De vanligaste orsakerna till behov av intensivvård är andningssvikt, cirkulationssvikt och medvetanderubbningar
Intensivvård innebär noggrann övervakning av en svårt sjuk eller skadad patient och stödbehandling av instabila vitalfunktioner. De vanligaste orsakerna till behov av intensivvård är andningssvikt, cirkulationssvikt och medvetanderubbningar.
Vård ges på intensivvårdsavdelningar där specialutbildad personal arbetar och där mångsidig utrustning finns tillgänglig för övervakning och behandling av vitalfunktioner.
Information om intensivvård fås genom intensivvårdens kvalitetsregister.
Tre av fyra patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning är vid liv ett år efter intensivvårdsperioden
På intensivvårdsavdelningar vårdades 22 000 vuxna patienter år 2023. Det fanns 25 500 vårdperioder. Livshotande störning i en grundläggande vitalfunktion konstaterades hos 10 496 kritiskt sjuka patienter. Av dem var 76 procent vid liv ett år efter intensivvårdsperioden.
Sjukdomens svårighetsgrad påverkar dödligheten
"Intensivvårdsavdelningarnas roll och praxis varierar mellan olika sjukhus. På vissa avdelningar vårdas patienter som planerat efter operation, och dessa har en god prognos. På andra avdelningar vårdas endast svårt sjuka akuta patienter", säger överläkare och klinisk expert i intensivvårdens kvalitetsregister Tero Varpula från HUS intensivvårdslinje.
Eftersom de intensivvårdade patienternas sjukdomsgrad varierar, varierar även dödlighetsnivåerna mellan sjukhusen. Indikatorn för intensivvårdens dödlighet anger dödlighet en månad, tre månader och ett år (30, 90 och 365 dagar) efter ankomst till intensivvårdsavdelningen.
Från dödlighetsindikatorn har hjärtkirurgiska patienter uteslutits, då dessa har en mycket god prognos i jämförelse med andra intensivvårdspatienter, samt patienter som vårdats inför organdonation.
Uppföljning av intensivvårdens resultat är nödvändig
"Rätt riktad intensivvård är effektiv och kostnadseffektiv: den räddar liv och främjar återhämtning. Felriktad vård förbrukar däremot resurser i onödan", konstaterar intensivvårdsprofessor och klinisk expert i kvalitetsregistret Matti Reinikainen vid Kuopio universitetscentralsjukhus.
Intensivvård ges till patienter som har livshotande vitalfunktionsstörningar eller stor risk att utveckla sådana, men som bedöms ha goda förutsättningar att återhämta sig med vård. De flesta av patienterna återhämtar sig så att de kan leva ett självständigt liv.
Fördjupa dig i statistikmaterialet
Gå till intensivvårdens rapport (på finska)
På rapporten hittar du följande uppgifter:
- Vuxna patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningar enligt samarbetsområde.
- Uppgifterna om patienter finns tillgängliga som antal, relativt till befolkningsantal (per 100 000 invånare) samt ålders standardiserat relativt till befolkningsantal (per 100 000 invånare).
- Uppgifterna presenteras separat för kritiskt sjuka patienter och patienter som fått stödbehandling för vitalfunktioner.
Bakgrundsinformation
Dataskyddsmeddelande
Källa
Uppgifterna i intensivvårdens kvalitetsregister kommer från den kvalitetsdatabas som upprätthålls av Tieto Oy.
Uppgifterna samlas direkt från intensivvårdsavdelningarnas elektroniska system enligt en definierad datamängd med överenskommen provtagningsfrekvens. Uppgifterna valideras algoritmbaserat och delvis manuellt i ett separat program innan de sparas i databasen.
Statistikbeskrivning
Det nationella kvalitetsregistret för intensivvård syftar till att följa och bidra till förbättring av intensivvårdens kvalitet och effektivitet i hela Finland. Registret omfattar vuxna patienter som vårdas på finländska intensivvårdsavdelningar.
I uppföljningen används även uppgifter från THL:s vårdanmälningsregister (Hilmo) och prehospitalvårdsregistret.
Uppdateringsschema
Intensivvårdsrapporten uppdateras tills vidare årligen.
