Beslutsfattare, så här kan du stödja hållbar rörelse och energianvändning

Aktiv rörlighet och hållbar energianvändning bidrar till att begränsa klimatförändringen och främjar befolkningens hälsa. Staten, kommunerna, välfärdsområdena och arbetsgivarna kan främja aktiv rörlighet och hållbar energianvändning på många olika sätt.

Motion främjar hälsan och minskar kostnaderna inom social- och hälsovården

Motion och rörlighet har många positiva effekter på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det förbättrar sömnkvaliteten och kognitionen, såsom minne och problemlösningsförmåga. Motion hjälper till att hantera stress och minskar ångest. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger övervikt och flera sjukdomar. När man åldras hjälper fysisk aktivitet till att upprätthålla den övergripande funktionsförmågan.

Enligt undersökningen Hälsosamma Finland, som genomförts av THL, rör sig knappt hälften av män och kvinnor över 20 år enligt rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet, det vill säga både uthållighetsmotion och muskelstärkande aktivitet i rekommenderad omfattning. Dessutom färdas över hälften huvudsakligen med bil till arbete eller studier.

Låg fysisk aktivitet, mycket stillasittande och dålig kondition orsakar betydande kostnader för samhället. Kostnader uppstår till exempel på grund av sjukfrånvaro, minskad arbetsförmåga och hälso- och sjukvårdskostnader.

Rörlighet kan ökas på många olika sätt, både lokalt och nationellt. Även arbetsgivare kan stödja arbetstagares fysiska aktivitet.

Vad kan kommunerna och arbetsgivarna göra för att främja fysisk aktivitet?

Kommunerna ansvarar för många tjänster och förhållanden som möjliggör invånarnas rörlighet och har därmed en betydande roll i främjandet av fysisk aktivitet.

• Tillgängliga och hinderfria näridrottsplatser samt avgiftsfria eller förmånliga motionstjänster gör det möjligt för så många kommuninvånare som möjligt att vara fysiskt aktiva.
• Kommunerna kan också utveckla innovativa lösningar som möjliggör fysisk aktivitet året runt oberoende av väderförhållanden, såsom promenader i köpcentrum vid värmeböljor eller halt väder.
• Kommunerna kan också främja aktiva färdsätt genom att utveckla samhällsstrukturen, stärka kollektivtrafiken, reservera tryggt gatuutrymme för gång och cykling samt genom att se till att gång- och cykelvägar hålls i gott skick även vintertid.
• Minskning av parkeringsplatser eller avgiftsbeläggning minskar biltrafikens attraktionskraft och kan uppmuntra till att välja gång, cykling eller kollektivtrafik i stället för privatbilism.

Även arbetsgivare kan på olika sätt främja aktivt resande och rörelse.

• Arbetsgivare kan se till att det finns säkra cykelparkeringar samt tillräckliga omklädnings- och tvättutrymmen.
• Arbetsgivare kan erbjuda stöd för användning av kollektivtrafik, vilket ökar mängden rörelse jämfört med bilresor. Dessutom kan en personalcykelförmån erbjudas.
• Gångmöten och aktiva pauser ökar mängden rörelse under arbetsdagen. Arbetsplatser kan också uppmuntra till rörelse genom att erbjuda cyklar för arbetsärenden och genom att möjliggöra motion under arbetstid.
• Även flexibla arbetstider samt motions- och välmåendeförmåner kan sänka tröskeln för att röra sig.

Det kalla klimatet ökar boendets klimatutsläpp

På grund av det kalla klimatet och stor boenderymlighet är finländarnas klimatutsläpp från boendet höga. Elförbrukningen för uppvärmning står för den största delen av boendets koldioxidutsläpp.

Elproduktionen genomgår en omställning till förnybar energi, men denna är ännu inte fullständigt genomförd.

Många finländare värmer också sina hem med ved, vilket orsakar cirka 40 procent av Finlands partikelföroreningar. Sotpartiklar från vedeldning bidrar till uppvärmningen av klimatet, och är skadliga för hälsan.

De partiklar, PAH-föreningar som är celltoxiska och cancerframkallande samt andra ämnen som uppstår vid vedeldning påverkar utvecklingen och symtomen av hjärt- och luftvägssjukdomar.

Hur kan beslutsfattare främja en hållbar energianvändning?

• Den gröna omställningen kan främjas genom ekonomiskt stöd till hushållens energirenoveringar. Till exempel minskar övergången från oljevärme till mer utsläppssnåla alternativ, såsom bergvärme, utsläppen.
• I tätbefolkade områden kan utsläppen från vedeldning försämra luftkvaliteten. Kommunala föreskrifter kan användas för att reglera användningen av eldstäder.
• Vid planläggning och markanvändningsplanering bör man beakta effekterna på byggnaders energieffektivitet. Grönområden, trädzoner och en genomtänkt placering av byggnader fungerar som vindskydd, ger skugga och avdunstar fukt, vilket därigenom minskar byggnaders energiförbrukning.
• Under flera decennier har energieffektiviseringsavtal varit viktiga åtgärder genom vilka finländska företag, kommuner och andra aktörer förbinder sig att förbättra sin energieffektivitet och minska sina utsläpp som en del av de nationella och EU-gemensamma målen.
• Beslutsfattare kan dessutom främja införandet av energieffektiva kylsystem i offentliga lokaler. Även om användning av ventilations- och kylsystem förbrukar energi, skyddar mekanisk kylning under värmeböljor särskilt äldre personer och personer med långtidssjukdomar från allvarliga hälsorisker.