För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.
Anvisningen på sidan följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med den 1.1.2025 och innehåller en övergångsperiod till och med den 31.12.2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).
Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice
Information om beslut om funktionshinderservice och om hur man ansöker om funktionshinderservice fås genom att kontakta välfärdsområdets funktionshinderservice. THL behandlar inte enskilda klientärenden.
Beakta tillämpningsområdet för lagen
I 2 § i lagen om funktionshinderservice föreskrivs om tillämpningsområdet för lagen och om förhållandet till annan lagstiftning. Lagen om funktionshinderservice tillämpas på en person med funktionsnedsättning som definieras i 2 § i lagen. Rätt till tjänster enligt lagen om funktionshinderservice har den som uppfyller alla förutsättningar som anges i 2 §.
Dessutom föreskrivs i lagen om tjänstespecifika förutsättningar för beviljande. Personen med funktionsnedsättning ska också uppfylla de tjänstespecifika förutsättningarna för beviljande för att ha rätt till tjänsten.
Rätt till stöd för tillgängligt boende
Stöd för tillgängligt boende hör till välfärdsområdets särskilda skyldighet att ordna service. Detta innebär att en person med funktionsnedsättning har en subjektiv rätt att få stöd för tillgängligt boende om villkoren enligt lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet ska då ordna tjänsten oberoende av anslag.
Vem beviljas stöd för tillgängligt boende?
En person med funktionsnedsättning har rätt till skäligt stöd för tillgängligt boende om hen behöver det för att kunna bo i sin stadigvarande bostad. Avgörande är den funktionsnedsättning som orsakas av en skada eller sjukdom och som hindrar boende i det egna hemmet utan stöd.
(Lagen om funktionshinderservice 22 §)
Stöd för tillgängligt boende beviljas om personen med funktionsnedsättning på grund av en långvarig funktionsnedsättning orsakad av skada eller sjukdom inte klarar av boenderelaterade aktiviteter utan stödet. Dessa omfattar till exempel dagliga aktiviteter, förflyttning eller andra självständiga aktiviteter i bostaden och dess närmiljö.
Vid bedömningen av behovet av stöd för boendet ska det beaktas att samma skador eller sjukdomar i olika situationer och hos olika personer kan leda till mycket olika funktionsnedsättningar och kräva olika lösningar. När behovet av stöd för tillgängligt boende bedöms ska även individuella faktorer som hänför sig till personens situation beaktas. Sådana faktorer är till exempel familjesituation, arbets- eller studieplats, tillgång till andra tjänster samt miljöns inverkan.
Att ordna stöd för tillgängligt boende förutsätter inte att personen med hjälp av stödet klarar sig helt självständigt hemma. I stället kan en person som får stöd för tillgängligt boende bo i sitt eget hem till exempel med hjälp av personlig assistans eller annan service.
Stöd för tillgängligt boende ska också beviljas när det möjliggör att ett barn kan bo tillsammans med sin egen familj, även om de ändringsarbeten som görs till exempel inte ökar barnets möjligheter att fungera självständigt.
Vad beviljas stöd för tillgängligt boende för?
Välfärdsområdet ska ordna stöd för tillgängligt boende för:
- ändringsarbeten i bostaden
- avlägsnande av hinder i bostadens omedelbara närmiljö
- hjälpmedel och andra tekniska lösningar som möjliggör tillgängligt boende samt
- planering av tillgängligt boende.
(Lagen om funktionshinderservice 22 §)
Ändringsarbeten i bostaden kan till exempel vara att bredda dörrar, bygga ramper, avlägsna nivåskillnader i bostaden samt att säkerställa nödvändig strukturell och funktionell tillgänglighet i olika utrymmen i bostaden, såsom wc och badrum.
Till ändringsarbeten kan också höra reparationer som gäller belysning, akustik och kontrastytor eller materialändringar som är nödvändiga på grund av skada eller sjukdom. Dessutom omfattas nödvändiga ändringsarbeten som ökar boendesäkerheten, såsom larmanordningar, förbättring av brandsäkerheten och relaterade tekniska lösningar, såsom spisvakter, samt lösningar som ökar säkerheten på gårdsområdet. I anslutning till tvättutrymmen kan även nödvändiga ändringsarbeten i bostadens bastu ersättas.
Avlägsnande av hinder i bostadens närmaste omgivning avser åtgärder som är nödvändiga för att en person med funktionsnedsättning ska kunna ta sig till och från sin bostad utan hinder samt använda gårdsområdet som hör till bostaden på ett tryggt sätt. Ändringsarbeten i bostadens närmaste omgivning säkerställer också möjligheten att använda bostadens balkong och gemensamma utrymmen i bostadsbyggnaden.
Redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende är enskilda anordningar som behövs i dagliga aktiviteter, förflyttning eller annat självständigt liv i hemmet. Dessutom omfattar de tekniska lösningar och lösningar som utvecklande teknologi medför och som mer omfattande möjliggör ett självständigt liv i det egna hemmet för en person med funktionsnedsättning.
Utvecklingen av teknik och teknologi kan medföra nya redskap och andra tekniska lösningar som kan stödja ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och som enligt lagen kan ersättas. Samtidigt kan sådana redskap och tekniska lösningar som tidigare har ersatts med stöd av lagen om funktionshinderservice med tiden bli vanliga lösningar i alla hem. Därför definieras inte i lagen i detalj vilka redskap och andra tekniska lösningar som stöd kan beviljas för.
Ersättningsbara redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende är enligt tillämpningspraxis under den tidigare lagen om funktionshinderservice bland annat
- elektroniska porttelefon- och dörröppningssystem
- takmonterade personlyftar
- larmsystem och larmanordningar som installeras för en persons med funktionsnedsättning säkerhet, inklusive optiska eller akustiska larmsystem
- fast induktionsslinga samt
- fast installerade signal- och larmanordningar.
Även andra sådana redskap och tekniska lösningar som är fast installerade i bostaden ersätts, förutsatt att de inte hör till hälso- och sjukvårdens ansvar som hjälpmedel för medicinsk rehabilitering eller vårdutrustning eller som system för omgivningskontroll.
Stöd för tillgängligt boende kan också beviljas för skäliga planeringskostnader samt skäliga kostnader för att återställa bostaden i dess ursprungliga skick. Kostnader för återställande kan ersättas till exempel när en person med funktionsnedsättning har bott i en hyresbostad och hyresvärden före ändringsarbetena har ställt som villkor att bostaden vid utflyttning ska återställas till det skick den hade vid hyresförhållandets början.
Välfärdsområdet kan utan ersättning ge redskap och andra tekniska lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende till en person med funktionsnedsättning för användning. Då förblir redskapen och de tekniska lösningarna i välfärdsområdets ägo.
En förutsättning för att bevilja redskap och tekniska lösningar är att behovet beror på en skada eller sjukdom. Det är väsentligt att bedöma om redskapet eller den tekniska lösningen främjar personens förmåga att klara av normal livsföring.
Om välfärdsområdet ger en person med funktionsnedsättning redskap eller lösningar som möjliggör ett tillgängligt boende för användning, ansvarar det för alla installations-, service-, reparations- och försäkringskostnader som användningen förutsätter. Välfärdsområdet ansvarar också för att avlägsna anordningen eller lösningen från bostaden och återställa bostaden i ursprungligt skick om behovet upphör.
Kostnader som gäller grundrenovering, höjning av boendekomfort eller -standard eller andra kostnader som uppstår oberoende av funktionsnedsättningen omfattas inte av stöd för tillgängligt boende enligt lagen. Till exempel ersätts inte stambyte eller takrenovering med stöd av lagen.
Om det är nödvändigt att bygga tilläggsutrymme i bostaden på grund av en funktionsnedsättning orsakad av skada eller sjukdom, kan skälig ersättning för detta beviljas enligt lagen. Detta förutsätter att ingen annan lösning kan anses skälig med beaktande av personens livssituation och familjeförhållanden.
Stöd för tillgängligt boende kan beviljas för en stadigvarande bostad. Med stadigvarande bostad avses en bostad där personen bor största delen av året. Det saknar betydelse på vilken grund personen innehar bostaden (hyresavtal, äganderätt, nyttjanderätt). Det ska vara en byggnad som kommunen har godkänt för permanent boende.
Stöd för tillgängligt boende ska i växelboendesituationer ordnas även till den andra förälderns bostad utöver barnets officiella bostad. Barnets boende anses vara växelboende när barnet bor minst 40 procent av kalenderåret hos vardera föräldern. Semesterperioder och helgdagar räknas med.
Utgångspunkten är att serviceenheter som erbjuder stöd för boendet ansvarar för bostadens och dess närmaste omgivnings tillgänglighet och funktionalitet. Det är dock inte ändamålsenligt att generellt förbereda sig för alla individuella behov i bostäder och i redskap och andra tekniska lösningar som hör till bostaden. Individuella speciallösningar kan genomföras med stöd för tillgängligt boende.
Stöd för tillgängligt boende i en bostad inom en serviceenhet kan beviljas om personens funktionsnedsättning kräver det av särskilt vägande skäl. Till exempel kan en elektrisk dörröppnare beviljas som stöd om personen inte kan förflytta sig självständigt.
Stöd kan också beviljas i situationer där personen inte kan fortsätta bo i en i övrigt lämplig serviceenhet utan ändringsarbete, redskap eller teknisk lösning. Sådana behov kan till exempel vara ett larm som motsvarar individuella behov eller specialanpassade wc-stolar med automatisk spolning.
Skäligheten i stödet för tillgängligt boende
En person med funktionsnedsättning har rätt till skäligt stöd för tillgängligt boende. Som skäliga kostnader betraktas i regel det genomsnittliga marknadspriset för det ändringsarbete som utförs eller den anordning eller tekniska lösning som anskaffas.
Vid ersättningsbara ändringsarbeten tillämpas en allmänt accepterad och använd kvalitetsnivå. Även planeringskostnader och återställande av bostaden i ursprungligt skick ska vara skäliga.
Vid bedömningen av kostnadernas skälighet ska det beaktas vilken lösning som med hänsyn till personens individuella behov är lämplig och genomförbar. I bedömningen kan vägledande rättspraxis som grundar sig på den tidigare lagen om funktionshinderservice (380/1987) utnyttjas.
Kostnadernas skälighet ska bedömas också i situationer där en person med funktionsnedsättning flyttar från en bostad till en annan. Artikel 19 i funktionshinderkonventionen förutsätter att personer med funktionsnedsättning har rätt att välja sin bostadsort på lika villkor som andra. Samma rätt följer av grundlagens 6 och 9 § om jämlikhet, rörelsefrihet och rätt att välja bostadsort. Skäligheten i stöd för tillgängligt boende ska alltid bedömas individuellt.
Sätt att ordna stöd för tillgängligt boende
Välfärdsområdet kan producera stöd för tillgängligt boende själv, i samarbete med andra välfärdsområden eller skaffa det av andra serviceproducenter genom avtal. Alternativt kan välfärdsområdet bevilja personen med funktionsnedsättning skälig ersättning för att genomföra tillgängligt boende. Personen har rätt att själv genomföra tillgängligt boende.
Personen med funktionsnedsättning har rätt att besluta vilka redskap eller andra tekniska lösningar hen skaffar eller vilka ändringsarbeten som utförs i bostaden. Välfärdsområdet är inte skyldigt att ersätta annat än de nödvändiga och skäliga kostnader som lagen förutsätter.
Om personen vill skaffa redskap eller låta utföra ändringsarbeten själv, är det bra att i god tid kontakta välfärdsområdet. Personen kan i samband med detta också låta utföra andra än nödvändiga ändringsarbeten i bostaden som inte är skäliga. Då ansvarar hen själv för dessa kostnader.
Personen har på begäran rätt att få en uppskattning från välfärdsområdet av de ersättningsbara skäliga kostnaderna. Bedömningsskyldigheten baserar sig på klientens specificerade begäran och en plan som lämnats till välfärdsområdet. En förhandsbedömning kan möjliggöra att ändringsarbeten utförs snabbt.
Ansökan om ersättning och beslutsfattande
Personen med funktionsnedsättning ska ansöka om ersättning för kostnader för att genomföra tillgängligt boende hos välfärdsområdet inom sex månader från att den första kostnaden uppstod. Tidsfristen ska frångås om det finns en godtagbar orsak till förseningen, till exempel långvarig sjukdom.
Vid beslut om stöd för tillgängligt boende ska det beaktas att beslutet enligt lagen ska innehålla stödets innehåll och sättet att ordna det. När personen ansöker om ersättning ska även de ersättningsbara kostnaderna antecknas i beslutet.
Källor
Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande SHUB 52/2022 rd (Riksdagen)