Nikotinprodukternas snabba spridning kräver strängare reglering och effektivare förebyggande åtgärder

”Den snabba ökningen av användningen av nikotinprodukter förutsätter politiska beslut som svarar på förändringar på marknaden. Proaktiv reglering av nya produkter är nödvändig för att förebygga att användningen inleds och att hälsoskador uppstår samt för att uppnå lagstiftningens mål”, säger specialsakkunnig Otto Ruokolainen vid THL.

Lagstiftning, hälsokommunikation och förändrade attityder har minskat rökningen avsevärt. Trots det rökte nio procent av finländska kvinnor och 11 procent av männen i åldern 20–64 år fortfarande dagligen år 2024. Nya produkter, såsom e-cigaretter och nikotinpåsar, har medfört nya utmaningar.

Tobakslagen trädde i kraft i slutet av 1970-talet och har därefter reformerats flera gånger. På 1990-talet förbjöds rökning på arbetsplatser, på 2000-talet rökning på restauranger, år 2012 trädde förbudet mot exponering av tobaksprodukter i kraft och år 2020 försäljningsförbudet mot mentolcigaretter. Tobaksskatten har höjts regelbundet sedan år 2009. Enhetliga förpackningar infördes för tobaksprodukter och e-cigaretter år 2023.

Användningen av nya nikotinprodukter kan öka snabbt, särskilt bland unga. Så skedde det till exempel när engångs‑vapeprodukter som liknar e‑cigaretter blev mer allmänt tillgängliga för unga i början av 2020‑talet, särskilt via sociala medier. Användning av e-cigaretter orsakar nikotinberoende och försämrar lungornas normala funktion. Bland unga ökar användningen risken för att senare övergå till cigaretter.

En ändrad tolkning av regleringen av nikotinpåsar år 2023 ledde i sin tur till en okontrollerad liberalisering av försäljningen, varefter användningen har mångdubblats både bland unga och vuxna.

"Försök med och inledande av användning av tobaks- och nikotinprodukter sker i regel före 20 års ålder. Unga behöver information om skadeverkningarna av tobaks- och nikotinprodukter och om hur beroende utvecklas. Dessutom är det viktigt att synliggöra tobaks- och nikotinindustrins åtgärder som främjar försäljningen och bromsar en effektiv lagstiftning", säger specialsakkunnig Hanna Ollila vid THL.

"Den kraftigt ökade användningen förklaras inte bara av produkternas tillgänglighet, utan också av deras attraktionskraft och beroendeframkallande egenskaper. Nya produkter, olika smaker och färggranna förpackningar tilltalar unga. Samtidigt ökar tillsatser som förstärker nikotinupptaget risken för beroende."

Den internationella ramkonventionen om tobak förpliktar även Finland till effektiva åtgärder för att förebygga och minska tobaksbruk, exponering för tobaksrök samt nikotinberoende. Konventionen förpliktar dessutom till att skydda hälsopolitiken från påverkan från industrin och andra aktörer som främjar dess intressen.

Att sluta använda ger samhälleliga besparingar

Kostnaderna som orsakas av rökning är betydande: de direkta och indirekta kostnaderna för hälso- och sjukvården uppskattas uppgå till cirka 1,3 miljarder euro per år. I dessa uppskattningar ingår ännu inte de nya nikotinprodukterna.

"Den breda tillgången till tobaks- och nikotinprodukter försvårar möjligheten att nå målet i tobakslagen, enligt vilket mindre än fem procent av finländarna ska använda tobaks- och nikotinprodukter dagligen år 2030. Utvecklingen har under de senaste åren gått i en oroande riktning med tanke på målet", konstaterar Ruokolainen.

Utöver målet i den nationella lagstiftningen i Finland är ett av målen i EU:s cancerbekämpningsprogram också att avsevärt minska användningen av tobaksprodukter. Målet i programmet är en tobaksfri generation, vilket innebär att mindre än 5 procent av befolkningen använder tobaksprodukter fram till år 2040. Målet har nyligen bekräftats i EU:s plan för främjande av hjärt- och kärlhälsa.

En förstärkning av avvänjningstjänsterna inom social- och hälsovården skulle ge positiva effekter både för hälsan och ekonomin. Om rökningen minskade i enlighet med målet i tobakslagen till under fem procent år 2030, skulle man under de följande tio åren kunna undvika över 1 100 nya fall av lungcancer, över 6 000 fall av kroniskt obstruktiv lungsjukdom och nästan 3 000 fall av kranskärlssjukdom jämfört med ett scenario där den nuvarande utvecklingen i rökningen fortsätter.

Reglering och förebyggande åtgärder måste stärkas

Lagändringen som trädde i kraft i augusti 2025 begränsar de tillåtna smakerna i nikotinpåsar, förbjuder distansförsäljning och föreskriver att produkterna efter en övergångsperiod ska övergå till enhetliga förpackningar. Dessutom förbjöds innehav av tobaksersättningar, såsom vape, för personer under 18 år, vilket förbättrar möjligheterna att ingripa i användningen i skolor och läroanstalter.

De populäraste smakerna, såsom mentol och mint, är fortsatt tillåtna i nikotinpåsar. Den maximala nikotingränsen för nikotinpåsar, 16,6 milligram per gram, är internationellt sett hög. I många andra länder är gränsen betydligt lägre, till exempel fyra milligram, eller så är försäljningen av nikotinpåsar helt förbjuden.

Även kvantitetsgränserna för laglig resandeinförsel, både för nikotinpåsar och snus är i Finland exceptionellt höga, vilket försvagar effekterna av tobakslagen och tobaksskatten.

Centrala fortsatta åtgärder för att uppnå målet i tobakslagen är att höja försäljningsåldern till 20 år för alla tobaks- och nikotinprodukter samt att sänka nikotingränsen för nikotinpåsar och förbjuda alla smakämnen i dem. Regelbundna skattehöjningar på alla tobaks- och nikotinprodukter minskar efterfrågan och användningen av produkterna.

Rökfrihet i bostadsgemenskaper ska stärkas. En systematisk och gradvis minskning av antalet försäljningsställen, bland annat genom att höja tillsynsavgifterna, skulle dessutom stödja förebyggandet av att användningen inleds och möjligheten att lyckas med att sluta.

"Sammantaget förutsätter nikotinprodukternas snabba spridning politiska beslut som svarar på förändringar på marknaden. Proaktiv reglering av nya produkter är nödvändig för att förebygga att användningen inleds och att hälsoskador uppstår samt för att uppnå lagstiftningens mål", säger Ollila.