Ansökan om anslag för hälsofrämjande – Ofta ställda frågor om anslaget för hälsofrämjande

Statsunderstöd betalas för kostnader som uppstår när projektet genomförs och som har godkänts i projektplanen. Understödet kan användas för att täcka kostnaderna för bland annat personal, material, rapportering och utrustning. 

Projektets budget ska sammanställas så att projektplanerna är möjliga att genomföra. I projektplanen beskrivs projektets totala budget enligt kostnadsslag, men i beskrivningen av personalen och de ekonomiska resurserna kan man till exempel ta upp eventuella delgenomförares andel i månadsverken. Även i punkten tilläggsuppgifter som preciserar budgeten kan man precisera hur det anslag som söks fördelas mellan de olika delgenomförarna. En noggrannare budget för varje delgenomförare presenteras i projektplanens preciseringsskede, om projektet föreslås få finansiering.

I princip är det inte förbjudet att ansöka om investeringsunderstöd, men i anslaget för hälsofrämjande ligger tyngdpunkten på utveckling av verksamheten. Anslaget stöder inte starkt allokering av finansiering till exempel för byggande av infrastruktur. Finansiering kan däremot allokeras för att utveckla verksamheten och verksamhetsmodellen. Nödvändiga investeringar i utrustning kan täckas med understödet. Dessutom konstateras det i våra understödsvillkor att kostnaderna för inredning, reparation och renovering av lokaler inte godkänns. 

I stadsunderstödslagen (688/2001, 6 §) fastställs att statsunderstödet inte får täcka det fulla beloppet av de totalkostnader som orsakas av den verksamhet eller det projekt som utgör föremål för statsunderstödet, om inte något annat följer av skäl som är motiverade och nödvändiga för att målen med beviljandet av statsunderstödet ska nås. Lagen fastställer inte självfinansieringens storlek. I projekt som beviljas anslag för hälsofrämjande är självfinansieringen normalt cirka 10–20 procent av totalkostnaderna. Storleken på självfinansieringen kan variera mellan projektets genomförare eller så kan till exempel en av genomförarna stå för självfinansieringen i sin helhet. Ett projekt kan finansieras till fullt belopp endast av motiverade skäl. Motiveringarna ska anges i projektansökan.

Självfinansieringen kan vara vilken som helst av projektets kostnader som också skulle godkännas som kostnader som finansieras med understödet. Självfinansieringen kan därmed omfatta till exempel lönekostnader för projektets anställda, lokalhyror, telefonkostnader och andra administrativa kostnader. Självfinansieringsandelen ska bokföras i projektets bokföring på samma sätt som projektets övriga kostnader.

Bedömningen av detta påverkas av vad som har antecknats i det aktuella beslutet om statsunderstöd. Till exempel kan ett allmänt understöd användas till självfinansieringsandelen, eftersom det allmänna understödet inte har riktats till specifik projektverksamhet, utan är avsett för mottagarens verksamhet i allmänhet eller en viss del av verksamheten.

Överlappande verksamhet kan inte finansieras med anslaget för hälsofrämjande. Anslagets projektarbete ska sammanställas till en egen utvecklings-, försöks- eller forskningsprojekthelhet. Det finns dock inget hinder för att det projekt som finansieras med anslaget stöder verksamhet som aktören genomför med annan finansiering.

Hankkeelle tehdään tilintarkastus hankkeen päätyttyä. Tilintarkastajan palkkio budjetoidaan hankkeen kuluksi etukäteen. Hankkeen lopussa palkkion määrä kirjataan kuluksi kirjanpitoon etukäteen saadun arvion perusteella. Kopio tilintarkastusta koskevasta laskusta liitetään loppuselvitykseen. Hankkeen hallinnoija vastaa koko hankkeen yhtenäisestä tilintarkastuksesta hankkeen päätyttyä.

Loppuraporttiin liitetään hankkeen hallinnoinnista vastaavasta tahosta riippumattoman, ulkopuolisen tilintarkastajan lausunto, jossa on otettava kantaa avustusehtojen toteutumiseen ainakin seuraavilta osin:

• hankkeen kirjanpito on eriytetty saajan muusta kirjanpidosta ja raportoidut toteutuneet kustannukset perustuvat kirjanpitoon
• oraportoidut toteutuneet kustannukset vastaavat valtionavustuspäätöksen ja kululajikohtaisen kustannusarvion mukaisia hyväksyttyjä kustannuksia ja ne ovat syntyneet tukikelpoisuusaikana
• myös omavastuuosuudella toteutuneet kustannukset vastaavat valtionavustuspäätöksen ja kululajikohtaisen kustannusarvion mukaisia hyväksyttyjä kustannuksia ja ne ovat syntyneet tukikelpoisuusaikana, ja niistä on raportoitu asianmukaisesti valtionavustuksen myöntäjälle
• hankinnoissa on noudatettu julkisista hankinnoista annettua lakia
• osa-aikaisesti työskentelevien työntekijöiden palkkakustannukset perustuvat luotettavaan ja ajantasaiseen työajanseurantaan
• loma-ajan palkka ja lomarahat on kohdennettu toiminnalle tehdyn työn suhteessa

Under projekttiden kan projektet fungera även i ett geografiskt mindre område. Det viktigaste är att man inom projektet strävar efter att utveckla en verksamhetsmodell eller en produkt som i större utsträckning kan utnyttjas och spridas nationellt för att tillämpas av andra aktörer.

Anslaget för hälsofrämjande kan beviljas projekt som räcker 1–3 år. Understödet för projekt inom anslaget för 2027 är tillgängligt 2027–2029, men i praktiken upphör understödets användningstid senast den 31 oktober 2029, eftersom de sista ansökningarna om utbetalning ska gå till utbetalning under 2029. 

Understöd kan sökas för utveckling av befintlig verksamhet. Målet är att på ett nytt sätt tillämpa eller utveckla den befintliga verksamheten vidare, till exempel genom att testa eller tillämpa den på en ny målgrupp eller i ett nytt område. Det projekt som finansieras med anslag för hälsofrämjande verksamhet ska dock byggas upp till en egen sammanhängande helhet som har egna mål och indikatorer för bedömning av dess effekter. En av utgångspunkterna för projektberedningen är att projektet bör tillföra nationellt mervärde för hälsofrämjandet genom att utnyttja redan befintlig god praxis innovativt eller genom att utveckla nya metoder för hälsofrämjande.

Understöd kan beviljas kommuner, välfärdsområden, organisationer, stiftelser, läroanstalter och andra aktörer. Den/de som genomför projektet ska ha nödvändiga kunskaper, tillräckliga resurser och lämpliga förutsättningar för att genomföra projektet.

Utgångspunkten är att företag inte är uteslutna. Det finns dock begränsningar i beviljandet av understödet. Anslag för hälsofrämjande beviljas inte för kommersiell verksamhet eller beredning av sådan. Företaget ska beskriva på vilket sätt de deltar utan att verksamheten är kommersiell. Om företaget erbjuder projektet vad det normalt säljer, är det i regel fråga om en upphandling som omfattas av upphandlingslagen. Dessutom får man inte snedvrida konkurrensen genom att bevilja understöd som gynnar ett visst företag. 

Ovan nämnda saker ska också beaktas i samarbete där understödet inte riktas till ett företag. Verksamheten får inte vara kommersiell eller utgöra en del av beredningen av sådan verksamhet. 

Vanligtvis deltar företag i projektverksamheten via köpta tjänster. 

En fullmakt ska bifogas ansökan om understödet fördelas på flera olika aktörer. Projektet ska ha en huvudsökande, dvs. en projektadministratör, som ansöker om understöd för andra aktörers räkning. Med fullmakten befullmäktigas projektadministratören att agera på delgenomförarnas vägnar i tjänsten sokunderstod.fi.
En fullmakt och ett intentionsavtal kan kombineras om det som krävs framgår av handlingen i fråga. Handlingen ska namnges så att det av namnet framgår att den också är en fullmakt.
THL erbjuder ingen mall för fullmakten.

Ett intentionsavtal kan bifogas ansökan för att verifiera samarbetet, men det är inte obligatoriskt. Om samarbetets kvalitet och de olika aktörernas roll beskrivs tillräckligt detaljerat i ansökan behövs inget intentionsavtal. I bästa fall framgår det av ansökan med vem man preliminärt har kommit överens om eller diskuterat genomförandet av projektet i samarbete och vilken roll varje aktör har i projektet. 
THL erbjuder ingen mall för intentionsavtalet.

När anslagets allmänna prioritering är att stöda kommunernas verksamhet för främjande av välfärd och hälsa och sådan verksamhet som kommunerna, välfärdsområdena och organisationerna genomför tillsammans ska ansökan innehålla kommunen som antingen sökande, delgenomförare eller samarbetspartner. I ansökan beskrivs i en egen punkt hur projektarbetet är en del av kommunens/kommunernas verksamhet för att främja välfärd och hälsa. Kommunen/kommunerna som deltar i projektarbetet nämns vid namn i ansökan.

Avtal om hälsofrämjande projekt kan ingås med inrättningar inom statsförvaltningen. Om aktören i fråga är delgenomförare i projektet ska ett separat avtal om deras andel ingås med THL. En samarbetspartner som inte anvisas understöd kan delta i projektet med sin egen insats utan avtal med THL. 

Flera aktörer kan delta i projektet. Om understödet fördelas på flera genomförare fungerar en som administratör för projektet och de övriga som delgenomförare. Administratören ansvarar för att skicka nödvändiga uppföljningsdokument (t.ex. ansökningar om utbetalning och rapporter) till THL via det elektroniska systemet för projektadministration. Delgenomförarna lämnar uppgifter om sin egen andel till administratören för sammanställningen av dokumenten. Ett avtal om genomförandet av samarbetet med delgenomförarna ska ingås där roller och ansvar beskrivs. 

Projektet kan också ha samarbetspartner som deltar med sin egen insats och som inte anvisas understöd. Samarbetet beskrivs i projektplanen och avtal kan också ingås om det. Dessa avtal behöver dock inte skickas till THL.

THL begränsar inte antalet ansökningar som görs av en aktör, så samma sökande kan planera projekt för olika prioriterade områden. 

Projektet kan omfatta teman som hör till olika prioriterade områden. Det viktigaste är dock att alla krav i ett av de prioriterade områdena har beaktats och att helheten förblir tydlig. 

I projektansökan ska man välja ett prioriterat område som projektet huvudsakligen gäller. I tilläggsuppgifterna anger man om projektet även beaktar andra prioriterade områden. 

Samma aktör kan få understöd från anslaget för ett nytt projekt om det bedöms vara bland de bästa ansökningarna. En fortsättning på exakt samma verksamhet finansieras dock inte, alltså ska den sökandes nya projekt innehålla nya utvecklingsåtgärder. Dessutom granskas de projekt som föreslås bli finansierade som en helhet där man beaktar alla sökandes geografiska läge och projektaktörernas varierande bakgrunder. Den helhet som föreslås bli finansierad speglas också mot tidigare år för att undvika att samma aktörer eller projekt som är verksamma i samma områden ständigt får finansiering.

I villkoren för statsunderstöd för anslaget för hälsofrämjande åläggs projekten att registrera grundläggande uppgifter om de verksamhetsmodeller och lösningar som är målet med utvecklingsarbetet i Innokylä. Dessutom ska de registrera uppgifter om den verksamhetsmodell som arbetet resulterat i, om projektet är av sådan typ att Innokylä lämpar sig för presentation av resultaten. 

Det rekommenderas att man föreslår att de verksamhetsmodeller som utvecklingsarbetet inom projekt som finansierats med anslaget resulterat i genomgår THL:s utvärdering av evidensbaserad praktik som främjar välfärd och hälsa, om de lämpar sig för utvärdering. Genom utvärderingsarbetet kan man sprida information om effekterna av evidensbaserad praktik som främjar välfärd och hälsa bland annat till kommunernas och välfärdsområdenas beslutsfattare och experter. Utvärderingen av evidensbaserad praktik stödjer beslutsfattandet inom främjandet av hälsa och välfärd och en optimal allokering av resurserna.
Utvärdering av evidensbaserad praktik som främjar välfärd och hälsa (på finska)

Med anslaget finansieras inte kontinuerlig uppföljning av ett fenomen. Stöd kan beviljas för forskningsprojekt för metodisk utveckling av hälsofrämjande och projekt som stärker kunskapsunderlaget om hälsofrämjande. Till exempel har interventionsforskningsprojekt där forskningen är en del av utvecklingsarbetet finansierats med anslaget för hälsofrämjande.