är enligt lag skyldiga att bedöma hur deras beslut påverkar invånarnas välfärd och hälsa. Även välfärdsområdena ska bedöma hur deras beslut och lösningar påverkar välfärden och hälsan hos olika målgrupper.
Invånarnas psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av beslut och åtgärder inom alla förvaltningsområden. Att främja och stödja psykisk hälsa förutsätter att frågor som rör psykisk hälsa beaktas inte bara i social- och hälsovårdens beslut, utan också i kommunens utbildnings-, boende- och miljöpolitik, samt i beslut som rör gemenskap och hållbar utveckling.
MIVA:s mål
Syftet med MIVA är att bedöma möjliga positiva och/eller negativa konsekvenser av beslut och åtgärder för psykisk hälsa. Effekterna av enskilda beslut kan bedömas per målgrupp eller på samhälls-, kommun- eller områdesnivå. Det är viktigt att identifiera hur olika befolkningsgrupper påverkas, till exempel äldre (t.ex. tillgång till tjänster, kollektivtrafik).
Utöver de allmänna målen för konsekvensbedömning – såsom öppenhet, transparens och delaktighet – syftar MIVA till att:
- öka förståelsen och ge beredare, beslutsfattare och intressenter (t.ex. kommuninvånare) information om hur olika åtgärder påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet
- förändra planeringspraxis och lösningar så att de främjar och stödjer psykisk hälsa
- stärka de positiva effekterna av beslut på psykisk hälsa och välbefinnande
- förebygga eller minska de negativa effekterna
- skapa bättre förutsättningar att följa upp och utvärdera hur målen för främjande av psykisk hälsa, förebyggande av psykiska störningar, vård och rehabilitering förverkligas.
Hur görs bedömningen?
Processen inleds med att behovet identifieras, det vill säga när man ser att ett ärende som bereds kan ha konsekvenser för den psykiska hälsan och det psykiska välbefinnandet. Därefter fastställs tidtabellen och vilka som deltar i bedömningen. I nästa steg granskas nuläget samt de alternativ som innebär en förändring av detta.
Som stöd är det viktigt att identifiera vilket kunskapsunderlag som behövs och samla in relevant information utifrån förhandsbestämda indikatorer.
Utifrån den insamlade informationen bedöms sedan hur olika alternativ påverkar psykisk hälsa och välbefinnande. Vid behov kompletteras bedömningen med ytterligare uppgifter, bland annat genom att involvera och höra olika intressenter. I det avslutande skedet jämförs alternativen, och ett beslut fattas. Efter beslutet är det viktigt att informera om beslutet och dess grunder samt att följa upp och i efterhand bedöma hur effekterna har förverkligats.
Vad behövs för en lyckad bedömning av konsekvenser för psykisk hälsa?
- Tydlig beskrivning av vad som ska bedömas och korrekt användning av begrepp
- Tillräckliga tidsmässiga och ekonomiska resurser
- Deltagande från olika sektorer inom kommunen eller välfärdsområdet
- Tydligt definierad målgrupp
- Bedömning av både kort- och långsiktiga effekter
- Beaktande av både positiva och negativa, direkta och indirekta effekter
- Bedömningen baseras på kunskap och delaktighet
- Bedömningen genomförs tillräckligt omfattande och på ett sätt som kan tillämpas i alla beslut i kommunen eller välfärdsområdet.
