Modellen för god inträde i fosterhem, som utvecklats i ett projekt av Pesäpuu ry, är ett exempel på hur barnskyddet reformeras utifrån praktiska behov. Syftet med modellen är att stärka deltagandet, engagemanget och anknytningen till fosterhemsplaceringen hos ungdomar som placeras i institutionsvård och deras anhöriga.
Bakgrunden till detta är en verklig utmaning: otillåtna frånvaron från fosterhem, dvs. rymningar, är en betydande riskfaktor för vissa ungdomar som placeras i fosterhem. Ungdomarna säger att en orsak till detta kan vara en misslyckad start – de har inte kunnat knyta an till sin nya omgivning och sina nya människor.
Minna Alastalo, som arbetar på Siun Sote i välfärdsregionen Norra Karelen, säger att ankomstfasen är särskilt viktig, men att den inte har studerats i Finland eller internationellt.
"När ett barn placeras i fosterhem är det en stor och ofta skrämmande förändring. Vi ville skapa en modell som gör denna stund så tydlig och trygg som möjligt för både barnet och familjen. Målet är att skapa en känsla av tillit och trygghet, vilket är centrala frågor inom barnomsorgen. Samtidigt hjälper modellen också de anställda: när det finns en tydlig väg och definierade ansvarsområden blir ingenting ogjort", säger Alastalo.
"Erfarenheter var ögonöppnande"
Utvecklingen av modellen inleddes med att ungdomar och deras anhöriga bjöds in för att dela med sig av sina erfarenheter och åsikter. Detta var ett nytt tillvägagångssätt i Norra Karelen, och det tog tid att hitta deltagare, men i slutändan ledde det till en värdefull dialog. Familjerna kände att de blev lyssnade på, och ungdomarnas röster gav utvecklingsprocessen djup och tvingade yrkesverksamma att se på sitt eget arbete ur ett nytt perspektiv.
"Jag har arbetat inom fostervård i åtta år, men att höra ungdomarnas erfarenheter fick mig att stanna upp och tänka efter. Det fick mig att fundera över vilka möten jag har erbjudit och hur det känns för familjerna", säger Alastalo.
Införandet av modellen på Siun Sote förra vintern har skapat tydlighet i processerna och ökat mängden arbete som utförs med föräldrarna. En sak som ungdomarna uppskattar särskilt är välkomstpaketet, som till exempel innehåller ett gosedjur.
"Tanken var att ge omtanke och omsorg en konkret form. Det fanns tvivel i förväg, men gosedjuret har varit den mest populära artikeln", ler Alastalo.
Mallen är fritt tillgänglig för användning
Modellen för god inträde i fosterhem är tillgänglig för alla som vill förbättra smidigheten i den inledande placeringsfasen och stärka förtroendet för barnskydd. Modellen stöder dessutom socialtjänstens mål att minska förändringar och störningar i fosterhemsplaceringar, vilket ger både trygghet och kostnadsbesparingar. Modellen kan användas som den är eller anpassas efter din egen enhets behov. Modellens instruktioner och material finns på Pesäpuu ry:s webbplats.
Modellen är en del av ett bredare utvecklingsarbete som stöds av SOILA-samordningen mellan THL och Pesäpuu ry. Modellen finansierades av EU:s program "Säkerhetsnät för framtiden".
Bild:
Minna Alastalo, projektspecialist
Skyddsnät för framtiden för unga människor i Norra Karelen, TuTu -projekt
Fotograf: Antti Pitkäjärvi
Barnskydd i statistik
Statistiken över Barnskydd ger aktuella siffror om öppen vård, placeringar, handläggningstider och personalstyrkan inom socialtjänsten. Uppgifterna hjälper till att övervaka tillgängligheten och kvaliteten på tjänsterna samt regionala skillnader.
Kouluterveyskysely 2025: sosiaaliset suhteet, vapaa-aika, terveys ja tuki sijoitettujen lasten vastauksissa (Julkari)
Raporttiin on koostettu sijoitettuna asuvien lasten vastauksia vuoden 2025 Kouluterveyskyselystä. Aikaisempien vuosian tapaan on tyypillistä, että muulla tavoin asuviin verrattuna sijoitetuilla lapsilla on yleisemmin haitallisia kokemuksia.
Anvisningar för barnskyddet
Anvisningarna inom barnskyddet är avsedda för yrkesverksamma inom området som stöd för klientarbete och utveckling.