Fenomenbaserad granskning utmanar oss att utnyttja information innovativt

Problem som rör människors hälsa och välfärd blir i dag allt mer mångfacetterade och därmed svåra att lösa. I stället för att betrakta problemen ur ett enskilt perspektiv lönar det sig att se dem som en del av bredare fenomen. Då kan man identifiera fenomenets ursprung och komplexa natur samt förstå de bakomliggande faktorerna, vilket möjliggör att hitta verkningsfulla lösningar.

Ta till exempel ungas välfärd och marginalisering. Vi vill veta varför vissa barn klarar sig bra oberoende av familjeförhållanden medan andra inte gör det. I vilket skede av livscykeln löper en ung person störst risk att marginaliseras, och varför? Vilka stödformer och tjänster för barn och deras familjer är mest verkningsfulla och vid vilken tidpunkt?

Att kombinera information är nyckeln till verkningsfulla lösningar

Ett fenomenbaserat angreppssätt för att lösa samhälleliga problem förutsätter en bred kunskapsbas och en sammanslagning av information från olika källor. Innovativ kombination av registeruppgifter om serviceanvändning, livsstilsuppgifter som samlats in direkt från människor samt till exempel socioekonomiska uppgifter öppnar möjligheter att se beroenden och faktorer bakom olika fenomen.

”När vi kombinerar information från olika livsskeden och tjänster ser vi ungas vägval på ett nytt sätt. En fenomenbaserad granskning hjälper oss att förstå faktorerna bakom problemen och identifiera de tidpunkter då stödet är som mest relevant.”

I vårt fenomenexempel behövs information från alla skeden av livscykeln, från tidig barndom, samt om de social- och hälsovårdstjänster och förmåner som barn, unga och deras familjer använder. Genom att kombinera dessa uppgifter är det möjligt att skapa modeller som hjälper att identifiera de centrala livssituationer och händelser där risken för marginalisering ökar och där rätt stöd kan förhindra att problemen hopar sig.

Information som kombinerats från olika datakällor ger nya möjligheter att strukturera och förstå olika befolkningsgruppers situationer. När vi förstår faktorer som är gemensamma för flera fall kan vi bättre rikta lämpliga tjänster och åtgärder till dessa grupper och därtill också förebyggande årgärder.

Data med framförhållning styr planeringen av politiska åtgärder

Med hjälp av information från olika typer av datakällor kan vi göra prognoser, till exempel om utvecklingen av hälsa och servicebehov i olika befolkningsgrupper, samt bygga olika scenarier om hur olika faktorer påverkar prognoserna. Data med framförhållning styr planeringen och genomförandet av verkningsfulla politiska åtgärder, vilket gör det möjligt att ingripa i problem på ett förebyggande sätt både regionalt och nationellt.

”Vi behöver information och förståelse för hur vi kan rikta våra resurser på bästa möjliga sätt. Samtidigt måste vi våga bedöma befintliga lösningar kritiskt. Endast så kan vi bygga ett samhälle där stödet är relevant och i tid”, konstaterar projektchef Annamari Lundqvist vid THL.

THL:s dataresurser utvecklas för att betjäna fenomenbaserade informationsbehov

THL:llä on lakisääteinen tehtävä kerätä ja jalostaa väestön terveyttä, hyvinvointia ja palvelujen käyttöä kuvaavaa tietoa. THL:lla on myös ainutlaatuinen mahdollisuus käsitellä ja yhdistellä eri lähteistä saatavia tietoja.

THL har en lagstadgad uppgift att samla in och förädla information som beskriver befolkningens hälsa, välfärd och användning av service. THL har också en unik möjlighet att behandla och kombinera uppgifter från olika källor. 

”När vi kombinerar information från olika livsskeden och tjänster ser vi ungas vägval på ett nytt sätt. En fenomenbaserad granskning hjälper oss att förstå faktorerna bakom problemen och identifiera de tidpunkter då stödet är som mest relevant”, sammanfattar Lundqvist. 

Vi producerar statistik och andra dataprodukter av den information vi samlar in, vilket betjänar inte bara vetenskaplig forskning och aktörer inom social- och hälsovården utan också samhälleliga beslutsfattare och lagstiftare. Registeruppgifter behandlas alltid datasäkert så att enskilda personer inte kan identifieras.

THL:s dataresurser är ett slags nationell skatt."

Vi använder själva den information vi producerar på många sätt i uppgifter som rör skyddet av befolkningens hälsa, i den nationella uppföljningen av hälsa och välfärd samt i uppföljningen och utvärderingen av servicesystemet. 

”THL:s dataresurser är ett slags nationell skatt. Vårt utvecklingsarbete syftar till att våra dataresurser framöver ska kunna utnyttjas snabbare och bättre och betjäna fenomenbaserade informationsbehov”, säger avdelningschef Jan Magnusson. 

Att påskynda och utvidga dataproduktionen är centralt till exempel för epidemiologisk övervakning i realtid, vilket möjliggör snabbt och kunskapsbaserat beslutsfattande.