Sjukdomar och vårdkvalitet – Hjärtsjukdomar

Upprepade ingrepp efter ballongvidgning och bypassoperation

Akuta upprepade ingrepp inom sju dygn efter ballongutvidgning eller bypassoperation är relativt ovanliga.

Vid ett års uppföljning varierade andelen upprepade ingrepp efter ballongutvidgning mellan sjukhusen, typiskt omkring 5–12 procent. Efter bypassoperation utfördes upprepade ingrepp betydligt mer sällan, i genomsnitt hos 2,1 procent av patienterna. Under en uppföljning på 1–3 år var andelen upprepade ingrepp efter ballongutvidgning 3–8 procent, medan motsvarande andel efter bypassoperation i genomsnitt var 1,8 procent.

Uppgifterna baseras på Hjärtregistret, som ingår i de nationella kvalitetsregistren. Hjärtregistrets indikator för upprepade ingrepp efter ballongutvidgning och bypassoperation publicerades våren 2026.

”Vid granskning av resultaten ska man dock beakta att analyserna inte har kunnat justera för alla betydande faktorer. Till exempel patienternas olika situationer och vårdpraxis samt hur behandlingen av riskfaktorer har genomförts kan förklara de observerade sjukhusspecifika skillnaderna”, säger Markku Eskola, överläkare vid Hjärtcentret.

Kontinuerlig behandling med kolesterolsänkande läkemedel är kopplad till lägre dödlighet hos hjärtinfarktpatienter

Kranskärlssjukdom är en sjukdom vars utveckling kan bromsas med livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Med vård av hög kvalitet och åtgärder som förebygger återkommande hjärtinfarkter kan dödligheten minska och patientens funktionsförmåga förbättras.

Hos patienter med kranskärlssjukdom försämrar det behandlingsresultatet och ökar risken för allvarliga hjärtkomplikationer om man slutar ta kolesterolmedicin eller inte följer behandlingen fullt ut. 

Resultaten visar tydligt hur viktigt det är med regelbunden och långsiktig följsamhet till kolesterolsänkande behandling. Det finns ett klart samband mellan följsamhet och dödlighet.

Sjukdomar i cirkulationsorganen, inklusive kranskärlssjukdom, är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Finland. Medelåldern hos personer som drabbats av kranskärlssjukdom har stigit och antalet hjärtinfarkter har minskat under 2020-talet. Kranskärlssjukdom är dock fortfarande en vanlig och allvarlig sjukdom.

Att påverka kolesterolnivåerna i blodet — särskilt att nå målvärdet för LDL-kolesterol — är en väsentlig del av behandlingen för patienter med kranskärlssjukdom. Behandlingen varar ofta livet ut och kräver därför långsiktigt engagemang, även om sänkningen av kolesterolvärdena inte nödvändigtvis märks i det egna måendet.

Följsamheten vid kolesterolbehandling försvagades under uppföljningsperioden på två år

Hjärtregistret producerar bland annat uppföljningsdata om patienter som behandlats med ballongutvidgning (PCI) efter hjärtinfarkt. En indikator visar hur dessa patienter följer sin kolesterolsänkande medicinering.

Patienterna följer medicineringen mycket väl under det första året efter PCI. Enligt det nationella genomsnittet följde 92,2 procent behandlingen efter ett år, med variation från 87 procent i Kajanaland till 95,1 procent i Mellersta Finland.

Under en tvåårsperiod minskade följsamheten tydligt i alla välfärdsområden. Det nationella genomsnittet sjönk till cirka 85 procent.

Resultaten understryker betydelsen av långsiktig uppföljning och stöd för att säkerställa att kolesterolsänkande läkemedel tas enligt rekommendation även på lång sikt.

Ballongutvidgning och bypass-operation är en viktig del av vården av hjärtpatienter

Kranskärlssjukdom graderas enligt olika svårighetsgrader baserat på faktorer såsom antalet och placeringen av förträngda kärl. Valet av behandling baseras på individuell bedömning, där optimal läkemedelsbehandling ofta är primära och bästa behandlingsalternativet för patienten. 

För alla patienter räcker dock inte enbart läkemedelsbehandling, och då kan så kallade invasiva behandlingsmetoder, såsom ballongutvidgning (Percutaneous Coronary Intervention, PCI) eller bypass-operation (Coronary Artery Bypass Grafting, CABG) bli aktuella.

Enligt en indikator som publicerades 2025 genomgår tre av fyra patienter med svår (trekärlssjukdom) kronisk kranskärlssjukdom antingen PCI eller CABG utöver läkemedelsbehandling.

Behandlingsrekommendationerna styr vården

För patienter med diabetes rekommenderas vanligtvis bypass-operation vid trekärlssjukdom eftersom den förbättrar prognosen i högre grad än ballongutvidgning.

När man granskar patienter som antingen genomgått en ballongutvidgning eller en bypass-operation kan man se att patienter med diabetes och svår kranskärlssjukdom oftare genomgår bypass. Detta tyder på att diabetes påverkar valet av behandling, men väcker också frågan om rekommendationernas starka fokus på diabetes återspeglas tillräckligt i praktiken.

Särskilt vid riskbedömningen inför en operation är det alltid flera faktorer som påverkar vårdbeslutet, inte enbart förekomsten av diabetes. Indikatorn visar endast utförda åtgärder, inte beslutsprocessen bakom dem. Indikatorn ska utvecklas vidare för att bättre bedöma hur väl riktlinjerna följs.

Fördjupa dig i statistiken

Gå till hjärtregistrets rapport (på finska)

Rapporterade kvalitetsindikatorer

• Incidens
• Dödlighet
• LDL-kolesterolvärden efter 1 och 2 år
• Genomförande av kolesterolsänkande behandling
• Genomförande av kranskärlsåtgärder enligt rekommendationerna
• Åtgärder efter PCI och CABG

Bakgrundsinformation

• Hjärtregistrets databeskrivning (Materialkatalog)
• Dataskyddsmeddelande

Källa

Hjärtregistrets resultatrapport. THL. Rapport uppdaterad 13.4.2026. Materialet omfattar uppgifter fram till 31.12.2025.

Statistikbeskrivning

Hjärtregistret tillhandahåller systematisk och enhetlig information om hur patienter med kranskärlssjukdom behandlas på nationell och regional nivå i Finland. I registret samlas uppgifter in om både patienter som har drabbats av hjärtinfarkt och patienter med kronisk kranskärlssjukdom. Med hjälp av den information som hjärtregistret tillhandahåller kan man utveckla kvaliteten och effektiviteten i vården av patienter med kranskärlssjukdom.  

Hjärtregistret innehåller uppgifter om uppskattningsvis 277 000 patienter med kranskärlssjukdom från välfärdsområdena på det finska fastlandet. Resultaten redovisas på välfärdsområdes- eller sjukhusnivå beroende på indikator. 

I de välfärdsområdesspecifika resultaten har välfärdsområdena i Nyland (Östra Nyland, Mellersta Nyland, Västra Nyland, Vantaa-Kerava) och Helsingfors slagits samman till ett enda område (Nyland), eftersom HUS-koncernen samordnar den specialiserade sjukvården för hjärtinfarktpatienter i det området.

De uppgifter som presenteras i rapporten baseras på hjärtregistret, som ingår i THL:s nationella kvalitetsregister.

Uppdateringsschema

Rapporten uppdateras en gång per år, i april-maj.