Livskvaliteten upplevs som dålig

Enligt studien från 2023 var livskvaliteten hos fångar, särskilt kvinnor, lägre än i befolkningen i övrigt. Jämfört med den föregående undersökningen hade livskvaliteten bland manliga fångar försämrats under de senaste cirka femton åren, och kvinnornas livskvalitet hade inte heller förbättrats.

Sjuklighet, psykisk ohälsa och ensamhet är vanliga problem

Undersökningsresultaten bekräftade att fångar har många problem och hör till den grupp av människor som behöver många social- och hälsovårdstjänster. Bland fångarna fanns fler i behov av hälso- och sjukvårdstjänster än i befolkningen. En fjärdedel av fångarna visade sig använda hälso- och sjukvårdstjänster i stor utsträckning.

Åtta procent av fångarna hade någon gång under sin livstid upplevt en psykos (exklusive substansutlöst psykos, vilket 34 procent hade erfarit). Utöver psykos hade nästan alla en substansbrukssjukdom eller en personlighetsstörning, ofta bådadera.

Depression och ångest framträdde hos båda könen som vanligt förekommande, såväl livstidsprevalent som aktuellt. Nästan hälften av de kvinnliga fångarna hade under sin livstid lidit av en svår depression, en tredjedel av paniksyndrom och en fjärdedel av posttraumatiskt stressyndrom. Motsvarande prevalenstal var lägre bland män, men sjukdomarnas inbördes ordning var densamma.

Fångar uppvisar lägre tillit till andra människor än befolkningen i stort. Fångar med många gånger i anstalt uppvisar dessutom lägre grad av tillit än personer som är frihetsberövade för första gången. Fångar är också mindre nöjda med livet än den övriga befolkningen. Ensamhetens omfattning varierar bland fångar, och kvinnliga fångar rapporterar lägre grad av ensamhet än manliga.

Riskfaktorer och olyckor med intagna fler än den övriga befolkningen

Jämfört med den allmänna befolkningen har fångar fler hälso- och välfärdsrelaterade riskfaktorer, såsom högt kroppsmasseindex, stort midjeomfång och nedsatt handgreppsstyrka.

Enligt självrapportering har olyckor orsakat avsevärt större skador bland fångar än i befolkningen i stort. Under den föregående ettårsperioden hade manliga fångar haft svårt eller omöjligt att utföra normala aktiviteter under 30 dagar på grund av en skada, jämfört med 2,6 dagar bland män i den allmänna befolkningen. Motsvarande siffra är också flera gånger högre bland kvinnliga fångar.

Arbetsförmågan och arbetslivet möts inte

Sjuttiofem procent av de manliga och 86 procent av de kvinnliga deltagarna kom till fängelset utanför arbetslivet. Andelen som varit arbetslösa före frihetsberövandet uppgick till 64 procent bland män och 69 procent bland kvinnor.

Två tredjedelar av männen och drygt hälften av kvinnorna bedömde sin arbetsförmåga som god. Jämfört med den föregående fångstudien, där motsvarande andel var över 80 procent, har nivån sjunkit. I vart tredje fall bedömdes en nedsatt arbetsförmåga kunna återställas genom rehabilitering.

Källa

Undersökningen om fångars hälsa och välfärd 2023. Rapport 7/2023. (på finska)

Statistikbeskrivning

Undersökningen om fångars hälsa och välfärd 2023 (Vankien terveys ja hyvinvointi 2023, Wattu IV) är en hälsoundersökning som THL, Brottspåföljdsmyndigheten (Rise) och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar genomför tillsammans i en befolkningsgrupp som inte syns i traditionella befolkningsundersökningar. Tidigare undersökningar av fångar har varit en del av Rises verksamhet och den föregående undersökningsrapporten, Wattu III, publicerades 2010. I datainsamlingen Wattu IV utnyttjades indikatorer för hälsa och välfärd som används allmänt.

Kontaktinformation

Mika Rautanen

forskningschef
tfn 029 524 7399
[email protected]