För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som baserar sig på lagstiftning.
Information om beslut om funktionshinderservice och om hur man ansöker om funktionshinderservice fås genom att kontakta välfärdsområdets funktionshinderservice. THL behandlar inte enskilda klientfall.
Syftet med tillsynslagen
Den tillsynslag inom social- och hälsovården (lagen om tillsynen över social- och hälsovården 741/2023) som trädde i kraft i början av 2024 förändrade tillsynen. I denna tillsynslag föreskrivs om tillsynen över organisatörer av social- och hälsovårdstjänster samt om verksamhetsförutsättningar, registrering, egenkontroll och myndighetstillsyn för privata och offentliga serviceproducenter.
Klientlagen inom socialvården och patientlagen samt lagarna om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården är fortfarande i kraft.
Syftet med tillsynslagen är att säkerställa klient- och patientsäkerheten för dem som använder social- och hälsovårdstjänster, tjänster av god kvalitet samt att främja samarbetet mellan serviceproducenter och tillsynsmyndigheter.
Genom styrning och tillsyn strävar man efter att säkerställa att klienternas grundläggande rättigheter tillgodoses. Den förändrade verksamhetsmiljön och nya serviceformer ska beaktas.
Helheten av tillsyn omfattar
- förhandstillsyn, det vill säga ett nytt registreringsförfarande
- egenkontroll, det vill säga tillsyn över den egna verksamheten
- reaktiv myndighetstillsyn, det vill säga laglighetskontroll i efterhand som utförs av tillsynsmyndigheter.
Registreringsförfarande
Registreringsförfarandet ersätter det tidigare tillstånds- och anmälningsförfarandet. För att inleda serviceverksamhet inom social- och hälsovården krävs att både serviceproducenten och serviceenheten har registrerats i det nationella Soteri-registret som förs av Tillstånds- och tillsynsverket (LVV). Dessutom förutsätter inledandet av verksamheten att ett beslut om registrering har fattats.
Registreringsskyldigheten gäller både offentliga och privata serviceproducenter. Även välfärdsområdets egna enheter ska registreras. Med serviceenhet avses en administrativt och funktionellt organiserad helhet som upprätthålls av en offentlig eller privat serviceproducent och där social- eller hälsovårdstjänster produceras. Även distans- och digitala tjänster samt tjänster som ges i hemmet kan utgöra en serviceenhet, vilket innebär att definitionen inte förutsätter fysiska lokaler.
Socialservice får endast produceras av en registrerad serviceproducent och serviceenhet. Tillstånds- och tillsynsverket fattar beslut om registrering. En förutsättning för registrering är att serviceproducenten och serviceenheten uppfyller de ekonomiska, funktionella och administrativa krav som ställs. Uppgifterna registreras i det nationella Soteri-registret över serviceproducenter och serviceenheter inom social- och hälsovården.
Mer information om registreringsförfarandet finns på Tillstånds- och tillsynsverkets webbplats.
Egenkontroll
Serviceanordnaren och serviceproducenten ska övervaka sin egen verksamhet och säkerställa att den till innehåll, omfattning och kvalitet motsvarar klienternas behov. Även säkerheten ska tryggas. Syftet med egenkontrollen är att på förhand säkerställa att tjänsteanvändarnas rättigheter tillgodoses så att man inte behöver ingripa i verksamheten genom efterhandskontroll av myndigheter.
Begreppen serviceanordnare och serviceproducent definieras i 4 § i tillsynslagen.
Centrala dokument som hänför sig till egenkontroll är egenkontrollprogrammet och serviceproducentens egenkontrollplan.
Egenkontroll är föregripande tillsyn under verksamheten och att ingripa i problem som upptäcks. Serviceanordnaren – till exempel ett välfärdsområde som ansvarar för att ordna socialvård – ansvarar alltid för att de tjänster som hör till dess organiseringsansvar är ändamålsenliga.
Serviceanordnaren ska ingripa i missförhållanden om sådana uppstår. Egenkontrollen är alltid primär i förhållande till myndigheternas efterhandskontroll.
Serviceanordnarens skyldighet till egenkontroll gäller både styrning och ledning av välfärdsområdets egen produktion samt övervakning av andra serviceproducenter och genomförandet av avtal som ingåtts med dem. Till serviceanordnarens egenkontroll hör fortlöpande styrning och tillsyn av privata serviceproducenter som producerar tjänster för välfärdsområdet som köpta tjänster samt deras underleverantörer.
Serviceanordnaren kan själv besluta hur egenkontrollen ordnas, så länge verksamheten uppfyller kraven i tillsynslagen. Tillsynsmyndigheten kan ge anvisningar om egenkontrollen, men kan inte fastställa hur tillsynen konkret ska genomföras.
Grunden för högklassig egenkontroll utgörs av att centrala processer samt servicekedjor av god kvalitet och säkerhet definieras, styrs och kontinuerligt utvecklas. Serviceprocesserna ska utvecklas i multiprofessionellt samarbete och i samarbete med klienterna.
Serviceanordnaren ska fortlöpande följa upp att personalresurserna inom tjänsterna är tillräckliga och bedöma personalens yrkeskompetens. Dessutom ska serviceanordnaren kontinuerligt följa upp lokalernas och utrustningens säkerhet och lämplighet för att genomföra tjänsterna.
Välfärdsområdet ska i sin förvaltningsstadga och i avtal med privata serviceproducenter inkludera de bestämmelser som behövs för att fullgöra organiseringsansvaret. Bestämmelser om välfärdsområdets skyldighet att styra serviceproduktionen finns i 10 § i lagen om välfärdsområden.
Serviceanordnaren ska utarbeta ett elektroniskt egenkontrollprogram för de uppgifter och tjänster som hör till dess ansvar. Egenkontrollprogrammet fungerar som grund för serviceanordnarens egenkontroll och för utarbetandet av egenkontrollplaner för varje serviceenhet. Det sammanställer serviceenheternas egenkontrollplaner och planer för läkemedelsbehandling.
Varje serviceanordnares egenkontrollprogram ska individuellt beskriva egenkontrollens strukturer, organisering och genomförande. I egenkontrollprogrammet ska det fastställas hur skyldigheten till egenkontroll ordnas och genomförs.
I egenkontrollprogrammet ska det anges hur genomförandet, säkerheten och kvaliteten i social- och hälsovårdstjänster samt likabehandlingen av klienter och patienter följs upp och hur upptäckta brister åtgärdas.
Genomförandet av egenkontrollprogrammet ska följas upp utifrån respons som regelbundet samlas in från klienter och patienter som får tjänster, deras anhöriga och närstående samt serviceenhetens personal.
Tjänsterna ska utvecklas utifrån iakttagelser som gjorts vid uppföljningen av egenkontrollprogrammet samt utifrån uppföljning av personalens tillräcklighet i klientarbetet och respons från personal och klienter.
Egenkontrollprogrammet samt de iakttagelser som gjorts vid uppföljningen och de åtgärder som vidtagits ska publiceras i ett offentligt datanät eller på annat sätt som främjar offentligheten.
Serviceproducentens egenkontroll
Serviceproducentens egenkontroll är en central del av organisationens ledningssystem. Egenkontrollen är också ett verktyg för personalen som hjälper till att följa upp och utveckla tjänsternas kvalitet och säkerhet i det dagliga klientarbetet. Därför är det viktigt att personalen förstår egenkontrollens betydelse, syfte och mål samt är engagerad i egenkontrollen.
Serviceproducenten ska också utarbeta ett egenkontrollprogram som omfattar alla serviceenheter, om den har fler än en serviceenhet.
Egenkontrollplanen omfattar alla tjänster som serviceproducenten ansvarar för. I egenkontrollplanen som utarbetas för varje serviceenhet fastställs de verksamhetssätt för egenkontroll som ska följas i serviceenheten samt hur genomförandet av dessa följs upp.
Egenkontrollplanen innehåller förfaranden för att förebygga eller åtgärda risker, farliga situationer och kvalitetsbrister. Programmet innehåller också uppgifter om hur yrkespersonernas yrkeskompetens säkerställs.
Egenkontrollplanen ska vara desto mer omfattande och detaljerad ju mer mångfacetterad och riskfylld verksamheten är. Planen ska publiceras i ett offentligt datanät eller på annat sätt som främjar offentligheten.
Serviceproducentens och personalens anmälningsskyldighet
Serviceproducentens anmälningsskyldighet
Serviceproducenten ska utan dröjsmål och oberoende av sekretessbestämmelserna anmäla till serviceanordnaren och tillsynsmyndigheten sådana missförhållanden i den egna verksamheten eller i en underleverantörs verksamhet som gäller
- missförhållanden som väsentligt äventyrar klient- och patientsäkerheten
- händelser, skador eller risksituationer som allvarligt har äventyrat klient- och patientsäkerheten samt
- andra sådana brister som serviceproducenten inte har kunnat eller inte kan åtgärda genom egenkontrollåtgärder.
(Tillsynslagen 29 §)
Personalens anmälningsskyldighet
En person som hör till personalen hos serviceanordnaren eller serviceproducenten, eller som i motsvarande uppgifter arbetar på uppdragsavtal eller som underleverantör, ska utan dröjsmål och oberoende av sekretessbestämmelserna anmäla till den ansvariga personen för serviceenheten eller någon annan som ansvarar för tillsynen av verksamheten, om hen i sitt arbete observerar eller får kännedom om
- ett missförhållande eller
- ett uppenbart hot om ett missförhållande vid genomförandet av klientens socialvård eller
- någon annan lagstridighet.
Syftet är att säkerställa att klienter och patienter inom social- och hälsovården får god vård och omsorg, att främja deras välbefinnande samt att stödja egenkontrollens funktion. Anmälningsskyldigheten gäller personal hos både offentliga och privata serviceproducenter.
Med missförhållande avses till exempel
- brister i klient- och patientsäkerheten
- osakligt bemötande av en klient eller patient samt
- verksamhetssätt i organisationskulturen som är skadliga för klienten eller patienten.
Med osakligt bemötande avses fysiska, psykiska eller med läkemedel orsakade handlingar.
Med annan lagstridighet avses både brister i tjänsterna och deras tillgänglighet eller organisering samt överträdelser av bestämmelser om klientens och patientens rättigheter.
Den person som tagit emot anmälan ska underrätta serviceanordnaren eller serviceproducenten om saken. Serviceanordnaren, serviceproducenten och den ansvariga personen ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet, det uppenbara hotet om missförhållande eller annan lagstridighet. Anmälan kan göras oberoende av sekretessbestämmelserna.
Syftet med anmälningsskyldigheten är att missförhållanden och brister i genomförandet av klientens och patientens social- och hälsovård ska rättas till och att uppenbara hot om missförhållanden ska bemötas i tid. Missförhållanden och brister ska i första hand kunna åtgärdas genom egenkontrollåtgärder.
Den person som tagit emot anmälan ska anmäla och den person som gjort anmälan kan anmäla ärendet till tillsynsmyndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna, om missförhållandet, det uppenbara hotet om missförhållande eller annan lagstridighet inte åtgärdas utan dröjsmål.
Den person som gjort anmälan får inte utsättas för negativa motåtgärder.
(Tillsynslagen 29 §)
Myndighetstillsyn
Från och med början av 2026 ansvarar det nyinrättade Tillstånds- och tillsynsverket för myndighetstillsynen. Verket fungerar nationellt som en sektorsövergripande tillstånds-, styrnings- och tillsynsmyndighet.
Tillstånds- och tillsynsverket övervakar lagligheten i ordnandet och produktionen av socialservice samt ger anvisningar i anslutning till detta i hela landet. Det samlar de uppgifter som tidigare skötts av regionförvaltningsverken (AVI) och Valvira.
Tillsynen över helt privata serviceproducenter inom socialvården hör även fortsättningsvis delvis till Tillstånds- och tillsynsverkets behörighet genom tidigare AVI-tillstånd och Valviras tillstånds- och tillsynsuppgifter. Tillstånds- och tillsynsverket utreder i regel inte ärenden som är äldre än två år, om det inte finns särskilda skäl (tillsynspraxis förblir oförändrad).
Källor
Lag om tillsynen över social- och hälsovården 741/2023
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillsynen över social- och hälsovården och till vissa andra lagar som har samband med den RP 299/2022 rd