Informationsprodukter och verktyg för kunskapsbaserad ledning

Tjänsten Kärnuppgifterna för uppföljning, bedömning och styrning (på finska: Seurannan, arvioinnin ja ohjauksen ydintiedot, SAO) är välfärdsområdenas kanal för strategisk styrinformation.

Tjänsten samlar centrala uppgifter som behövs för uppföljning, bedömningen och styrning av ordnandet av social- och hälsovården. Innehållet baseras på det minimidatainnehåll som föreskrivs i 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården. 

Vilken information får du?

SAO har utformats särskilt för experter som behöver strategisk styrinformation, för de ministerier som styr välfärdsområdena samt för välfärdsområdenas högsta ledning. Tjänsten erbjuder användarna information om välfärdsområdenas aktuella läge och utveckling över tid samt jämförelseuppgifter mellan områdena i form av informativa instrumentpaneler.

Tjänsten möjliggör analyser av hur lagstadgade väntetider uppfylls, hur klientantal, servicebehov och kostnader utvecklas samt hur tjänsternas kvalitet, effektivitet och jämlikhet förverkligas.

Exempel på användning

1. Analysera hur de lagstadgade maximala väntetiderna för vård uppfylls i välfärdsområdena och jämför områden sinsemellan.
2. Granska hur klientantal, tillgång och användning av social- och hälsovårdstjänster samt servicebehov har utvecklats i olika välfärdsområden. 
3. Analysera hur kostnaderna för social- och hälsovårdens tjänster fördelas och utvecklas inom olika servicehelheter.
4. Bedöm servicebehov, användning och kostnader parallellt och gör analyser av tjänsternas kvalitet, effektivitet och jämlika genomförande.

Gå till SAO‑rapporteringstjänsten (på finska)

Verktyget ger jämförande information om hur förändringar i befolkningens åldersstruktur påverkar servicebehov och kostnader.

Verktyget visar prognoser för användning av tjänster och kostnader per välfärdsområde och på riksnivå. Det kan användas för att bedöma effekterna av sjunkande nativitet, befolkningens åldrande och skillnader mellan områden.

Exempel på användning

1. Analysera hur framtida befolkningsförändringar påverkar landets totala social- och hälsovårdsutgifter.Granska hur sjunkande nativitet syns i prognoserna för tjänster för barn, unga och familjer och vilka kostnadseffekterna är.
2. Granska hur befolkningens åldrande påverkar prognoserna för tjänster för äldre och vilka kostnadseffekterna blir.
3. Jämför välfärdsområden sinsemellan.

Ladda ner verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov (xls 40 MB)

Hälsans framtidsbild tjänsten ger prognoser och möjliga scenarier för utvecklingen av faktorer som påverkar servicebehovet i välfärdsområdena och på riksnivå fram till år 2040.

Vilken information får du?

I tjänsten kan du förutse det servicebehov som följer av åldrande, sjuklighet, levnadsvanor och vissa riskfaktorer i fråga om:

• Befolkningens hälsotillstånd: dåligt upplevd hälsa, multisjuklighet, psykisk belastning
• Levnadsvanor och riskfaktorer: till exempel fetma, rökning, fysisk inaktivitet på fritiden, diabetes, förhöjt kolesterol, högt blodtryck
• Arbets- och funktionsförmåga: dåligt upplevd arbetsförmåga, svårigheter för äldre att klara vardagen, gångsvårigheter
• Sjuklighet: scenarier för utvecklingen av alkoholkonsumtion, rökning och fetma
• Kostnader för hälsovårdstjänster ifetmans utvecklingsscenarier

Exempel på användning

1. Granska prognoser för vuxenbefolkningens upplevda hälsa, multisjuklighet och psykiska belastning.
2. Analysera hur olika utvecklingsbanor för riskfaktorer påverkar sjuklighet i området, t.ex. hur många fler eller färre som skulle insjukna i sjukdomar relaterade till alkohol, rökning eller fetma under de kommande tio åren.
3. Jämför situationen mellan välfärdsområden.
4. Använd uppgifterna för att planera och prioritera förebyggande insatser såsom livsstilsprogram och kampanjer.

Gå till tjänsten Framtidsbild för hälsa

Vilken information får du?

Tjänsten erbjuder aktuell information om hur den lagstadgade 28 dygns tidsfristen i terapigarantin för barn och unga uppfylls inom primärvården i de olika välfärdsområdena samt om vilka psykosociala metoder som används i vården.

Uppgifterna uppdateras en gång per månad.

Information om hur den lagstadgade 30 dygns tidsfristen inom socialvården uppfylls beräknas bli tillgänglig år 2027.

Exempel på användning

1. Granska hur terapigarantin uppfylls i välfärdsområdena inom primärvården. 
2. Granska vilka psykosociala metoder som används i olika områden. 
3. Använd uppgifterna för att utveckla verksamheten och stärka tjänsternas effektivitet.

Terapigaranti för barn och unga i primärvården, uppfyllande av maximitid

Terapigaranti för barn och unga i primärvården, psykosociala metoder (åtgärdskoder) som användes vid den första vårdkontakten

Rapporterna från de nationella kvalitetsregistren innehåller information om resultaten av vård och tjänster för nio patientgrupper som är betydelsefulla med tanke på befolkningens hälsa och social‑ och hälsovårdssystemet.

Vilken information får du?

Rapporterna visar resultat av vård och tjänster, såsom dödlighet, arbetsförmåga och andra kortsiktiga resultat som är relevanta för respektive patientgrupp. 
De innehåller dessutom några processindikatorer samt information om förekomst, incidens och patientantal för de sjukdomar som omfattas av granskningen.

Uppgifterna finns tillgängliga per område, åldersgrupp och som tidsserier på riksnivå och per välfärdsområde. Uppgifterna är jämförbara mellan områdena. 
Rapporterna uppdateras årligen, och diabetesregistrets rapporter uppdateras två gånger per år.

Exempel på användning

1. Granska storleken på viktiga patientgrupper och hur deras antal utvecklas i det egna området.
2. Analysera hur dödlighet och andra vårdresultat skiljer sig mellan områden.
3. Identifiera trender samt utvecklings- och förbättringsområden som stöd för strategisk planering.

Gå till rapporterna (endast på finska)

• Diabetesregistret
• HIV‑registret
• Njurregister
• Kvalitetsregister för vård av psykoser
• Ryggregistret
• Kvalitetsregister för vård av sjukdomar i mun och tänder
• Hjärtregistret
• Kvalitetsregister för inflammatoriska reumatiska sjukdomar

Läs om registrens uppgifter och resultat enligt tema:
Sjukdomar och vårdkvalitet​​​​​​

Resultaten från skolhälsoenkäten finns tillgängliga på riksnivå, per YTA område, per välfärdsområde och per kommun. Uppgifterna är jämförbara mellan områden.

Resultat för utbildningsanordnare och läroanstalter levereras separat med lösenordsskydd. Välfärdsområdenas kontaktpersoner får samlade resultat för de läroanstalter som är centrala för elevhälsotjänsterna.

Skolhälsoenkäten produceras vartannat år.

Vilken information får du?

Enkäten producerar uppföljningsdata om barns och ungas erfarenheter av hälsa, välbefinnande, skolgång och studier samt levnadsvanor.

Som svarargrupper ingår:

• elever i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen
• elever i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen
• studerande i årskurs 1 och 2 i gymnasiet
• studerande i årskurs 1 och 2 vid yrkesläroanstalter

Exempel på användning

Hyödynnä tietoja esimerkiksi:

1.  i välfärdsberättelser och välfärdsplaner.
2. som bakgrundsmaterial i barnkonsekvensbedömningar.
3. i delaktighetsarbete med barn och unga, t.ex. genom att ordna diskussioner mellan unga och beslutsfattare om vilka välfärdsfrågor som är viktiga just nu.
4. i uppföljning av förebyggande rusmedelsarbete.
5. Skapa en helhetsbild av elevers och studerandes välbefinnande för elevhälsotjänster och ungdomsarbete.

Gå till resultattjänst för enkäten Hälsa i skolan

Mer information

• Resultat av enkäten Hälsa i skolan, åk 4-5 i den grundläggande utbildningen
• Tidsserier 2006–2025 åk 8–9 i grundl. utb., gymnasiet, yrkesläroanstalterna
• Indikatorer för Enkäten Hälsa i skolan i Sotkanet

Vilken information får du?

Sotkanet innehåller nästan 4 000 indikatorer om befolkningens välfärd och hälsa samt om användning och ekonomi inom social- och hälsovården.

Tjänsten innehåller även bakgrundsuppgifter om bland annat befolkningsstruktur och dess prognostiserade utveckling. Uppgifterna finns tillgängliga på flera geografiska nivåer från år 1990 och framåt.

Exempel på användning

Tjänsten ger information om områden och deras servicesystem, till exempel:

1. Vilka som är områdets nettodriftskostnader för social- och hälsovården totalt, euro per invånare (ind. 5956).
2. Hur mycket personal inom hälso- och sjukvården det finns i den offentliga sektorn per 10 000 invånare (ind. 4604).
3. Hur stor andel (%) av befolkningen som är 0–17 år (ind. 1065).
4. Hur stor andel av 0–17‑åringarna som är placerade utanför hemmet, procent av motsvarande åldersgrupp (ind. 191).
5. Hur stor andel (%) av befolkningen som enligt befolkningsprognosen för 2040 utgörs av 0–17‑åringar (beräknat 2024) (ind. 814).
6. Hur stor andel (%) av befolkningen som är 75 år fyllda (ind. 171).
7. Hur stor andel (%) av personer som fyllt 75 år som den 31.12. finns i institutionsvård eller långvarig institutionsvård vid hälsocentraler, procent av motsvarande åldersgrupp (ind. 3367).
8. Hur stor andel (%) av befolkningen som enligt befolkningsprognosen för 2040 utgörs av personer som fyllt 75 år (beräknat 2024) (ind. 757).

Till Sotkanets startsida

Sotkanets statistiksökning

Vilken information får du?

Tjänsten öppnar upp strukturen för de sjuklighetsuppgifter som används i välfärdsområdenas behovsindex och finansiering.

Uppgifterna är indelade enligt välfärdsområde, år, sjukdomsklass och datakälla.

Exempel på användning

Granska bland annat:

1. Hur stor andel av befolkningen i varje område som hör till respektive sjukdomsklass och bedöm om detta motsvarar den bild som områdets egna datasystem ger.
2. Från vilka datakällor sjuklighetsuppgifterna har hämtats för varje sjukdomsklass och om detta skiljer sig från andra områden.
3. Om antalet personer som hör till respektive sjukdomsklass har förändrats mellan åren.

Gå till rapporten Sjuklighetsuppgifter i välfärdsområdenas behovsjusteringsmodell för social- och hälsovårdens finansiering (på finska)

Tjänsten ger en översikt över det förebyggande arbetet i välfärdsområdena genom hyte-koefficienten, som påverkar områdenas finansiering. Huvudsidan visar erhållen finansiering, hyte-koefficienten samt resultat för process- och resultatindikatorer som ligger till grund för koefficienten. Kartor och stapeldiagram visar skillnader mellan välfärdsområdena.

Tjänsten kan användas för att bedöma hur det förebyggande arbetet i ett område förhåller sig till andra områden och om det finns behov av att stärka eller bibehålla utvecklingen.

Genom att granska processindikatorer kan man se hur arbetet genomförs, och genom resultatindikatorer hur arbetet påverkat befolkningens välfärd och hälsa.

Exempel på användning

• Granska hur det förebyggande arbetet i området förhåller sig till andra områden.
• Bedöm om det finns behov av att stärka eller bibehålla utvecklingen.
• Granska processindikatorer för att se hur arbetet genomförs.
• Granska resultatindikatorer för att se hur arbetet påverkat befolkningens välfärd och hälsa.

Gå till rapporten Hyte-koefficient för välfärdsområderna (på finska)

Mitä tietoa saat?

TEAviisari synliggör det hälsofrämjande arbete som kommuner, skolor, läroanstalter och välfärdsområden utför. Jämförbara uppgifter stöder utveckling, ledning och bedömningen av verksamheten både lokalt och nationellt. Uppgifterna presenteras som tolkade och poängsatta grafer samt som grundfördelningar per fråga.

Exempel på användning

1. Granska hur den egna kommunen, skolan, läroanstalten eller välfärdsområdet står sig i jämförelse med andra.
2. Följ utvecklingen över tid.
3. Analysera enskilda fenomen och deras utveckling.
4. Identifiera styrkor och utvecklingsområden.
5. Använd uppgifterna i välfärdsberättelser, välfärdsplaner, elevhälsoplaner och planer för barns och ungas välfärd.

Gå till tjänsten TEAviisari

Syftet med guiden är att vägleda välfärdsområdena i att utveckla enhetliga och kompatibla digitala social- och hälsovårdstjänster och verksamhetsmodeller som följer de nationella rekommendationerna.

Exempel på användning

1. Utnyttja guiden i utvecklingen av digitala tjänster så att tjänsterna uppfyller regleringen och de centrala kraven. 
2. Utnyttja den i den övergripande planeringen av digitala tjänster, till exempel ur perspektivet för helhetsarkitektur och verksamhetsförändring.

Gå till Allmän guide för utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster (på finska)

Modellen för att bedöma den digitala mognadsnivån vägleder välfärdsområdena i att utveckla sin förmåga att producera digitala social- och hälsovårdstjänster.

Att använda modellen främjar planeringen och införandet av jämlika, tillgängliga och effektiva digitala tjänster som utgår från klientens eller patientens behov. Användningen av modellen stöder kunskapsbaserad styrning både i välfärdsområdena och på nationell nivå.

Modellen kan också användas i utvecklingen av samarbetet inom samarbetsområdena och i utvecklingen av digitala tjänster.

Exempel på användning

1. Utnyttja modellens delområden i utvecklingen och bedömningen av den digitala mognadsnivån i ditt eget område.
2. Granska uppgifter om till exempel utvecklingen av personalens professionella digitala kompetens eller ledningskompetens i välfärdsområdena. 
3. Jämför utvecklingen mellan olika delområden inom välfärdsområdet eller samarbetsområdet.

Välfärdsområdenas digitala social‑ och hälsovårdstjänster – rapportverktyg och delområden i bedömningsmodellen (på finska)

Hyvinvointialueiden digitaalisten palvelujen kypsyystason arviointi: tulokset 2022 ja 2025 (Julkari, på finska)

I rapporten granskas finländarnas välfärd och hälsa, deras utveckling och framtidsutsikter samt frågor som rör social- och hälsovårdstjänster, social trygghet och krisberedskap.

Vilken information får du?

Rapporten innehåller rekommendationer för lösningar på centrala samhällspolitiska utmaningar och för att stärka den sociala hållbarheten.

Översikten innehåller också bedömningar av kostnadsbesparingar som kan uppnås genom förebyggande åtgärder.

Exempel på användning

1. Ta reda på om förlorade levnadsår varierar mellan män och kvinnor i olika dödsorsaksgrupper i det egna välfärdsområdet.
2. Analysera hur hälso- och sjukvårdskostnaderna fördelas mellan basnivå och specialiserad nivå.
3. Undersök skillnader i stöd för funktionshindrades mobilitet mellan välfärdsområden.

Lösningar för att bygga ett hållbart samhälle : Befolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025

Materialet om social- och hälsovårdens ekonomi består av driftsekonomi och investeringsutgifter för välfärdsområden och samkommuner samt för kommuner och samkommuner, baserat på de ekonomiska uppgifter som samlats in av Statskontoret. Uppgifterna omfattar bokslutsuppgifter samt driftsekonomiska och investeringsrelaterade kostnadsuppgifter per servicelklass.

Exempel på användning

1. Jämför hur välfärdsområdets kostnader har utvecklats inom olika tjänster och servicehelheter från och med år 2023.
2. Jämför välfärdsområdenas nettokostnader eller euro per invånare per tjänst och servicehelhet.
3. Ta del av nyckeltalen i välfärdsområdets bokslut.
4. Ta del av de inkomster och utgifter inom social- och hälsovården som kommunerna har rapporterat och som fortfarande har uppstått för kommunerna efter att välfärdsområdena inrättades.

Verktyget ger jämförande information om hur förändringar i befolkningens åldersstruktur påverkar servicebehov och kostnader.

Verktyget visar prognoser för användning av tjänster och kostnader per välfärdsområde och på riksnivå.

Exempel på användning

1. Granska hur den sjunkande nativiteten syns i välfärdsområdet, till exempel i prognosen för serviceklassen för barn, unga och familjer, och vilka kostnadseffekter denna förändring medför.
2. Granska hur befolkningens åldrande påverkar prognoserna för tjänster för äldre och vilka kostnadseffekterna blir.
3. Granska hur tjänsterna bör riktas på längre sikt när befolkningsstrukturen förändras, och hur detta bör beaktas i planeringen av ekonomin och personalresurserna.

Ladda ner verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov (xls 40 MB)

I materialet hittar du de enhetskostnader för social- och hälsovårdstjänster som THL årligen beräknar för välfärdsområdena och Helsingfors.

Enhetskostnaderna beräknas för alla tjänster för vilka THL har tillgång till tillförlitliga uppgifter från vårdanmälningsregistret och barnskyddsregistret.

Exempel på användning

1. Se hur mycket det i genomsnitt kostar på nationell nivå när välfärdsområdena till exempel ordnar ett läkarbesök, ett vårddygn eller en barnskyddstjänst.
2. Granska hur enhetskostnaderna för olika tjänster har förändrats mellan åren.
3. Jämför enhetskostnaderna för tjänsterna i ditt eget område med enhetskostnaderna på nationell nivå och utnyttja informationen i ledningen och i kollegial utveckling.

THL beräknar behovskoefficienter för välfärdsområdena, vilka beskriver områdets servicebehov i förhållande till hela befolkningens behov.

En betydande del (80 %) av statens finansiering till välfärdsområdena fördelas utifrån dessa koefficienter.

Exempel på användning

1. Jämför behovet av social- och hälsovårdstjänster mellan välfärdsområdena.
2. Jämför behovet av social- och hälsovårdstjänster i de enskilda välfärdsområdena mellan olika år.
3. Granska på vilka grunder fördelningen av statens finansiering för social- och hälsovården mellan områdena i huvudsak baseras.

I statistikrapporten granskas sjukhusens produktivitet både per producent och regionalt.

I producentvisa granskningar analyseras patientens vårdepisod sjukhusvis, och sjukhusen jämförs med varandra – det vill säga universitetssjukhus jämförs med andra universitetssjukhus och centralsjukhus med andra centralsjukhus.

I den regionala granskningen görs jämförelsen enligt befolkningens bostadsort, per välfärdsområde och per kommun: välfärdsområden jämförs med andra välfärdsområden och kommuner med andra kommuner.

Exempel på användning

1. Granska utvecklingen av produktionen, kostnaderna och produktiviteten inom den somatiska specialiserade sjukvården per sjukhusgrupp och per sjukhus.
2. Granska
   1. de beräknade kostnaderna för sjukhusens DRG‑poäng och deras avvikelser från sjukhusgruppens genomsnittskostnad,
   2. produktivitetsskillnaderna mellan sjukhusen inom samma sjukhusgrupp,
   3. kostnadsavvikelser som beror på tjänsternas användning och produktivitet per välfärdsområde eller kommun,
3. sjukhusens patientstruktur (verksamhetens svårighetsgrad) jämfört med andra sjukhus.Jämför den egna sjukhusets/välfärdsområdets verksamhet, kostnader och produktivitet med andra sjukhus/välfärdsområden.

Sairaaloiden tuottavuus -tilastoraportti (Julkari, på finska)

Produktivitetsmaterialet har delats upp i separata producent- och områdesdatabaser, vilket möjliggör jämförelser av sjukhusens vårdverksamhet och kostnader ur olika perspektiv med liknande indikatorer.

Båda databaserna kan granskas för ett enskilt år eller som femåriga tidsserier.

Producentdatabaserna visar verksamhet per sjukhus och specialitet.

Områdesdatabaserna visar verksamhet och produktivitet utifrån invånarnas hemkommun.

För att få en helhetsbild är det nyttigt att genomföra bedömningen både ur producentens och områdets perspektiv.

Exempel på användning

1. Sök information om användningen av specialiserade sjukvårdstjänster per välfärdsområde.
2. Granska hur stora kostnader som har uppstått för vården av ett visst hälsoproblem.
3. Utnyttja uppgifterna genom att jämföra den egna regionens verksamhet och kostnader med andra välfärdsområden och med hela landet.

Bekanta dig med materialet på sidan Sjukhusens produktivitet

Som stöd för planeringen av ekonomi och personalresurser finns det i Sotkanet bland annat indikatorer som beskriver välfärdsområdenas ekonomiska resurser inom social- och hälsovården samt deras personalstruktur.

Exempel på användning

Du kan till exempel granska nettodriftskostnaderna för olika servicehelheter samt mängden personal inom social- och hälsovården och arbetsbelastningen:

1. Nettodriftskostnader för social- och hälsovården totalt, euro per invånare (ind. 5956)
2. Nettodriftskostnader för somatisk specialiserad sjukvård (inkl. munhälsovårdens specialnivå), euro per invånare (från 2022–) (ind. 4036)
3. Nettodriftskostnader för socialtjänster som används av personer i arbetsför ålder (18–64 år), euro per invånare (ind. 5666)
4. Nettodriftskostnader för socialtjänster som används av personer med funktionsnedsättning totalt, euro per invånare (ind. 5771)
5. Nettodriftskostnader för institutionsvård för personer med funktionsnedsättning totalt, euro per invånare (ind. 3771)
6. Nettodriftskostnader för mentalvårds- och missbrukartjänster totalt, euro per invånare (ind. 5416)
7. Antal anställda inom hälso- och sjukvården i den offentliga sektorn per 10 000 invånare (ind. 4604)
8. Antal anställda inom socialvården i den offentliga sektorn per 10 000 invånare (ind. 4619)
9. Sysselsatta inom området, bransch social- och hälsovård per 10 000 invånare (ind. 5389)
10. Arbetsbelastning som varit ett betydande problem i lagstadgade tjänster för äldre, % av verksamhetsenheterna (ind. 6006)

Gå till Sotkanets sökning

Välfärdsområdenas kostnader för social- och hälsovårdstjänster rapporterade så att de har relaterats till befolkningens behov av social- och hälsovårdstjänster i respektive område.

Utöver totalkostnaderna rapporteras kostnaderna också enligt uppgiftshelheter, såsom tjänster för äldre och mun- och tandvård.

Exempel på användning

1. Jämför kostnaderna för organiseringen av social‑ och hälsovårdstjänster mellan välfärdsområdena, när respektive områdes servicebehov har beaktats i kostnaderna.
2. Jämför utvecklingen av kostnaderna för organiseringen av social‑ och hälsovårdstjänster i varje välfärdsområde, när förändringar i befolkningens servicebehov i området har beaktats.

På förstasidan visas samlat den finansiering som fördelas utifrån hyte‑koefficienten. Med hjälp av kartan och stapeldiagrammet kan man se hur väl området klarar sig i förhållande till andra välfärdsområden.

Finansiering fördelades för första gången år 2026 utifrån hyte‑koefficienten.

Exempel på användning

1. Välj euro per invånare. Vyn visar hur många euro området får per invånare utifrån hyte‑koefficienten. Utifrån detta framgår också variationsintervallet mellan välfärdsområdena.
2. Välj euro, så ser du hur mycket finansiering välfärdsområdena får utifrån hyte‑koefficienten.

Gå till rapport HYTE-koefficient för välfärdsområderna

I TEAviisari kan man se med vilka personalresurser det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedrivs i kommunerna och välfärdsområdena, det vill säga arbetet med att främja välfärd och hälsa. Detta gäller till exempel välfärdsområdenas rådgivningstjänster samt elev- och studerandevårdstjänster inom både den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

Exempel på användning

1. Granska hur stor andel av sin arbetstid kommunens välfärdssamordnare eller motsvarande i genomsnitt använder för samordning, förvaltning och planering av arbetet med att främja välfärd och hälsa.
2. Granska bland annat vilka resurser inom studerandevårdstjänster som står till skolornas och läroanstalternas förfogande.
3. Granska vilka personalresurser välfärdsområdena har inom rådgivningstjänster samt inom studerandevårdstjänster i både den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Jämför situationen i området med andra områden och med nationella rekommendationer.
4. Granska arbetsinsatserna hos personalen inom kommunens idrottsverksamhets förvaltning och planering, eller hur stor andel av sin arbetstid den tjänsteinnehavare som ansvarar för kulturverksamheten i kommunen använder för skötseln av kulturverksamheten.

Gå till tjänsten TEAviisari

Rapporten visar årliga patientantal som baserar sig på alla diagnoser som har registrerats inom hälso‑ och sjukvården och rapporterats till THL:s vårdanmälningsregister från den offentliga hälso‑ och sjukvården, den privata hälso‑ och sjukvården samt företagshälsovården.

Uppgifterna finns tillgängliga från och med år 2021.

Från rapporterna får du

• en övergripande bild av de diagnoser som har registrerats inom hälso  och sjukvården
• patientantal inom primärvården, företagshälsovården, den somatiska specialiserade sjukvården och den psykiatriska specialiserade sjukvården, fördelade efter besökstyp, från både offentliga och privata tjänster.

ICD-10-diagnoser inom den offentliga, privata och företagshälsovården (statistikkub)

ICD-10-diagnoser inom den offentliga, privata och företagshälsovården (sammanfattande rapport)

Statistikkuben visar uppgifter ur vårdanmälningsregistren som gäller hela hälso‑ och sjukvården. Uppgifterna finns tillgängliga sektorsvis, det vill säga indelade i den offentliga hälso‑ och sjukvården, den privata hälso‑ och sjukvården och företagshälsovården. Uppgifter om företagshälsovården finns dessutom tillgängliga uppdelade efter privat och offentlig produktion.

Uppgifterna finns tillgängliga från och med år 2022.

Från rapporten får du en övergripande bild av vårdhändelserna och patienterna inom hälso‑ och sjukvården.

Exempel på användning

Uppgifterna kan granskas enligt tjänst, välfärdsområde, år samt efter patientens åldersgrupp, kontaktform, servicesektor eller mottagarens yrke.

• Användning av hälso- och sjukvårdstjänster sektorsvis
• Användning av hälso och sjukvårdstjänster per välfärdsområde som kartvy
• Hälso- och sjukvårdstjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården, den privata hälso- och sjukvården och företagshälsovården (statistikkub)

Rapporterna från de nationella kvalitetsregistren innehåller resultat för vård och tjänster för nio patientgrupper som är betydelsefulla för befolkningens hälsa och för social- och hälsovårdssystemet, med uppföljning över olika tidsperioder. Uppgifterna kan jämföras mellan områden samt med resultaten för hela landet. Resultaten kan också granskas som tidsserier. Förutom resultatindikatorer innehåller rapporterna även ett antal processindikatorer.

Utöver resultat- och processindikatorerna presenteras även uppgifter om sjukdomarnas prevalens och incidens.

Rapporterna uppdateras årligen och kompletteras med nya uppgifter och indikatorer. Diabetesregistres rapporter uppdateras två gånger per år.

Exempel på användning

1. Granska i vilka former av boendeservice inom socialvården psykos­patienterna i ditt område bor och jämför situationen med andra områden. Överväg om det finns behov av att utveckla fördelningen av tjänsterna.
2. Studera rapporten från diabetesregistret. Bedöm om åtgärderna för att förebygga typ 2‑diabetes återspeglas i en minskad incidens av nya patienter.
3. Utifrån rapporten från hjärtregistret, bedöm hur samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och primärvården fungerar i sekundärpreventionen av kranskärlssjukdom.
4. Delta i den nationella kollegiala utvecklingsdagen som ordnas en gång per år, där du får lära dig att granska resultaten i ditt eget område och möjlighet att utbyta erfarenheter och synpunkter med andra sakkunniga.

Gå till rapporterna

• Diabetesregistret
• HIV-registret
• Njurregistret
• Kvalitetsregistret för psykosvård
• Ryggregistret
• Kvalitetsregistret för vård av sjukdomar i mun och tänder
• Hjärtregistret
• Kvalitetsregistret för inflammatoriska reumatiska sjukdomar

Läs om registrens uppgifter och resultat per tema:
Sjukdomar och vårdkvalitet

Verktyget ger jämförande information om hur förändringar i befolkningens åldersstruktur påverkar servicebehov och kostnader.

Prognoserna för användning av tjänster och kostnader visas i figurer och tabeller.

Uppgifter finns per välfärdsområde och på riksnivå. 

Exempel på användning

1. Analysera hur framtida befolkningsförändringar påverkar landets totala social- och hälsovårdsutgifter.
2. Granska hur sjunkande nativitet syns i prognoserna för tjänster för barn, unga och familjer och vilka kostnadseffekterna är.
3. Granska hur befolkningens åldrande påverkar prognoserna för tjänster för äldre och vilka kostnadseffekterna blir.
4. Jämför välfärdsområden sinsemellan.

Ladda ner verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov (xls 40 MB)

I Sotkanet hittar du omfattande uppgifter som stöd för utvecklingen av hälso  och sjukvårdstjänster.

Indikatorerna beskriver bland annat användningen av hälso  och sjukvårdstjänster, kostnader och personalresurser i relation till befolkningsmängden.

Det finns till exempel information om primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens tjänster, mun  och tandvården, kirurgiska ingrepp, sjukhusvård relaterad till rusmedel samt personalen inom hälso  och sjukvården.

Exempel på användning

Granska användningen av hälso  och sjukvårdstjänster, kostnader och personalresurser, till exempel:

1. Andel av befolkningen som är klienter inom primärvårdens öppenvård och vårdavdelningsvård, % (indikator 5371)
2. Patienter inom den somatiska specialiserade sjukvårdens vårdavdelningsvård per 1 000 invånare (indikator 1260)
3. Patienter med åtgärdsinriktade vårdperioder (kirurgiska ingrepp) per 1 000 invånare (indikator 2997)
4. Patienter som vårdats på sjukhusens och hälsocentralernas vårdavdelningar på grund av rusmedel per 1 000 invånare (indikator 1278)
5. Nettodriftskostnader för den somatiska specialiserade sjukvården (inkl. tjänster på specialnivå inom mun  och tandvården), euro per invånare (2022–) (indikator 4036)
6. Alla patienter inom mun  och tandvården vid hälsocentraler per 1 000 invånare (indikator 1559)
7. Det totala antalet anställda inom hälso  och sjukvården i den offentliga sektorn  10 000 invånare (indikator 4604)

Gå till Sotkanets sökning

På sidorna finns information om tillgång till vård inom primärvården och den specialiserade sjukvården.

Dessutom finns uppgifter om genomförandet av terapigarantin och om vårdens kontinuitet.

Årliga uppgifter publiceras i statistikrapporter, medan aktuella månatliga uppgifter publiceras i databasrapporter.

Exempel

Granska hur de lagstadgade maximala väntetiderna för tillgång till vård uppfylls inom den offentliga hälso‑ och sjukvården.

Statistisk information om tillgång till vård

Aktuell information om genomförandet av mentalvårds- och missbrukartjänsterna, vårdens innehåll, antalet besök samt användningen av evidensbaserade metoder per välfärdsområde.

Uppgifterna om välfärdsområdena är inbördes jämförbara.

Uppgifterna i rapporten uppdateras månadsvis.

Exempel på användning

1. Granska mentalvårdsrelaterade besök inom hälso  och sjukvården enligt patientantal och servicehändelser på riksnivå, både inom primärvården och den specialiserade sjukvården.
2. Granska antalet mentalvårdsrelaterade servicehändelser områdesvis i relation till områdets befolkningsmängd.
3. Granska mentalvårdsrelaterade besök enligt serviceform, besöksgrupp, åldersgrupp eller använd metod.
4. Jämför uppgifterna för ett välfärdsområde med uppgifterna för ett annat område eller med uppgifter för hela landet.

Gå till rapporteringstjänsten Mielenterveyden tilannekuva

Uppgifter om vårdens kontinuitet rapporteras för närvarande endast i form av indikatorer.

Indikatorn beskriver den genomsnittliga kontinuiteten i vårdrelationen och interaktionen mellan patient och yrkesutbildad person som en del av vårdens kontinuitet, hos kunder som har använt icke brådskande öppenvårdstjänster inom primärvården.

Statistiken är för närvarande under utveckling.

Exempel på användning

1. Granska utvecklingen av vårdens kontinuitet i olika välfärdsområden.
2. Granska utvecklingen av vårdens kontinuitet vid läkarbesök inom den öppna mottagningsverksamheten.
3. Granska utvecklingen av vårdens kontinuitet bland personer över 65 år vid både läkar- och sjukskötarmottagningar.
4. Granska utvecklingen av vårdens kontinuitet bland multisjuka vid både läkar- och sjukskötarmottagningar.

Vårdkontinuitet (COCI) vid mottagningsbesök hos sjukskötare inom primärvårdens öppenvård i Sotkanet

Till primärvårdens öppenvårdstjänster hör till exempel öppenvårdsmottagningar, mentalvårds  och missbruksvård, rehabilitering, rådgivningstjänster, hemsjukvård och sjukhus i hemmet i den mån dessa inte ordnas inom den specialiserade sjukvården.

Om primärvårdens öppenvårdstjänster publiceras information i form av

• statistikrapporter (SVT, det vill säga Finlands officiella statistik)
• databasrapporter (sammanfattningar och kuber)
• indikatorer

Exempel på användning

1. Granska antalet besök och klienter inom primärvårdens öppenvård enligt välfärdsområde och tjänst.
2. Granska diagnoserna och besöksorsakerna inom primärvårdens öppenvård.
3. Granska åtgärderna inom primärvårdens öppenvård.
4. Granska den fortsatta vården inom hälso‑ och sjukvårdens öppenvård.

Statistisk information om primärvården

Företagshälsovårdstjänster tillhandahålls av både privata och offentliga tjänsteproducenter.

Om företagshälsovårdstjänster publiceras information i form av databasrapporter i samarbete med Arbetshälsoinstitutet.

Exempel på användning

1. Granska antalet besök och klienter inom företagshälsovården enligt klienternas hemkommun.
2. Granska diagnoserna och besöksorsakerna inom företagshälsovården.
3. Granska arbetsoförmögenhetsperioderna inom företagshälsovården.

Statistisk information om företagshälsovården

Rapporterna innehåller indikatoruppgifter som gäller vården av tre patientgrupper (hjärtinfarkt, hjärninfarkt och höftfraktur) samt vårdens effekt och kostnadseffektivitet.

Uppgifterna rapporteras per välfärdsområde och per producent. För att säkerställa jämförbarhet presenteras uppgifterna även som riskjusterade.

Exempel på användning

1. Granska hur antalet patienter med hjärtinfarkt, hjärninfarkt och höftfraktur samt uppgifter om vård och effekt har utvecklats i Finland under 2000 talet.
2. Jämför hur vårdens effekt har utvecklats i olika välfärdsområden i förhållande till riksgenomsnittet.
3. Undersök om det finns skillnader mellan producenter i hur vården genomförs, till exempel i längden på den första vårdperioden.

Bekanta dig med rapporterna om vårdkedjans funktion, effekt och kostnader (Perfect, på finska)

Tjänsten ger en översikt över det förebyggande arbetet i välfärdsområdena genom hyte-koefficienten, som påverkar områdenas finansiering. Huvudsidan visar erhållen finansiering, hyte-koefficienten samt resultat för process- och resultatindikatorer som ligger till grund för koefficienten. Kartor och stapeldiagram visar skillnader mellan välfärdsområdena.

Tjänsten kan användas för att bedöma hur det förebyggande arbetet i ett område förhåller sig till andra områden och om det finns behov av att stärka eller bibehålla utvecklingen.

Genom att granska processindikatorer kan man se hur arbetet genomförs, och genom resultatindikatorer hur arbetet påverkat befolkningens välfärd och hälsa.

Exempel på användning

1. Granska hur det förebyggande arbetet i området förhåller sig till andra områden.
2. Bedöm om det finns behov av att stärka eller bibehålla utvecklingen.
3. Granska processindikatorer för att se hur arbetet genomförs.
4. Granska resultatindikatorer för att se hur arbetet påverkat befolkningens välfärd och hälsa.

Gå till rapporten HYTE‑koefficienten för välfärdsområdena

I TEAviisari kan man se med vilka personalarbetsinsatser det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, det vill säga arbetet med att främja välfärd och hälsa, bedrivs i kommunerna och välfärdsområdena. Detta gäller till exempel välfärdsområdenas rådgivningstjänster samt studerandevårdstjänster inom både den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

Exempel på användning

1. Granska hur stor andel av sin arbetsinsats kommunens välfärdssamordnare eller motsvarande i genomsnitt använder för samordning, förvaltning och planering av arbetet med att främja välfärd och hälsa.
2. Granska bland annat vilka resurser inom studerandevårdstjänster som står till skolornas och läroanstalternas förfogande.
3. Granska vilka personalresurser välfärdsområdena har inom rådgivningstjänster samt inom studerandevårdstjänster i både den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Jämför situationen i området med andra områden och med nationella rekommendationer.
4. Granska arbetsinsatserna hos personalen inom kommunens idrottsverksamhets förvaltning och planering, eller hur stor andel av sin arbetstid den tjänsteinnehavare som ansvarar för kulturverksamheten i kommunen använder för skötseln av kulturverksamheten.

Gå till tjänsten TEAviisari

Syftet med guiden är att vägleda välfärdsområdena i att utveckla enhetliga och kompatibla digitala social- och hälsovårdstjänster och verksamhetsmodeller som följer de nationella rekommendationerna.

Exempel på användning

1. Utnyttja guiden i utvecklingen av digitala tjänster så att tjänsterna uppfyller regleringen och de centrala kraven. 
2. Utnyttja den i den övergripande planeringen av digitala tjänster, till exempel ur perspektivet för helhetsarkitektur och verksamhetsförändring.

Gå till Allmän guide för utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster (på finska)

Modellen för att bedöma den digitala mognadsnivån vägleder välfärdsområdena i att utveckla sin förmåga att producera digitala social- och hälsovårdstjänster.

Att använda modellen främjar planeringen och införandet av jämlika, tillgängliga och effektiva digitala tjänster som utgår från klientens eller patientens behov. Användningen av modellen stöder kunskapsbaserad styrning både i välfärdsområdena och på nationell nivå.

Modellen kan också användas i utvecklingen av samarbetet inom samarbetsområdena och i utvecklingen av digitala tjänster.

Exempel på användning

1. Utnyttja modellens delområden i utvecklingen och bedömningen av den digitala mognadsnivån i ditt eget område.
2. Granska uppgifter om till exempel utvecklingen av personalens professionella digitala kompetens eller ledningskompetens i välfärdsområdena. 
3. Jämför utvecklingen mellan olika delområden inom välfärdsområdet eller samarbetsområdet.

Välfärdsområdenas digitala social‑ och hälsovårdstjänster – rapportverktyg och delområden i bedömningsmodellen (på finska)

Hyvinvointialueiden digitaalisten palvelujen kypsyystason arviointi: tulokset 2022 ja 2025 (Julkari, på finska)

De nationella klientfeedbackenkäterna genomförs ungefär vartannat år vid mottagningar på hälsostationer, tandvårdskliniker samt vid mödra  och barnrådgivningar.

Vilken information får du?

Genom klientfeedbackenkäterna samlas jämförbar respons in från alla välfärdsområden om samma tjänster vid samma tidpunkter. På så sätt fås en helhetsbild av hur klienterna upplever de tjänster de har fått.

Exempel på användning

1. Granska och jämför NPS rekommendationsindexvärdena som välfärdsområdena har fått vid primärvårdens mottagningar.
2. Granska om kunderna vid tandvårdsklinikerna upplever att vården av smärta och rädsla fungerar lika bra i alla välfärdsområden.
3. Granska familjernas nöjdhet med rådgivningstjänsterna i ett visst välfärdsområde vid olika rådgivningar.

Granska resultaten av enkäterna

Resultaten av klientfeedbackenkäten vid hälsostationer i sammanställningsvyn

Resultaten av klientfeedbackenkäten vid tandvårdskliniker i sammanställningsvyn

Äitiys- ja lastenneuvoloiden asiakaspalautekyselyn tuloksia koostenäkymässä

I tjänsten hittar du uppskattningar av antalet klienter inom olika serviceuppgifter inom socialvården samt de uppgifter som kommunerna och välfärdsområdena har lämnat in.

I statistikrapporten presenteras klienternas åldersstruktur och de gemensamma klienterna mellan serviceuppgifterna utifrån uppgifterna från områden med heltäckande data.

Rapporten innehåller både uppgifter som välfärdsområdena har bedömt som heltäckande och uppgifter från områden vars data inte har bedömts som heltäckande.

Uppgifterna uppdateras fyra gånger per år.

Rapporteringen utvecklas och utvidgas under åren 2026–2027.

Exempel på användning

Granska skillnaderna mellan välfärdsområdena i hur många klienter det finns inom serviceuppgifterna för äldre, personer i arbetsför ålder, barnfamiljer, barnskydd, funktionshinderservice samt rusmedels- och beroendearbete.

Gå till rapporten Sosiaalihuollon asiakkaat

Uppgifter om genomförandet av socialservicen i pilotområdena. Granskningen baserar sig på metadata i de handlingar som har sparats i Kanta‑tjänsterna. Rapporteringen utvecklas och utvidgas under åren 2026–2027.

Exempel på användning

Granska klientantalet i pilotområdena samt antalet klientkontakter och klientvisa nyckeltal i den bifogade Excel‑tabellen. Motsvarar uppgifterna andelarna och nyckeltalen i ditt eget välfärdsområde.

Statistisk information om serviceprocesser inom socialvården

Med hjälp av indikatorerna i Sotkanet kan du granska till exempel andelen barn och unga (0–17 åringar) samt andelen äldre (personer som fyllt 75 år) i befolkningen och de social- och omsorgstjänster de använder.

Indikatorerna omfattar bland annat öppenvårds klientskap och placeringar inom barnskyddet samt hemvård, boendeservice, institutionsvård och stöd för närståendevård för äldre.

Exempel på användning

Granska till exempel:

1. Vilken andel (%) av befolkningen utgörs av 0–17‑åringar (ind. 1065)  
2. Vilken andel (%) av 0–17‑åringarna som placerats utanför hemmet utgör av motsvarande åldersgrupp (THL) (ind. 191)  
3. Vilken andel (%) av motsvarande befolkning utgörs av nya klienter inom barnskyddets öppenvård i åldern 0–17 år (ind. 5485)  
4. Hur många barn i åldern 0–17 år har placerats upprepade gånger per 10 000 i motsvarande åldersgrupp (ind. 1079)  
5. De sammanlagda nettodriftskostnaderna för socialvårdens öppna tjänster för barn, unga och familjer samt för barnskyddet, euro per invånare under 18 år (ind. 5665)

Gå till Sotkanets indikatorer för 0–17‑åringar

Utvecklingen av tjänster för äldre

1. Andelen (%) av befolkningen som utgörs av personer som fyllt 75 år (ind. 171)  
2. Andelen (%) av personer som fyllt 75 år som får regelbunden hemvård av motsvarande åldersgrupp (ind. 5513)  
3. Andelen (%) av personer som fyllt 75 år (31.12.) som är klienter inom gemenskapsboende för äldre av motsvarande åldersgrupp (ind. 6108)  
4. Andelen (%) av personer som fyllt 75 år (31.12.) som får institutionsservice eller långvarig institutionsvård vid hälsocentraler av motsvarande åldersgrupp (ind. 3367)  
5. Andelen (%) av personer som fyllt 75 år som under året fått stöd för närståendevård av motsvarande åldersgrupp (ind. 3262)  
6. Andelen verksamhetsenheter inom lagstadgade tjänster för äldre där personalens språkkunskaper i mycket hög grad motsvarar kraven i arbetsuppgifterna, % av enheterna (ind. 6034)  
7. De sammanlagda nettodriftskostnaderna för socialservice för äldre, euro per invånare som fyllt 75 år (ind. 5439)

Gå till Sotkanets indikatorer för personer som fyllt 75 år

Statistiken innehåller uppgifter om klienter och vårddygn inom institutions- och boendeservicen för äldre och personer med funktionsnedsättning, inom boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mentalvården samt inom service på en institution inom särskild service inom arbetet med missbruk och beroende

Exempel på användning

1. Granska utvecklingen av antalet klienter och vårddygn inom institutionsvården för äldre samt inom heldygnsboendeservicen, liksom utvecklingen av antalet klienter inom gemenskapsboendet.
2. Granska utvecklingen av antalet klienter och vårddygn inom institutionsvården och heldygnsboendeservicen för personer med funktionsnedsättning samt utvecklingen av antalet klienter inom icke‑heldygnsboendeservicen.
3. Granska utvecklingen av antalet klienter inom boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mentalvården.
4. Granska utvecklingen av antalet klienter, vårdperioder och vårddygn inom service på en institution inom särskild service inom arbetet med missbruk och beroende.

Statistisk information om institutions- och boendeservice inom socialvården

Statistiken omfattar alla personer som under statistikåret har fått minst ett hembesök inom hemvården eller hemsjukvården.

Exempel på användning

Granska utvecklingen av antalet hembesök och klienter inom hemvården enligt välfärdsområde, åldersgrupp, kön och besöksfrekvens.

Avohilmo: Kunder inom hemvården

Statistik om hemvård

Statistiken omfattar uppgifter om utgifterna för utkomststödet, det grundläggande utkomststödet samt det kompletterande och förebyggande utkomststödet, liksom om de hushåll och personer som har fått stöd.

Uppgifterna uppdateras en gång per år.

Exempel på användning

1. Granska utvecklingen av utgifterna för utkomststödet och antalet klienter enligt område.  
2. Granska utvecklingen av utkomststödets varaktighet.  
3. Granska utvecklingen av de hushållstyper som har fått utkomststöd.  
4. Granska utvecklingen av nya hushåll som har fått utkomststöd.

Statistik om utkomststöd

Barnskyddsstatistiken innehåller uppgifter om placeringar, klientantal, initierade ärenden och kostnader.

Dessutom finns information om hur de lagstadgade handläggningstiderna och klientdimensioneringen uppfylls.

Olika datakällor uppdateras i olika takt, men på sidorna finns alltid de senaste publicerade uppgifterna.

Exempel på användning

1. Granska till exempel i figur A4 i rapporten Barnskyddsstatistik hur antalet barnskyddsklienter och placerade barn varierar mellan välfärdsområdena.  
2. Granska välfärdsområdesspecifika uppgifter för olika barnskyddsindikatorer, bland annat enligt barnens ålder.  
3. Granska förändringstrenderna i handläggningstiderna och klientdimensioneringen inom barnskyddet i välfärdsområdena och i hela landet.

Statistik om barnskydd

Efter Kanta övergången inom socialvården hösten 2026 finns det regelbunden och aktuell statistik om genomförandet av terapigarantin inom socialvården. 
När det har samlats tillräckligt med uppgifter kan du granska:

1. uppgifter om genomförandet av terapigarantin per välfärdsområde
2. vilka psykosociala metoder som används i olika områden
3. Uppgifterna om genomförandet av terapigarantin och de metoder som används kan utnyttjas i utvecklingen av verksamheten och för att stärka tjänsternas effektivitet.

Uppgifterna från de RAI helhetsbedömningar som gjorts inom äldre personers klienthandledning presenteras som sammanfattningar och medelvärden per välfärdsområde.

Databasen innehåller uppgifter för 12 välfärdsområden och Helsingfors stad för åren 2023–2024.

Databasen uppdateras med uppgifterna för 2025 hösten 2026 och därefter en gång per år.

Vilken information får jag?

Över 40 indikatorer beskriver livssituationen, funktionsförmågan och servicebehoven hos äldre som ansöker om tjänster samt visar vilka tjänster de styrs till efter bedömningen av servicebehovet.

Exempel på användning

1. Granska förekomsten av ensamhet, fallolyckor, minnesproblem och närståendehjälp bland äldre enligt område.  
2. Följ utvecklingen av tjänsternas användning över tid och mellan olika områden.  
3. Identifiera centrala problem, jämför uppgifter mellan områden, utnyttja informationen i utvecklingen av det egna området och rikta förebyggande åtgärder enligt behoven.

Gå till RAI-databasen

I RAI‑databasen presenteras uppgifterna från RAI‑bedömningarna av funktionsförmåga och servicebehov för äldre som får regelbundna tjänster som sammanfattningar och medelvärden.

De 14 indikatorerna beskriver bland annat mottagandet av närståendehjälp, vardagsfungerande och fallolyckor.

Tills vidare innehåller databasen uppgifter per område, verksamhetsenhet och servicetyp för åren 2018–2022.

Exempel på användning

1. Granska hur klientstrukturen i ett visst välfärdsområde ser ut när det gäller funktionsförmåga och hur klienternas resurser har förändrats under årens lopp, till exempel inom hemvården.  
2. Jämför hur tjänsterna har organiserats i ett visst område i förhållande till andra områden och hur tjänsterna riktas enligt klienternas behov.  
3. Granska läget för äldre personers regelbundna tjänster och planera åtgärder för att förbättra tjänsterna.

Gå till RAI-databasen för äldre personers regelbundna tjänster

RAI systemet är ett standardiserat instrument för att bedöma funktionsförmåga och servicebehov. Användningen är obligatorisk inom de regelbundna tjänsterna för äldre klienter och i klienthandledningen.

Uppgifterna rapporteras per välfärdsområde, inklusive Helsingfors och Åland.

Vilken information får jag?

Det statistiska materialet omfattar RAI bedömningsuppgifter för klienter inom hemvård, gemenskapsboende, serviceboende med heldygnsomsorg, institutionsvård samt för klienter som fyllt 65 år.

Informationsinnehållet omfattar bland annat klientens hälsotillstånd, funktionsförmåga och resurser samt behovet och kvaliteten på den vård, de tjänster och den rehabilitering som klienten får.

Exempel på användning

1. Granska hur vanliga minnessjukdomar, delaktighet och omfattande behov av vardagligt stöd är i områdena och i hela Finland.
2. Jämför funktionsförmåga och tjänsternas kvalitet mellan områden och serviceformer.
3. Analysera till exempel förekomsten av fallolyckor och besök på jouren och planera förebyggande åtgärder utifrån uppgifterna.

Statistik över funktionsförmåga och servicebehov hos äldre

RAI‑indikatorerna i Sotkanet ingår i kvalitetsrekommendationen för att säkerställa ett aktivt och funktionsdugligt åldrande samt hållbara tjänster 2024–2027.

Indikatorerna beskriver bland annat hur delaktighet och självbestämmanderätt förverkligas, hur de grundläggande behoven och säkerheten tillgodoses samt hur sjukdomar behandlas på ett ändamålsenligt sätt.

Indikatorerna finns tillgängliga från och med år 2023.

Uppgifterna uppdateras årligen.

Exempel på användning

1. Bedöm och jämför kvaliteten på tjänster för äldre genom att granska indikatorer som beskriver till exempel hur delaktighet och självbestämmanderätt förverkligas, hur de grundläggande behoven och säkerheten tillgodoses samt hur sjukdomar behandlas på ett ändamålsenligt sätt. 
2. Utnyttja resultaten tillsammans med andra indikatorer i Sotkanet.

Kvalitetsrekommendationens RAI‑indikatorer i Sotkanet

Rapporten innehåller uppgifter om enheterna inom serviceboende med heldygnsomsorg 
och hemvård, om personalstrukturen och personaldimensioneringen, om andelen direkt klientarbete och klienttid inom olika yrkesgrupper samt om hur den planerade service­tidsmängden inom hemvården förverkligas.

Rapporten uppdateras en gång per år (cirka fyra månader efter att uppgifterna har samlats in).

Exempel på användning

1. Utnyttja statistiken för att skapa en lägesbild av tjänsterna för äldre i ditt område och som stöd för beslutsfattande om personalresurser. 
2. Jämför ditt områdes servicesystem med andra områden och med nivån i Fastlandsfinland och identifiera utvecklingsbehov, till exempel i personalmängd, struktur och dimensionering, i andelen klientarbete samt i genomförandet av hemvårdens servicetimmar. 
3. Använd informationen som stöd för egenkontroll, tjänsteutveckling, resursfördelning och uppföljning av verksamhetens genomslag.

Statistik om produktionen av tjänster för äldre

Databasrapporten om den utförda personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen  för äldre innehåller uppgifter om

1. verksamhetsenhetens utförda  personaldimensionering,
2. den beräknade personalmängden i förhållande till antalet klienter samt andelen direkt klientarbete för
   1. vårdare
   2. ledare och ansvarspersoner och
   3. annan personal som deltar i det direkta klientarbetet.

Uppföljningen genomförs två gånger per år, och resultaten publiceras senast fyra månader efter att datainsamlingen avslutats.
Databasrapporten innehåller uppgifterna från de två senaste uppföljningarna.

Exempel på användning

1. Följ personaldimensioneringen, förändringar i personalmängden och andelen direkt klientarbete i verksamhetsenheterna och reagera på eventuella avvikelser.
2. Utnyttja uppgifterna i planeringen, uppföljningen och utvecklingen av personalresurserna.
3. Använd informationen för att utveckla arbetsarrangemang och klientarbete.

Gå till personaldimensioneringsrapporten

Resultatrapporten om tillräckligheten i hemvården innehåller information om antalet klienter, personal och besök, andelen klienttid samt förhållandet mellan antalet genomförda servicetimmar och de planerade servicetimmarna.

Resultatrapporten skickas automatiskt till varje serviceproducent.
 

Exempel på användning

1. Följ personalantalet vid verksamhetsenheterna, förändringar i personalantalet och andelen klienttid av den totala arbetstiden samt reagera på observerade avvikelser.
2. Utnyttja uppgifterna i planeringen, uppföljningen och utvecklingen av personalresurserna.
3. Använd informationen för att utveckla arbetsarrangemang och klientarbetet.

Uppföljning av äldreomsorgen

Tjänsten sammanställer resultaten från den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen, som genomförs vartannat år.  
Den innehåller information om klientnöjdheten inom hemvården och serviceboende med heldygnsomsorg.

Uppgifterna kan utnyttjas vid uppföljningen av tjänsternas kvalitet samt i utvecklingen av tjänsterna inom områden och verksamhetsenheter.

Exempel på användning

1. Granska klientnöjdheten inom äldreomsorgen i ditt eget område och jämför resultaten med andra områden och med hela landet.
2. Jämför resultaten för klientnöjdhet mellan era egna verksamhetsenheter.
3. Fördjupa dig i klientnöjdhetsresultaten för en viss verksamhetsenhet, identifiera styrkor och utvecklingsområden och följ utvecklingen över tid.

Rapporteringstjänst för serviceproducenter och enheter

Rapporteringstjänst för invånare

Indikatorerna som anknyter till kvalitetsrekommendationen stöder uppföljningen av hur målen i den nationella kvalitetsrekommendationen för tjänster för äldre förverkligas samt utvecklingen av tjänsternas kvalitet. Indikatorerna publiceras och uppdateras i statistik- och indikatorbanken Sotkanet. Uppgifterna kan granskas per välfärdsområde och på riksnivå.
Kvalitetsrekommendationens uppföljningsindikatorer för att trygga en aktiv och funktionsduglig ålderdom och hållbara tjänster (Sotkanet)

Arbetsdokumentet sammanställer en lägesbild av utgångsläget för kvalitetsrekommendationen baserat på kvalitetsindikatorerna. Resultaten granskas utifrån tre teman: stöd för äldres funktionsförmåga, stöd för äldres aktivitet samt kvaliteten på de lagstadgade tjänsterna för äldre. Arbetsdokumentet innehåller länkar till de Sotkanet‑indikatorer som ingår i granskningen.
Åldrande och tjänster för äldre: En lägesbild ur kvalitetsindikatorernas perspektiv (Julkari)

Exempel på användning

1. Skapa en helhetsbild av utgångsläget för kvalitetsrekommendationen och indikatorhelheten med hjälp av arbetsdokumentet.  
2. Bedöm och jämför hur målen i kvalitetsrekommendationen förverkligas och hur kvaliteten på tjänsterna för äldre utvecklas med hjälp av Sotkanet‑indikatorerna.  
3. Granska uppgifterna per välfärdsområde och på riksnivå med hjälp av Sotkanet‑indikatorerna.  
4. Utnyttja arbetsdokumentet och indikatoruppgifterna i Sotkanet i utvecklingen av tjänsterna: kvalitetsindikatorerna beskriver fenomen som kan påverkas genom vårdpraxis och tjänsteutveckling.

Resultatrapporten om ledning och verksamhetspraxis inom tjänsterna för äldre bygger på resultaten från enkäten Ledning och verksamhetspraxis inom uppföljningen Läget inom äldreomsorgen, som genomförs vartannat år.

Resultaten innehåller uppgifter om hur tjänsterna genomförs och om deras kvalitet, personalresurser och kompetens, användningen av teknologi samt praxis för ledning och egenkontroll.

Uppgifterna presenteras på riksnivå och välfärdsområdesnivå samt som en sammanställning av tjänsteproducentens verksamhetsenheter.

Rapporten är en HTML‑fil som automatiskt levereras till tjänsteproducentens kontaktperson.

Exempel på användning

1. Granska resultaten som beskriver ledningen och verksamhetspraxis i din organisation.  
2. Jämför till exempel hur väl er verksamhetsplanering, personalens kompetens, arbetshälsan eller användning av teknologi ligger till i förhållande till nivån i hela landet och i ditt eget område.  
3. Utnyttja resultaten i utvecklingen av tjänsterna.

Gå till uppföljning av äldreomsorgen

Vilken information får du?

Rapporten innehåller uppgifter om hur vårdgarantin uppfylls inom den icke brådskande öppenvården i primärvården.

Du får också information om mängden, täckningen och kvaliteten på de uppgifter som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har registrerat och som har inkommit till Avohilmo registret. Informationen omfattar till exempel antalet registrerade resultatkoder för bedömning av vårdbehov per välfärdsområde, verksamhetsenhet och patientdatasystem.

Uppgifterna uppdateras varje månad.

Exempel på användning

1. Analysera hur alla lagstadgade maximala väntetider för vård uppfylls, till exempel per välfärdsområde, yrkesgrupp och tjänst.
2. Analysera kvaliteten och täckningen på de uppgifter om tillgång till vård som överförts från patientdatasystemen till Avohilmo registret.
3. Informationen om hur vårdgarantin uppfylls kan användas för att utveckla verksamheten och stärka tillgången till tjänster.

Statistik om tillgång till vård

Uppgifterna beskriver hur vårdgarantin uppfylls inom den icke‑brådskande specialiserade sjukvården.

Vilken information får du?

Rapporten omfattar uppgifter om tillgång till vård per medicinsk specialitet, per kögrupp samt separat för personer under 23 år som väntar på psykiatrisk vård.

Informationen om hur vårdgarantin uppfylls kan användas i ledningen, i utvecklingen av verksamheten samt för att synliggöra valfriheten för invånarna.

Exempel på användning

1. Analysera hur de lagstadgade tidsfristerna för tillgång till vård uppfylls inom den specialiserade sjukvården i de olika välfärdsområdena.
2. Analysen kan göras per välfärdsområde, per medicinsk specialitet, per kögrupp samt separat för personer under 23 år som väntar på psykiatrisk vård.

Statistik om tillgång till vård inom specialiserad sjukvård

Vilken information får du?

Uppgifterna beskriver hur vårdgarantin uppfylls inom den icke brådskande mun- och tandvården i primärvården.

Rapporten visar mängden, täckningen och kvaliteten på de uppgifter som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har registrerat och som har inkommit till Avohilmo registret. Informationen omfattar till exempel antalet registrerade resultatkoder för bedömning av vårdbehov per välfärdsområde, verksamhetsenhet och patientdatasystem.

Uppgifterna uppdateras varje månad.

Exempel på användning

1. Granska hur lagstadgade väntetider uppfylls per välfärdsområde, yrkesgrupp och tjänst.
2. Granska kvaliteten på uppgifter som rapporteras till Avohilmo.
3. Använd uppgifterna för att utveckla verksamheten och stärka tillgången till tjänster.

Statistik om tillgången till vård

Vilken information får du?

Rapporten innehåller uppgifter om hur den lagstadgade 28 dygns tidsfristen i terapigarantin för barn och unga uppfylls inom primärvården i välfärdsområdena. Uppgifterna uppdateras månadsvis.

Tjänsten innehåller också information om vilka psykosociala metoder som används i vården.

Uppgifter om uppfyllandet av den lagstadgade 30 dygns tidsfristen inom socialvårdens tjänster väntas år 2027.

Exempel på användning

1. Hur den lagstadgade tidsfristen på 28 dygn för terapi­garantin uppfylls inom primärvården i de olika välfärdsområdena.
2. Vilka psykosociala metoder som används i olika områden.
3. Hur heltäckande områdena registrerar de lagstadgade uppgifterna för terapi­garantin.

Granska genomförandet av terapigarantins maximala väntetid (sammanfattande rapport)

Granska de psykosociala metoder som används i vården (sammanfattande rapport)

Tjänsten innehåller uppgifter om hur personaldimensioneringen och handläggningstiderna inom barnskyddet uppfylls i välfärdsområdena. 
Uppgifterna uppdateras halvårsvis.

Exempel på användning

1. Om de lagstadgade tidsfristerna och de maximala klientantal som fastställts uppfylls i välfärdsområdena.
2. Trender i antalet barnskyddsklienter och antalet socialarbetare i välfärdsområdena och i hela landet.
3. Trender i handläggningstiderna inom barnskyddet i välfärdsområdena och i hela landet.

Gå till rapporten om barnskyddets personaldimensionering (på finska)

Gå till rapporten om barnskyddets handläggningstider (på finska)

I databasrapporterna kan du granska antalet genomförda åldersspecifika hälsoundersökningar och deras täckning per område.

Vilken information får du?

I statistikrapporten eller i rapporten Forskning i korthet hittar du de senaste uppgifterna om antalet och täckningen av hälsoundersökningar, de mest intressanta förändringarna och avvikelserna som experterna lyfter fram samt bedömningar av möjliga orsaker till avvikelserna.

Uppgifterna uppdateras årligen.

Enligt den nya förordningen om studerandehälsovård och uppbådsundersökningar (SHM 2025/185) publiceras uppgifterna för första gången tidigast hösten 2027.

Exempel på användning

1. Granska täckningen av de omfattande hälsoundersökningar inom rådgivningstjänsterna och skolhälsovården som genomförs i enlighet med förordningen (SHM 2025/185) områdesvis samt förändringar i täckningen över tid i tidsserier och enligt åldersgrupp.
2. Granska antalet periodiska hälsoundersökningar inom rådgivningstjänsterna och skolhälsovården samt förändringar i dessa områdesvis, årligen och enligt åldersgrupp.
3. Granska täckningen av de åldersbundna hälsoundersökningarna inom mun‑ och tandvården för barn och unga i enlighet med förordningen (SHM 2025/185) områdesvis samt förändringar i täckningen över tid i tidsserier, enligt åldersgrupp och födelseår.

Gå till rapporterna

• Omfattande hälsoundersökningar inom barnrådgivningen och skolhälsovården (på finska)
• Periodiska hälsoundersökningar och tilläggsbesök inom barnrådgivningen och skolhälsovården (på finska)
• Omfattande hälsoundersökningar för familjer som väntar barn (på finska)
• Uppföljningsbesök inom mödrarådgivningen (på finska)
• Hälsoundersökningar inom mun‑ och tandvården (på finska)

Vilken information får du?

Tjänsten innehåller uppgifter om de lagstadgade handläggningstiderna för FPA:s grundläggande utkomststöd och välfärdsområdenas kompletterande och förebyggande utkomststöd.

Uppgifterna uppdateras halvårsvis.

Exempel på användning

1. Granska antalet ansökningar om utkomststöd som har handlagts inom 0–7 vardagar per område. 
2. Granska antalet olika typer av ansökningar om utkomststöd per område. 
3. Följ mängden begäran om kompletterande utredningar för utkomststödet i olika områden.

Granska uppföljningsuppgifter om handläggningstiderna för utkomststöd (sammanfattande rapport)

Gå till rapporten Handläggningstider för utkomststöd (på finska)