Ett rättvist stöd tryggar närståendevården

Närståendevården ersätter inom välfärdsområdena en betydande del av hemvården och skjuter upp behovet av heldygnsserviceboende. Kostnaderna för avtalad närståendevård för vuxna uppskattas till 418 miljoner euro per år, medan motsvarande vård ordnad med andra tjänster skulle kosta cirka 1,25 miljarder euro: utan närståendevård skulle kostnaderna vara tre gånger så höga.

Vårdbehovet ökar i takt med att befolkningen åldras. Redan nu är minnessjukdom den vanligaste orsaken till närståendevård, och hälften av dem som får närståendevård är över 75 år. Ofta är även närståendevårdarna äldre. Majoriteten av närståendevårdarna är kvinnor, och många av dem vårdar sin partner.

När närståendevårdare får tillräckligt stöd har många äldre och personer med långvariga sjukdomar möjlighet att bo kvar hemma längre. Detta minskar behovet av tyngre tjänster och avlastar social- och hälsovårdssystemet.

THL rekommenderar ett enhetligt sätt att bevilja stöd

Välfärdsområdena beviljar stöd för närståendevård på olika grunder. Även beviljandet av lagstadgade ledigheter och andra tjänster varierar. Närståendevårdare är i en ojämlik ställning beroende på område.

”I liknande situationer får man nu stöd i vissa områden men inte i andra. Vårdarvode och andra tjänster är samhällets rättvisa sätt att möta närståendevårdare, eftersom de ersätter dyrare tjänster. När närståendevårdare får stöd orkar de bättre. På så sätt säkerställs en trygg närståendevårdsrelation, vilket är den vårdbehövandes rätt”, säger THL:s specialforskare Katja Ilmarinen.

THL rekommenderar att välfärdsområdena harmoniserar kriterierna för beviljande av stöd för närståendevård och stödpraxis. Ett tydligt sätt att göra detta är att införa THL:s nationella Omakari-kriterier, som fastställer ett enhetligt sätt att bevilja stöd.

Stöd hjälper att orka

Närståendevård är kostnadseffektiv för välfärdsområdena även med stöd, men utan närståendevårdare som orkar finns ingen närståendevård. En äldre make eller maka som är närståendevårdare löper en särskilt hög risk att bli utmattad.

Närståendevårdarnas ork kan stödjas på olika sätt. Välfärdsområdets uppgift är att ordna ersättande vård under närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar. Lagen garanterar 2–3 sådana dagar per månad.

”Utöver lediga dagar är korta andningspauser viktiga. Vid behov kan till exempel måltidstjänster underlätta närståendevårdarens vardag. Dagverksamhet rehabiliterar den vårdbehövande och ger närståendevårdaren möjlighet till en paus”, säger Ilmarinen.

Att vårda en närstående kan försämra både den egna hälsan och ekonomin. För närståendevårdare i arbetsför ålder innebär det ofta lägre inkomster.

”Det är viktigt att få kriterierna för stöd för närståendevård och övrigt stöd i ordning, så att människor vågar bli närståendevårdare. Först då kan kostnadsbesparingar uppnås inom annan vård”, säger Ilmarinen.

Många vårdar sina närstående informellt

Utöver 51 400 avtalsbundna närståendevårdare hjälper uppskattningsvis drygt en miljon vuxna regelbundet sina närstående att klara sig hemma. Vissa gör det då och då, andra dygnet runt. Särskilt närstående som hjälper äldre personer med minnessjukdomar är belastade.

”Kriterierna för avtalsbaserad närståendevård är relativt höga, och en del närstående tar hand om sina anhöriga informellt på ett mycket bindande sätt. Även deras ork måste beaktas. I sådana situationer vore det bra att till exempel bevilja familjevård, så att den som vårdar en närstående får pauser som stödjer orken”, säger Ilmarinen.