Förebyggande rusmedelsarbete i skolor och läroanstalter

Anvisningens mål och målgrupp

Denna anvisning riktar sig till anordnare av undervisning och utbildning samt till ledare vid skolor och läroanstalter. Den är även avsedd för personal som arbetar vid skolor och läroanstalter, särskilt yrkespersoner inom bildnings- och ungdomssektorn samt social- och hälsovården.

Syftet är att ge råd om hur olika aktörer i sitt arbete kan främja och genomföra förebyggande arbete på ett beprövat och helhetsinriktat sätt som en naturlig del av skolors och läroanstalters vardag.

För att fungera måste det förebyggande arbetet i skolor och läroanstalter utgöra en helhet

Det förebyggande arbetet i skolor och läroanstalter bygger på principerna för samhällsbaserad prevention. Det innebär att flera åtgärder genomförs inom skol- och studerandegemenskapen för att stärka skyddsfaktorer som skyddar elever och studerande mot användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar. Samtidigt strävar man efter att minska riskfaktorernas påverkan. Det förebyggande arbetet i skolor och läroanstalter kan bland annat omfatta

• helhetsinriktat ledarskap
• högklassig rusmedels- och spelfostran
• främjande av en hälsosam och trygg lärmiljö inom den generellt inriktade elevhälsan
• stöd som hjälper elever och studerande att stanna kvar i och klara sina studier
• multiprofessionellt samarbete inom den individuellt inriktade elevhälsan: rådgivning och handledning som erbjuds av skol- och studerandehälsovården samt individuellt stöd och tidig identifiering av stödbehov
• planer för anordnare av undervisning och utbildning samt regionala planer för elevhälsan och hur dessa kopplas till andra centrala planer, såsom kommunens verksamhetsprogram för förebyggande arbete samt välfärdsplaner för barn och unga
• eventuellt annat lokalt samarbete med yrkespersoner och medborgaraktörer som ingår i nätverket för förebyggande arbete (ungdomsverksamhet, aktörer som ordnar fritidsverksamhet, idrottsverksamhet, polis, religiösa samfund, organisationer och andra gemenskaper).

För att lyckas förutsätter helheten i praktiken ett starkt stöd från skolans och läroanstaltens ledning. Det förebyggande arbete som bedrivs i skolor och läroanstalter ska ledas kunskapsbaserat och planmässigt. Konkreta åtgärder inom det förebyggande arbetet genomförs inom rusmedels- och spelfostran samt som en del av den generellt inriktade och den individuellt inriktade elevhälsan. Med hjälp av stöd för lärande kan man säkerställa att även elever och studerande med behov av stöd i lärande, livshantering eller ork kan fullfölja sina studier.

Ett fungerande förebyggande arbete förutsätter delaktighet hos målgrupperna. Det är viktigt att involvera elever, studerande och vårdnadshavare i planeringen och beslutsfattandet kring innehållet i det förebyggande arbetet. Detta förutsätter att de har tillräcklig förståelse för situationen kring rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar. De behöver också känna till de förebyggande åtgärder som genomförs i skolan eller läroanstalten och sina egna möjligheter att samarbeta.

Det förebyggande arbetet som genomförs i skolor och läroanstalter är till sin karaktär både universellt och riktat. Det universella arbetet omfattar rusmedels- och spelfostran, generellt inriktad elevhälsa, rådgivning inom den individuellt inriktade elevhälsan som stöder drogfrihet, nikotinfrihet och spelavhållsamhet. Det riktade arbetet gäller riskgrupper och omfattar tidigt stöd inom den individuellt inriktade elevhälsan samt stöd för lärande.

Se också:
Nuorten raha- ja digipelaaminen - miten ehkäistä pelihaittoja -webinaari 4.9.2024 (på finska, YouTube)

Ledarskap

Med gott ledarskap säkerställs att det förebyggande arbetet är en del av skolors och läroanstalters långsiktiga verksamhet och att det bygger på metoder och rekommendationer som i forskning bedömts vara effektiva. Ledarskapet bidrar också till att säkerställa kontinuiteten i arbetet som en del av skolors och läroanstalters vardag. På så sätt blir förebyggandet av rusmedels- och beroenderelaterade skador inte fristående eller tillfälliga insatser, evenemang eller enskilda lektioner vid sidan av skolans och läroanstaltens grundläggande verksamhet.

Anordnaren av undervisning och utbildning ansvarar genom sin sektorsövergripande styrgrupp för elevhälsan för planering, utveckling, styrning och utvärdering av den kommunala elevhälsan. Styrgruppen för elevhälsan bör ha aktuell information om barns och ungas användning av rusmedel samt tobaks- och nikotinprodukter, om spelande om pengar samt om det förebyggande arbete som bedrivs i skolor och läroanstalter. På så sätt skapas en god grund för det förebyggande arbete inom elevhälsan samt för dess planering, utveckling och utvärdering.

Som stöd för ledarskapet fungerar anordnarens elevhälsoplan. I utbildningsanordnarens elevhälsoplan ingår praxis för att förebygga användning av tobaksprodukter och andra rusmedel samt för att ingripa vid användning.

Ansvaret för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av den generellt inriktade elevhälsan ligger hos den elevhälsogrupp som verkar inom förskoleundervisningen, skolan eller läroanstalten. Gruppen kan inom det förebyggande arbetet till exempel:

• samla in information om elevers och studerandes användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spelande om pengar samt deras kunskap, attityder och handlingsberedskap när det gäller dessa områden
• planera åtgärder inom det förebyggande arbetet för att förebygga användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar, eller för att lösa situationer, som gäller rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spelande om pengar, på hela skol- och studerandegemenskapens nivå
• säkerställa elevers, studerandes och vårdnadshavares delaktighet samt samarbete med samarbetsparter

Ledningsansvaret omfattar också att säkerställa att yrkespersoner har tillräcklig kompetens för att bedriva förebyggande arbete. Det är väsentligt att möjliggöra för personalen att upprätthålla och utveckla sin kompetens samt att säkerställa introduktion i innehållet i det förebyggande arbetet. Skolans och läroanstaltens ledning ansvarar för att personalen får tillräcklig introduktion i de anvisningar, förfaranden och praxis som gäller det förebyggande arbetet samt i undervisningsinnehåll.

I introduktionen kan man till exempel fästa uppmärksamhet vid att alla medarbetare:

• själva fungerar som förebilder
• kan agera i situationer där man upptäcker användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spelande om pengar bland elever eller studerande
• kan ta upp användning eller spelande till diskussion på ett konsekvent sätt varje gång det uppstår oro

Läs också:

• Monialainen opiskeluhuolto ja sen johtaminen (på finska, Julkari)
• Ledning av det rusmedelsförebyggande arbetet i skolor och läroanstalter (Utbildningsstyrelsen)
• Mielenterveys-, päihde- ja riippuvuussisällöt kohtaavien alojen koulutuksissa: Suosituksia osaamisen vahvistamiseksi (på finska, Julkaisuarkisto Valto)

Checklista för läroanstaltens ledning – att leda det förebyggande arbetet

• I anordnarens elevhälsoplan har det förebyggande arbetet beaktats, och läroanstalten har vid behov kunnat komplettera planen med en aktuell rusmedelsplan.
• Regelbunden uppföljning av fenomen och förändringar som kan observeras bland skolans eller läroanstaltens elever och studerande när det gäller användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar. Information kan samlas in på skol- och läroanstaltsnivå på olika sätt (bland annat genom enkäten Hälsa i skolan, sammanställningar från hälsoundersökningar och observationer av användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spelande om pengar på skolområdet eller i läroanstalter), och informationen kommuniceras till medlemmarna i skol- och studerandegemenskapen.
• De sammanställningar och observationer som gjorts används som underlag för planeringen av åtgärder inom det förebyggande arbetet, till exempel som en del av den generellt inriktade elevhälsan samt rusmedels- och spelfostran.
• Elever och studerande samt föräldrar och vårdnadshavare är delaktiga i det förebyggande arbete som bedrivs inom den generellt inriktade elevhälsan.
• Läroanstalten har en verksamhetsmodell för situationer där en elev eller studerande uppträder berusad eller använder tobaks- och nikotinprodukter på skolans eller läroanstaltens område, eller när det finns misstanke om detta.
• Läs också om individuellt inriktad elevhälsa.
  Individuellt inriktad elevhälsa
• Personalen har introducerats i innehållet i det förebyggande arbetet enligt elevhälsoplanen. Introduktionen omfattar även en eventuell kompletterande rusmedelsplan eller verksamhetsmodell samt gemensamma, dokumenterade anvisningar.

Uppföljning av fenomen och utveckling som gäller användning av berusningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar

En aktuell kunskapsbas utgör en god grund för planering, uppföljning och utveckling av det förebyggande arbetet i skolor och läroanstalter. Information om elevers och studerandes användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar finns till exempel i enkäten Hälsa i skolan samt i THL:s Sotkanet. Här finns även uppgifter om faktorer som påverkar användningen, såsom familjeförhållanden, psykisk ohälsa, anknytning till skol- eller studiegemenskapen och attityder. Hälsoundersökningar kan sammanställas på skol- och läroanstaltsnivå.

Information på kommunnivå om situationen när det gäller rusmedel, tobak, nikotin och spel om pengar kan också erhållas via multiprofessionella nätverk för förebyggande arbete, såsom Pakka-grupper. Man får även information genom enkäter om rusmedelssituationen som genomförs inom ramen för Pakka-verksamheten eller genom så kallade Pakka-promenader.

Med hjälp av information om praxis inom det förebyggande arbetet som produceras genom enkäterna om främjande av hälsa och välfärd i TEA-viisari kan man bedöma den egna skolans eller läroanstaltens situation i förhållande till genomsnittet i kommunen, välfärdsområdet eller i hela Finland. På så sätt kan man också identifiera utvecklingsområden i det förebyggande arbetet.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ingår i uppgifterna för skol- och studerandehälsovården att vart tredje år granska välbefinnandet i skolan och att skolmiljön är sund och trygg. Det förebyggande arbetet är ett av delområdena i granskningen. Detta är också ett bra verktyg för att som en del av ledarskapet bedöma praxis för det förebyggande arbetet i skolan och läroanstalten. Vid granskningen identifieras eventuella utvecklingsområden, och det utarbetas en plan för hur de ska åtgärdas samt hur uppföljningen ska genomföras.

Läs mer:

• TEAviisari
• Sotkanet
• Terveellinen, turvallinen ja hyvinvoiva oppilaitos. Opas ympäristön ja yhteisön monialaiseen tarkastamiseen (på finska, Julkari)

Rusmedels- och spelfostran

Rusmedels- och spelfostran är en del av det arbete som stöder barns och ungas välbefinnande. Yrkespersoner har redan genom sin grundutbildning goda förutsättningar att genomföra detta arbete. Det är viktigt att anpassa innehållet till elevernas ålder och utvecklingsnivå. I rusmedels- och spelfostran inleder man därför med att stärka emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter och övergår därefter gradvis till fördjupad kunskap, självreflektion samt övning av olika färdigheter som skyddar mot rusmedels- och tobaksbruk och spelande om pengar. I undervisningen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid att temana behandlas regelbundet, vid interaktion och växelverkan i undervisningen, samt vid social delaktighet som ett element i undervisningen, till exempel genom kamratlärande.

Information om rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar ska också ges med beaktande av ålder och utvecklingsnivå. Det är bra att föra en dialog med barnet eller den unga om rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spelande, i syfte att stärka skyddande färdigheter och hjälpa barnet eller den unga att ifrågasätta normer och föreställningar som gäller beteende, dess konsekvenser och risker. Det är också möjligt att involvera jämnåriga unga i arbetet.

Skrämsel och chockeffekter hör inte hemma i rusmedels- och spelfostran

Det är viktigt att visa lyhördhet och att undvika metoder som skapar rädsla eller bygger på chockeffekter. Det finns inga belägg för att sådana metoder är verkningsfulla, och enligt forskning kan de förstärka stigmatisering av personer med rusmedels- eller beroendeproblem. Skrämsel och chockeffekter kan dessutom öka stigmat kring användning av tjänster avsedda för rusmedels- och beroendeproblem. Samtidigt kan metoder som involverar skrämsel och chockeffekter också minska trovärdigheten i rusmedels- och spelfostran.

Av denna anledning rekommenderas inte berättelser om svåra erfarenheter av rusmedels- och beroendeproblem, till exempel framförda av personer som tagit sig ur sådana problem, inom den grundläggande utbildningen. Sådana metoder förebygger inte rusmedels- och beroenderelaterade skador bland barn och unga, utan kan i stället orsaka rädsla och ångest. Ett fungerande förebyggande arbete bygger på åldersanpassad och ömsesidig dialog med barn och unga, som utgår från deras vardagliga erfarenheter och tankar kring ämnet. Svåra erfarenheter av rusmedels- och beroendeproblem är oftast avlägsna för barn och unga.

I undervisningen är det också viktigt att skydda barn och unga i särskilt utsatta situationer från potentiellt ångestväckande innehåll, såsom barn och unga som har egna erfarenheter av närståendes rusmedels- och beroendeproblem i familjen. Elevers erfarenheter av rusmedels- och beroendeproblem är inte alltid kända, och i gruppundervisning finns begränsade möjligheter att identifiera eller ingripa i eventuella problemsituationer. Samtidigt kan svåra erfarenheter av rusmedels- och beroendeproblem också på ett negativt sätt öka barns och ungas intresse för ämnet.

Erfarenhetsexpertis som lämpar sig för skol- och studiemiljöer

Interaktivt arbete som utgår från barns och ungas erfarenhetsvärld i frågor som gäller rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar kan fördjupas genom att till exempel använda något äldre elever som kamrater för yngre. Kamrater som verkar under yrkespersoners handledning kan fungera som positiva förebilder för yngre elever.

Inom utbildning som leder till examen kan erfarenhetsexperters kompetens användas till exempel som en del av yrkesstudier inom social- och hälsovården eller andra branscher där möten med människor är centrala. Erfarenhetsexperter besitter värdefull kunskap, till exempel om erfarenheter av bemötande inom olika tjänster, om olika vägar till tjänster och om perspektiv på kundorienterad utveckling av tjänster.

Läs mer:
Päihteet, tupakkatuotteet ja rahapelaaminen terveystiedon opetuksessa (på finska, Opetushallitus)

Förebyggande arbete i elevhälsoplaner- eller rusmedelsplaner

Uppgifter om genomförande, uppföljning och utveckling av elevhälsan sammanställs på läroanstaltsnivå i utbildningsanordnarens elevhälsoplan eller i en separat rusmedelsplan som kompletterar denna. Den kommunala välfärdsplanen för barn och unga beaktar ovanstående, som i sin tur stöder motsvarande regionala planer. Planerna utarbetas i ett brett samarbete.

I anordnarens elevhälsoplan och i den regionala elevhälsoplanen kan förebyggande av samt ingripande vid användning av tobaks- och nikotinprodukter, alkohol och andra rusmedel beskrivas separat. Det är också ändamålsenligt att i helheten inkludera förebyggande av spelrelaterade skador samt ingripande vid spelande om pengar. I elevhälsoplanen är det bra att konkret beskriva innehållet i arbetet:

• Uppföljning: De sätt på vilka man följer upp elevers och studerandes användning av rusmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spelande om pengar samt hur man bedömer genomförandet av det samlade förebyggande arbetet som bedrivs i skol- och läroanstaltsmiljön.
• Arbetssätt: Arbetssätt för att förebygga användning av tobaks- och nikotinprodukter, alkohol och andra rusmedel samt spelande om pengar (t.ex. rusmedels- och spelfostran, kommunikation, gemensamma åtgärder, rökförbud, delaktighet och samarbete med vårdnadshavare) samt arbetssätt för att ingripa i användning och spelande (t.ex. att ta upp oro till diskussion, systematisk tidig identifiering och agerande i användningssituationer).
• Stöd: En beskrivning av det stöd som skol- och studerandehälsovården samt bland annat kuratorer och psykologer erbjuder elever och studerande som använder rusmedel eller nikotinprodukter eller spelar om pengar, som upplever skador av detta eller som har andra identifierade stödbehov (t.ex. oro över föräldrars användning av rusmedel). Stödhelheten kan även omfatta allmänt och riktat stöd i föräldraskapet.

Information om det förebyggande arbetet kan också samlas i en separat rusmedelsplan för läroanstalten, där åtgärderna och hur de genomförs kan beskrivas och följas upp mer detaljerat. Läroanstaltens rusmedelsplan kan användas som en gemensam överenskommelse mellan läroanstaltens personal, yrkespersoner inom studerandehälsovården samt studerande och vårdnadshavare.