”Miljöns och människors välbefinnande är beroende av varandra. Om miljön mår dåligt försämras även vårt välbefinnande. Å andra sidan orkar vi inte ta hand om miljön om vi själva mår dåligt”, säger ledande forskare Jaana Halonen.
I vardagen kan vi göra många olika saker som främjar både miljöns välbefinnande och vår egen hälsa.
”När olika val görs lätta och förmånliga för människor blir de också lättare att införa som vardagliga rutiner”, konstaterar Halonen.
Att gå, cykla eller använda kollektivtrafik minskar trafikens växthusgasutsläpp och luftföroreningar, men ökar också vardagsmotionen och minskar till exempel risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
En växtbaserad kost stödjer också hälsan och minskar klimatutsläpp. Det är bra att öka mängden grönsaker, bär och frukt, fullkorn, baljväxter samt hållbart fångad eller odlad fisk på tallriken. Intaget av rött kött, bearbetade köttprodukter samt salt och mättat fett bör minskas. Dessa val minskar risken att insjukna till exempel i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
”När olika val görs lätta och förmånliga för människor blir de också lättare att införa som vardagliga rutiner.”
På grund av det kalla klimatet är finländarnas utsläpp från boendet höga. Energisparande åtgärder, såsom att sänka inomhustemperaturen till cirka 20–21 grader vintertid, är därför ett av hushållens viktigaste sätt att minska boendets klimat- och miljöpåverkan.
”Utöver de val som människor gör i sin vardag behövs även strukturella och lagstiftningsmässiga förändringar i samhället för att främja miljöns och människors hälsa”, konstaterar Halonen.
”Vid beslutsfattandet måste man säkerställa att människor har jämlika möjligheter att använda miljö- och hälsovänliga sätt att till exempel röra sig och äta. På så sätt kan man förebygga att ojämlikheten i hälsa och välbefinnande ökar och att samhällskostnaderna stiger.”
Ledande forskare Jaana Halonen.
Klimat- och miljöåtgärder som vidtas i Finland har betydelse
De stora miljöförändringar som pågår i världen – klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald och miljöföroreningar – är ännu inte lika synliga och genomgripande i Finland som på många andra håll i världen. Detta gör dem dock inte mindre viktiga att begränsa, utan åtgärder är avgörande till exempel för hur allvarliga de tilltagande värmeböljorna blir.
”Finländarnas genomsnittliga koldioxidavtryck per person per år är cirka 7,7–9,6 ton koldioxidekvivalenter beroende på beräkningssättet. Det är mer än dubbelt så mycket som i Kina och mer än fem gånger så mycket som i Indien. Den största delen av konsumenternas utsläpp i Finland kommer från transporter (37 %), mat (23 %) och boende (18 %). Många av de åtgärder som minskar dessa utsläpp skulle samtidigt gynna hälsan”, säger Halonen.
”Vi konsumerar också många produkter som tillverkas någon annanstans, och på så sätt har vi i praktiken lagt ut en del av våra utsläpp. Konsumtionen bör i möjligaste mån riktas mot hållbara och så närproducerade varor som möjligt, och särskilt mot lågutsläppstjänster i stället för varor.”
Ett föränderligt klimat påverkar hälsan på olika sätt
I Finland ökar luftföroreningar och värmeböljor den förtida dödligheten. Långvariga perioder med hetta belastar särskilt äldre och personer med kroniska sjukdomar, men även barn är känsliga för värmens negativa effekter.
Extrema väderfenomen, såsom kraftiga regn och översvämningar, kan också försämra vattensäkerheten och öka risken för infektionssjukdomar.
Klimatförändringen påverkar den psykiska hälsan: hetta, mörka vintrar och klimatångest påverkar orken. Klimatförändringen påverkar också hälsobeteenden, såsom möjligheterna att röra sig, sömn samt priset och tillgängligheten på hälsosam mat.
Ett föränderligt klimat ställer också nya krav, till exempel på byggnaders vädertålighet och på förebyggande av problem med inomhusluften.
Även social- och hälsovården måste förbereda sig på klimatförändringen
Klimatförändringen kan också påverka hälso- och sjukvårdens funktion och driftsäkerhet. Till exempel kan extrema väderhändelser orsaka strömavbrott och långvariga värmeperioder, vilket social- och hälsovården behöver förbereda sig på.
Den anpassningsplan för klimatförändringen inom social- och hälsovården som beretts under THL:s ledning och sträcker sig till år 2031 innehåller åtgärder för att stärka beredskapen inom social- och hälsovården. Dessutom kommer den nationella värmeaktionsplanen som publiceras sommaren 2026 att presentera åtgärder för att förbättra beredskapen inför värmeböljor.
Det är också viktigt att notera att förändringarna påverkar olika grupper i samhället på olika sätt och att människor har olika förutsättningar att begränsa klimatförändringen och att anpassa sig till den.
”Klimatförändringen berör oss alla, men dess effekter fördelas inte jämnt och alla har inte samma möjligheter att anpassa sig till ett förändrat klimat. Alla har till exempel inte möjlighet att installera kylutrustning i sitt hem. Det är därför viktigt att se till att anpassningsåtgärder särskilt stöds hos dem som har minst egna resurser”, konstaterar Halonen.
Planetär hälsa
Samspelet och ömsesidiga beroendet mellan människans och naturens hälsa och välbefinnande benämns planetär hälsa. Planetär hälsa bidrar till att bygga ett heltäckande hållbart samhälle. Det ger svar på många utmaningar som hotar hälsan och välbefinnandet hos nuvarande och särskilt framtida generationer.