Hur äter finländarna?

Vuxnas matvanor har förändrats i positiv riktning under de senaste årtiondena, men det finns fortfarande förbättringsbehov både i matval och i intaget av näringsämnen. Positivt är att vuxna har regelbundna måltidsrytmer och att frukosten ingår i nästan allas rutiner.

Vad borde läggas till på tallriken? Särskilt grönsaker, bär, frukter, fullkornsspannmål, baljväxter, nötter, frön samt hållbart fångad eller odlad fisk.

Köttkonsumtionen är i dag mer än dubbelt så hög som på 1950-talet. Särskilt konsumtionen av fjäderfäkött har ökat under de senaste årtiondena. Framför allt män äter betydligt mer rött och bearbetat kött än rekommenderat.

Andelen kolhydrater av det totala energiintaget har minskat, medan andelarna fett och protein har ökat. Även om fettkvaliteten i kosten har förbättrats, är intaget av mättat fett fortfarande högre än rekommenderat hos nästan alla. Fiberintaget har ökat, men det återstår fortfarande en bit innan rekommendationen uppnås.

Nästan alla finländare får i sig mer salt än rekommenderat. Intaget av D‑vitamin från maten har förbättrats bland vuxna, men för en del är intaget av olika vitaminer och mineralämnen fortfarande otillräckligt.

Kosttillskott kompletterar många människors kost, men de åtgärdar inte alla brister. Över hälften av männen och två tredjedelar av kvinnorna använder kosttillskott, särskilt äldre och högutbildade. De som använder kosttillskott har ofta redan en relativt mångsidig och hälsosam kost. Maten bör ändå vara den primära källan till näringsämnen i alla befolkningsgrupper.

Växtbaserade kostvanor gynnar både människors och miljöns hälsa och välbefinnande. Enligt undersökningen Hälsa i Finland 2022–2023 följde 9 procent av de vuxna en växtbaserad kost. De flesta vuxna följde en blandkost, men en tredjedel av kvinnorna och nästan en fjärdedel av männen åt rött kött högst en gång i veckan.

Det finns näringsskillnader mellan olika befolkningsgrupper och regioner

Kvinnor med högre utbildning, högre inkomster och boende i stadsregioner har de kostvanor som ligger närmast näringsrekommendationerna. Regionalt sett uppfylls rekommendationerna bäst i huvudstadsregionen och i de största städerna. Förutom andra faktorer kan även regionala matkulturtraditioner påverka skillnaderna.

Hur syns åldrande i kostvanorna?

Kostvanorna hos personer över 65 år är på många sätt hälsosammare än hos yngre åldersgrupper. Enligt Hälsa i Finland-undersökningen äter nästan hälften av de äldre fisk enligt rekommendationerna. Drygt en tredjedel äter grönsaker, frukter och bär flera gånger om dagen. Även den dagliga användningen av fullkornsprodukter är vanligare i de äldre åldersgrupperna.

Hur äter människor som arbetar?

Arbetsgivare och måltidstjänster spelar en viktig roll för att främja hälsosam kost. Enligt Hälsa i Finland 2022–2023 var det vanligaste sättet att äta lunch på vardagar ändå att äta hemma eller matlåda på arbetsplatsen. Att äta i personalrestaurang var det tredje vanligaste.

Endast hälften av deltagarna hade överhuvudtaget möjlighet att äta i personal- eller läroanstaltsrestaurang, och det gällde oftast högutbildade arbetstagare. Detta belyser socioekonomiska skillnader i kosten, eftersom matvalen i personalrestauranger ligger närmare näringsrekommendationerna än luncher som äts på andra ställen.

Hur äter barn och unga?

Hittills har information om barns och ungas matvanor erhållits bland annat från Skolhälsoenkäten, som genomförs vartannat år. Undersökningen frågar om måltidernas regelbundenhet, men inte om deras kvalitet eller innehåll.

År 2025 rapporterade över 70 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 att de åt frukost varje skoldag. Bland unga var andelarna lägre – till exempel åt mindre än hälften av studerande på yrkesutbildningens första och andra årskurs frukost varje skoldag.

Uppgifter om daglig skolmåltidskonsumtion har endast samlats in från unga. Den är vanligast bland gymnasieelever och minst vanlig i årskurs 8 och 9. Pojkar äter den dagliga skolmåltiden klart oftare än flickor.

I skol- och studerandekosthållningen har mellanmålsätandet ökat; enligt studier kan mellanmål stå för nästan hälften av dagens energiintag.

Hela ungdomars näringsintag har hittills undersökts relativt lite i Finland och nationellt representativa data har saknats. Mindre studier visar att unga äter mindre grönsaker, frukter och bär än rekommenderat, och att pojkar dessutom äter mer rött och processat kött än rekommenderat. Intaget av fiber, folat och tiamin är hos unga lägre än rekommenderat, medan salt- och mättat fett-intaget är för högt.

Omfattande data om ungas näring fås i 2026 när resultaten från THL:s Ungdomars näringsundersökning publiceras.