Upprepad nikotinanvändning leder till att kroppen snabbt vänjer och anpassar sig till dess effekter, vilket avsevärt ökar risken för beroende. En ung persons utvecklande kropp är särskilt känslig för nikotinets effekter, och tecken på beroende kan uppträda redan efter liten och oregelbunden användning.
Via lungorna absorberas nikotin i blodcirkulationen och når snabbt hjärnan, såsom när man röker cigaretter. Från munnens slemhinnor till exempel vid användning av snus eller nikotinpåsar absorberas nikotin långsammare, men nikotinhalten i blodet förblir förhöjd under en längre tid. I Mentol fungerar inte bara som smakämne utan också som en tillsats som främjar nikotinupptaget.
Nikotin har omedelbara giftiga effekter om det sväljs eller om större mängder kommer i kontakt med hud eller ögon. De höga nikotinhalterna i nikotinprodukter samt attraktiva förpackningar och smakämnen kan särskilt öka risken för förgiftning hos barn. Kontakterna till Giftinformationscentralen i frågor som gäller nikotinpåsar har ökat avsevärt.
Nikotinets effekter på hjärnan och hälsan
Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne som snabbt påverkar det centrala nervsystemet. Det absorberas effektivt i blodcirkulationen via lungorna och munnens slemhinnor. Nikotin har också akuta giftiga effekter och belastar hjärtat och cirkulationssystemet samt ökar sannolikt risken för hjärtrytmstörningar.
Exponering för nikotin i unga år kan orsaka bestående förändringar i hjärnans struktur och funktion. Förändringarna leder till långvariga uppmärksamhetsproblem samt ökar risken för nikotinberoende, ångest- och depressionssymtom och användning av andra rusmedel.
Nikotin stör sockeromsättningen och minskar insulinkänsligheten och kan därmed öka risken för typ 2-diabetes. Det finns belägg för att nikotin kan bidra till att normala celler omvandlas till cancerceller, öka cancercellers delning samt upprätthålla utvecklingen av cancervävnad.
Nikotin påverkar hälsan under graviditeten, både hos modern och fostret. Nikotinhalten i fostrets blod kan vara högre än i moderns blodcirkulation. Nikotin har skadliga effekter på utvecklingen av hjärnan hos fostret och det nyfödda barnet. Nikotinexponering under graviditeten har samband med utveckling av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD) i unga år.
I nya nikotinprodukter, såsom nikotinpåsar och så kallad vape, kan nikotinmängderna vara avsevärt höga. I många av dem används nikotinsalt, syntetiskt nikotin samt tillsatser som förstärker nikotinupptaget eller dess effekter. Även snus kan innehålla höga nikotinhalter.
Abstinenssymtomen kan vara kraftiga, vilket gör det svårt för vissa att sluta. För att främja hälsan är det alltid fördelaktigt att sluta använda nikotin.
Tobaks- och nikotinprodukter
Daglig rökning har länge minskat och könsskillnaderna i rökning har minskat, men rökning är fortfarande något vanligare bland män än bland kvinnor.
Hälsans framtidsbild ger information om eventuella utvecklingsförlopp för folksjukdomar och kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster
Tjänsten visar hur sjukligheten i välfärdsområdena skulle se ut i olika utvecklingsscenarier för rökning, alkoholkonsumtion och fetma.
Användning av tobaks- och nikotinprodukter samt anskaffningssätt bland unga 2017–2025 (Julkari, på finska)
En studie genomförd med material från THL:s Enkäten Hälsa i skolan för åren 2017–2025.
Färre försäljningsställen som stöd för att sluta röka
Avstånd på över 500 meter från hemmet till en butik som säljer tobak ökar sannolikheten för att sluta röka.