Grannskapsarbete

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är avsedd i första hand för aktörer som ordnar kommunala och regionala rusmedels  och boendetjänster samt till myndigheter som ansvarar för trygghetsarbetet. Centrala samarbetspartner är invånare, olika lokala aktörer, företagare, bevaknings  och trygghetssektorn samt polisen.

Anvisningen lämpar sig också för yrkesutbildade personer inom social  och hälsovården samt för frivilligverksamhet.

Syftet med anvisningen är att minska de olägenheter som uppstår av narkotikaanvändning, öka tryggheten och trivseln i bostadsområden samt minska de negativa attityder och fördomar som riktas mot personer som använder narkotika och de tjänster som riktas till dem, eftersom dessa kan försämra eller hindra en persons vilja att söka hjälp.

Bakgrund och behov av områdesbaserat grannskapsarbete

Narkotikaanvändningen och relaterade skador har ökat i Finland under de senaste tio åren. Narkotikaanvändning kan synas i stadsbilden som öppet bruk eller försäljning, ordningsstörningar, nedskräpning eller en miljö som upplevs som otrygg eller ovårdad.

Personer som använder rusmedel samlas ofta i närheten av boendetjänster, rusmedelsvård eller andra lågtröskelverksamheter. Detta kan lokalt medföra olika störningar och öka invånarnas upplevelse av otrygghet. Även planeringen eller etableringen av tjänster som riktas till personer som använder rusmedel kan väcka oro, motstånd eller rädsla hos boende i området. Därför är det viktigt att invånarnas frågor och oro tas på allvar och bemöts på ett konstruktivt sätt.

Olägenheter relaterade till rusmedelsanvändning och upplevda trygghetsproblem hanteras genom aktivt multisektoriellt samarbete mellan polisen, uppsökande och fältinriktat arbete, rusmedels  och boendetjänster, tjänsternas användare samt hela grannskapet. Detta samarbete kallas grannskapsarbete.

Målen med grannskapsarbetet

Grannskapsarbetet syftar till att:

• miljön förblir trygg och trivsam för alla
• den negativa stigmatiseringen av personer som använder rusmedel och tjänsterna som riktas till dem minskar
• personer som använder eller återhämtar sig från rusmedel accepteras som en naturlig del av området
• personer som använder rusmedel ses som en del av gemenskapen

Hur genomförs grannskapsarbete? 

Grannskapsarbete fokuserar på praktiska lösningar och utformas alltid utifrån lokala behov. Systematiskt och regelbundet genomfört grannskapsarbete bör ingå som en etablerad arbetsform inom vissa tjänster. Dessa omfattar särskilt boendetjänster (bostad först enheter och tjänster för personer i hemlöshet), tjänster för substitutionsbehandling vid opioidberoende, hälsorådgivning för personer som använder narkotika och andra lågtröskeltjänster såsom dagcenter samt framtida eventuella övervakade brukarrum.

Metoder inom grannskapsarbete

Bemötande av respons och återkoppling

Det är rekommenderat att aktörer inom missbruks  och boendetjänster skapar en informationskanal för närboende, och att information om denna kanal aktivt sprids i område. Som kanaler för återkoppling kan till exempel användas ett kontaktformulär på verksamhetsutövarens webbplats, ett telefonnummer, e post eller ett WhatsApp nummer.

Miljöronder

Personal inom missbruks- eller boendetjänster bedriver grannskapsarbete genom att regelbundet och planerat vistas i närområdet – på gator, i parker och på platser där följdverkningar av drogbruk förekommer.

Arbetet omfattar bland annat möten med närboende, bemötande av deras oro samt förebyggande av problem och konflikter, till exempel genom att handleda personer som använder droger till ett hänsynsfullt beteende i offentliga miljöer. Störande beteende och problemsituationer bemöts med ett dialogbaserat och medlande arbetssätt.
I miljöronderna ingår även att städa omgivningen, till exempel genom att samla in använda redskap och annat skräp. Syftet med arbetet är dock inte enbart städning, utan att vara synlig och tillgänglig, svara på frågor och oro från närboende samt ingripa vid ordningsstörningar och förebygga konflikter genom närvaro.

Grannskapsarbetare kan också besöka butiker och andra verksamhetslokaler i området för att reda ut eventuella problem eller störningar. Genom detta arbetssätt har man även kunnat förebygga och utreda snatterier.

En mindre ersättning till personer som använder droger för deltagande i grannskapsarbete (till exempel insamling av använda sprutor och skräp) kan bidra till att minska behovet av att begå egendomsbrott.

Gemenskapsfrämjande aktiviteter

• Öppet hus dagar
• Grannskapsforum: regelbundna, öppna diskussionstillfällen dit närboende, företagare och andra aktörer i området bjuds in
• Kundforum tillsammans med serviceanvändare
• Utbildningstillfällen, kampanjer och kommunikation
• Gemensamma arbetsinsatser: städaktioner, gårds  och kvartersevenemang med mera

Samarbetspartners

• Miljöarbetet kan planeras, utvecklas och genomföras utifrån lokala behov genom att samla ett nätverk som kan omfatta till exempel:
• Polisen
• Aktörer inom uppsökande och fältbaserat arbete
• Andra aktörer inom missbruks- eller arbete med hemlöshet i området
• Erfarenhetsexperter och kamratstödjare
• Boendeföreningar, bostadsbolag, disponenter och boende i området
• Föräldraföreningar, skolor och daghem
• Företagare och handlare
• Övriga lokala aktörer
• Kommunala och regionala representanter
• Bevakningsföretag och ordningsvakter

Exempel på lokalt samarbete

I Helsingfors har ett nytt tvärsektoriellt och samordnat arbetssätt för grannskapsarbete utvecklats för att minska fördomar riktade mot personer som använder droger och samtidigt stödja deras tillgång till tjänster. Modellen för miljöarbete har utvecklats i samarbete med missbruks  och andra sakkunniga, polisen och boende under år 2022.

Modellen piloteras för närvarande i området Kurvi i Sörnäs. Kurvi arbetsgruppen erbjuder personer i området möjlighet att ta kontakt, få råd, be om stöd och delta i arbetet med gemensamma frågor för att främja trygghet och trivsel.